Under de senaste veckorna har våldet ökat mellan olika grupper i Kwamouth-området i Kongo-Kinshasa. Hus och byar har bränts ner, människor har dödats och tusentals har tvingats fly från sina hem.
– När vi anlände mötte vi tusentals personer som inte hade tak över sina huvuden eller tillgång till rent dricksvatten, berättar Dieya Papy, läkare och akutsamordnare.
– Malaria är en väldigt vanlig sjukdom i området och utifrån hur folk nu bodde bedömde vi att det fanns en stor risk att de skulle bli smittade.
Akuta behov
Vårt team anlände i Kwamouth i slutet av augusti med målet att kunna möta de mest akuta behoven. Trots det spända säkerhetsläget arbetade teamet även för att kunna nå personer som flytt till angränsande områden.
– Vår prioritering var att transportera allvarligt skadade till Kinshasa och att förbättra levnadsstandarden genom att installera latriner och dela ut myggnät, tvål samt tabletter för vattendesinfektion, berättar Dieya Papy.
– Tillgången till sjukvård var extremt begränsad, så vi levererade även materiel till lokala vårdcentraler och satte upp mobila klinker i Simbambili och Sokoa.
Under de senaste tre veckorna har vår personal, tillsammans med två sjuksköterskor från hälso- och sjukvårdsmyndigheten, kunnat ge över 750 patientkonsultationer. De flesta för malaria och luftvägsinfektioner.
De osynliga såren
Förutom patienters medicinska behov har våldet även lämnat många personer med psykologiska trauman.
– När jag hörde skotten så sprang jag tillsammans med min syster till en släktings hus, berättar elvaåriga Astrid*.
– Där möttes vi av män som hotade oss med sina vapen. De ville att vi skulle visa var personerna de sökte efter bodde. De hotade att döda min lillasyster om vi inte hjälpte dem. Så vi pekade på huset framför oss. De gick in och sköt två barn.
Joel-Christopher Bolombo, psykolog, har gett psykosocialt stöd till flera traumatiserade patienter sedan han anlände i Kwamouth för cirka tre veckor sedan.
– Några av patienterna har mardrömmar, har börjat utveckla en misstro till sin omgivning samt visar tecken på depression och känslor av skuld, berättar han.
– Förutom att erbjuda traditionell sjukvård, är det viktigt att vi hjälper personer att uttrycka sina känslor med hjälp av ord eller teckningar. Den här typen av händelser lämnar osynliga sår som också behöver behandlas.
Våldet sprider sig österut
I början av oktober hade läget förbättrats till den grad att många kunde börja flytta hem igen. Samtidigt rörde sig sammandrabbningarna och våldet österut, mot staden Bandundu.
– Förra veckan skickade vi ett mobilt team att undersöka behoven längs vägen till Bandundu. Vi behövde inte åka länge på vägen innan vi mötte allvarligt skadade, berättar Dieya Papy.
– Det är fortfarande starka spänningar i området. Under veckan har vi sett byar som bränts ner och människor som blir massakrerade. Det är ett oroväckande mönster av attacker och motattacker. Vi har därför bestämt oss för att stärka vår närvaro i Bandundu för att erbjuda stöd till internflyktingar och svara på de akuta medicinska behov som finns.
Läget i Kwamouth har förbättrats men spänningar och attacker fortsätter att uppstå. Senaste den 20 september skedde en attack nära staden.
– Vi kommer lämna kvar ett team i Kwamouth, för att säkerställa att vi kan svara på de behov som uppstår, berättar Dieya Papy.
*Namnet har ändrats.
