Medicinska innovationer är livsavgörande, inte minst i de humanitära kriser där Läkare Utan Gränser jobbar. Platser där välutrustade labb, avancerade diagnosverktyg och rätt läkemedel oftast saknas. Här är några aktuella exempel på hur Läkare Utan Gränser arbetar med AI och annan ny teknik. Möjlighet till intervjuer med experter kring varje ämne finns.
1. AI mot cancer
I låg- och medelinkomstländer är livmoderhalscancer den näst dödligaste formen av cancer, efter bröstcancer. Men bristen på vaccin mot HPV-viruset, som orsakar cancerformen, är omfattande. Kvinnor har inte heller tillgång till upprepad HPV-testning eller screening för cellförändringar, vilket är avgörande för att upptäcka förstadier till cancer i tid.
– Den vanligaste screeningmetoden i låginkomstländer är en okulär bedömning av livmoderhalsen. Men en sådan bedömning, som alltså baseras på vad som syns med blotta ögat, lämnar utrymme för tolkning och för möjliga felbedömningar, säger Clara Nordon som är chef för MSF Foundation, en del av Läkare Utan Gränser som tar fram ny medicinsk teknik.
I samarbete med det amerikanska nationella cancerinstitutet undersöker Läkare Utan Gränser därför om ett AI-verktyg kan hjälpa personalen att tolka det de ser vid en screening. En liten kamera är installerad på verktyget som förs in för att ta cellprov. AI-verktyget gör sedan automatiskt en bedömning av patientens livmoderhals utifrån en databank av bilder från tidigare undersökningar.
Läkare Utan Gränser testar sedan en månad tillbaka verktyget i Malawi. Men man är del av en global studie som enligt Pauline Choné, ansvarig för implementeringen i Malawi, är unik i sitt slag:
– Det är ovanligt att man testar ett verktyg i många olika länder samtidigt eftersom hanteringen av data ofta skiljer sig åt. Den här studien omfattar 100 000 kvinnor i både låg- och medelinkomstländer som Brasilien, Costa Rica och Kambodja. Vi hoppas att AI-verktyget ska underlätta screeningen och göra att även sjuksköterskor kan utföra den, vilket skulle öka tillgängligheten till screening avsevärt.
2. 3D-skrivare för krigsskador
Krigen som härjat i Mellanöstern under de senaste decennierna har gjort att civila hamnat i skottlinjen. Många har tvingats amputera kroppsdelar efter att ha klivit på en mina eller hamnat i närheten av en bombattack. Men väldigt många drabbas även av brännskador, exempelvis eftersom man tvingats använda levande ljus när elektriciteten slagits ut.
Läkare Utan Gränser öppnade under 2006 ett sjukhus specialiserat inom rekonstruktiv kirurgi i Jordaniens huvudstad Amman, för att ge vård som hjälper till att läka krigsskador. Från början var de flesta patienterna från Irak, men har med tiden kommit att innefatta människor på flykt från Syrien, Jemen och Libyen.
En stor utmaning är tillgången till proteser, som är dyrt och krävande att framställa. För sex år sedan började Läkare Utan Gränser konstruera proteser med hjälp av 3D-skrivare. Det visade sig vara både effektivt och framgångsrikt. Därför började teamet även använda tekniken till ansiktsmasker som fungerar som tryckförband för patienter med svåra brännskador.
– Att arbeta med 3D-skrivare är mycket billigare än traditionella tillverkningsmetoder. Dessutom möjliggör den digitala tekniken modellering på distans, vilket gjort att vi nu börjar utvidga verksamheten globalt. De senaste åren har vi kunnat hjälpa patienter i Armenien och Haiti via telemedicin, säger Pierre Moreau, som är kliniskt ansvarig för 3D-projektet.
3. App i kampen mot antibiotikaresistens
Antimikrobiell resistens är ett omfattande hot mot den globala folkhälsan. I låg- och medelinkomstländer råder det stor brist på mikrobiologer och högteknologisk labbutrustning. Det är därför mycket svårare för sjukvårdspersonalen att läsa av antibiogram, det vill säga ett odlat prov för att avgöra vilken typ av bakterie patienter är infekterad av och vilken den mest lämpliga antibiokan är. Samtidigt kan det vara avgörande att patienten får rätt antibiotika direkt för att minimera risken för resistensutveckling.
– Tillsammans med volontärer på Google har vi tagit fram smartphone-applikationen Antibiogo, som förenklar diagnostisering av antibiotikaresistens. Appen gör det möjligt för labbpersonal utan expertutbildning att tolka antibiogram. Appen är gratis och kan laddas ner och användas offline, säger Nada Malou, som är ansvarig för Antibiogo.
Appen har hittills börjat användas i Läkare Utan Gränsers verksamhet i Jordanien, Kongo-Kinshasa, Mali, Jemen och Centralafrikanska republiken. Under 2023 är planen att andra vårdgivare runt om i världen ska börja använda appen.
4. Telemedicin räddar liv på distans
Över 300 experter ingår i Läkare Utan Gränsers plattform för telemedicinrådgivning, som leds från ett koordinationscenter i Ottawa i Kanada. Under 2022 använde sig 200 av Läkare Utan Gränsers projekt av plattformen och över 4 000 anrop skickades ut. Flest anrop kom från Sierra Leone, Syrien och Kirgizistan.
En av experterna inom nätverket är plastikkirurgen och brännskadespecialisten Morten Kildal. Han har jobbat som kirurg för Läkare Utan Gränser på plats i Gaza och Ukraina men är i vanliga fall anställd vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Arbetet med telemedicinprojektet är helt ideellt och görs vid sidan av heltidsjobbet. Många gånger kommer anrop på kvällar och helger.
– Jag får framför allt frågor kring sår på brännskadepatienter. Men det kan även handla om svåra sår efter olyckor eller bett från djur som ormar eller hyenor.
Ofta formas team med specialister inom olika områden kring varje anrop för att ge så allomfattande vård som möjligt.
– Jag tycker att det här arbetssättet borde användas mer i Sverige. Det finns många patienter med svåra sår som läggs om på olika mottagningar i åratal, där gemensamma specialistbedömningar motsvarande det vi gör inom telemedicininitiativet skulle kunna hjälpa.
5. Forskning kring försummade sjukdomar
Mot en del sjukdomar finns det ingen behandling. För andra finns det bara gamla och ineffektiva mediciner med svåra biverkningar. Det beror oftast på att det inte forskats tillräckligt kring sjukdomarna i fråga.
Under de senaste åren har Läkare Utan Gränser varit involverade i två kliniska studier, EndTB och TB-Practecal, för att hitta bättre behandlingskombinationer mot läkemedelsresistent tbc. Den sistnämnda avslutades i förtid eftersom resultaten var så positiva.
– Studien har lett till en sex månaders tbc-behandling med betydligt färre biverkningar, berättar Bern-Thomas Nyang’wa, medicinskt ansvarig på Läkare Utan Gränser.
WHO har nu inkluderat den nya kombinationen i sina globala riktlinjer för behandling av läkemedelsresistent tbc. Studien publicerades också i den medicinska tidskriften New England Journal of Medicine – som kallade den för banbrytande och ”ett nytt kapitel i tuberkulosbehandling”.
– Publiceringen innebär mer belägg för politiker och vårdgivare att införa behandlingskombinationen. Nu gäller det att se till att behandlingen blir tillgänglig för alla som behöver den, säger Bern-Thomas Nyang’wa.
Vill du intervjua någon av Läkare Utan Gränsers experter inom AI och innovation? Kontakta pressavdelningen på telefon 0708-337740 eller epost sanna.gustafsson@lakareutangranser.se.