Haiti har under många år präglas av politisk och ekonomisk instabilitet. Lägg till en förödande jordbävning, orkaner och den pågående coronapandemin. Kort sagt, behovet av sjukvård är stort. Sjuksköterskan Ulli Hedberg ger en kort lägesbild.
Läkare Utan Gränser har varit verksamma i Haiti sedan 1991 med bland annat barn och mödravård, avancerad kirurgi samt behandling av dem som utsatts för sexuellt våld. Ulli Hedberg är intensivvårdssjuksköterska och arbetar just nu som medicinsk koordinator i huvudstaden Port-au-Prince. Hon tog en paus i sitt arbete för att svara på tre frågor om situationen i Haiti just nu och vårt arbete.
Hej Ulli, hur är situationen i Haiti just nu?
Det är väldigt instabilt, jag hör regelbundet om kidnappningar och skjutningar. Fattigdomen och gängvåldet är utbrett. Många jag pratar med berättar att de lever i konstant rädsla för att något ska hända dem eller deras barn.
Du som arbetar med överlevare av sexuellt våld, hur påverkar oroligheterna i samhället förekomsten av sexuellt våld och de medicinska behoven som Läkare Utan Gränser ser?
Som på så många andra våldsdrabbade platser är det sexuella våldet också utbrett. Studier visar att 26 procent av kvinnor har blivit våldtagna och nästan lika många pojkar har utsatts för sexuella övergrepp som barn. Men vi tror att mörkertalet här i Haiti är stort. Stigman för att söka vård och att våga berätta om våldtäkter och sexuella övergrepp är stort. Många vågar helt enkelt inte berätta eftersom de är rädda för att bli misstänkliggjorda eller uteslutna från relationer, familj eller samhället. Tillgången till sjukvård och psykologiskt stöd efter våldtäkt är näst intill obefintlig, och vi upplever att kvinnor och män inte är medvetna om sina rättigheter kring sjukvård och rättsligt stöd.
Vad berättar era patienter för dig och dina kollegor?
Det jag berörs mest av är att hälften av de som utsatts för övergrepp och söker vård hos oss är barn. Det gör ont i hjärtat att tänka på att de växer upp i ett så våldsamt samhälle där tillgången till vård och stöd är mycket begränsad. Behovet av hjälp är enormt och ibland känner jag mig överväldigad.
Men alla som kommer till oss möts med värme och respekt av vår fantastiska personal, som ger patienterna både medicinsk vård och psykologiskt stöd. Hos oss finns det alltid någon som lyssnar och kan hjälpa patienterna att hitta sätt att orka leva vidare trots deras fruktansvärda erfarenheter. Det ger mig hopp.
