Vad händer när konflikten är över? När rebellerna och soldaterna har gett sig av och allt de lämnat kvar är förstörda byggnader, tomma hyddor och brända tak? I regionen Kajo Keji i Sydsudan, som varit hårt drabbad av krig, finns svaret på dessa frågor.
Vi pratar om tusentals människor som lämnat sina hem, sina åkrar och grödor för att hitta säkerhet i ett enormt flyktingläger. Tio år har gått sedan inbördeskriget tog slut men de har ännu inte kunnat återvända hem. Det stundande valet har gjort regionen osäker på nytt. Men vi ser försök att starta upp livet igen. Männen har börjat återvända för att bruka marken för att försörja sig själva och sina familjer som är kvar i lägren.
När Läkare Utan Gränser först anlände till Kajo Keji, fanns det knappt några människor här, ingen marknad, inga skolor, sjukhuset var förstört. Det fanns inget att återvända till. Vi bestämde oss för att hjälpa till, och i samarbete med de lokala sjukvårdsmyndigheterna började vi bygga upp sjukhuset, som är det enda i regionen.
Det är mycket kvar att göra
Akutmottagningen, operationssalen och vårdavdelningarna är nu återuppbyggda. Vi arbetar inte längre i tillfälliga tält. Två avdelningarna till ska renoveras innan sjukhuset helt är återställt. Det är mycket arbete kvar att göra.
Utan detta sjukhus skulle det inte finnas någon tillgång till kejsarsnitt och akutkirurgi i regionen. Mödrar med komplikationer vid förlossningen skulle då löpa stor risk att förlora sitt eget och barnets liv. Även komplicerade malariafall kräver sjukhusvård.
Malaria utgör en epidemi i Kajo Keji och är en av de vanligaste sjukdomarna vi behandlar. Utan fungerande primärvård skulle vi inte kunna hantera det, under en månad kan en enda vårdcentral ta emot fler än 100 barn med malaria.
Trots att den fungerar står även primärvården inför stora utmaningar. Precis efter inbördeskriget var andra organisationer och volontärer här för att hjälpa till. Nu har nästan alla lämnat men behoven finns kvar. Vårdcentralerna får nu klara sig på egen hand.
Mer hjälp behövs
Läkare Utan Gränser kan inte hantera allt, men vem är villig att komma och hjälpa till? Hur ska man prioritera? Kejo Keji är en post-konfliktzon och med alla andra pågående konflikter i världen är det lätt att glömma de platser där konflikten är över, men ärren finns kvar. Här pågår fortfarande en kamp. En kamp för livet, för att återförenas med sin familj och för att kunna försörja sig.
I Sydsudan lever fortfarande runt två miljoner människor som internflyktingar. Mer än hälften av dem är barn. Sedan konflikten i grannlandet Sudan bröt ut har fler och fler människor flytt över gränsen till Sydsudan.
Det kan vara en utmaning att se bortom statistiken. Men när människorna bakom siffrorna är patienter eller arbetskollegor får man ett annat perspektiv.
Jag önskar att jag hade en lösning på problemen, men den här gången kan jag bara dela med mig av min kunskap, stödja och lära av de fantastiska människorna i Kajo Keji. Hjälpa till att bygga upp denna vackra plats, göra den starkare och tillräckligt hållbar för att de ska kunna återvända hem.
