En pappas kamp för sina söner

Sjuårige Ali* skyndar sig fram till sin pappa och tar hans hand så fort han kommer ombord på Geo Barents. Moustafa*, Alis pappa, haltar. Jag tänker direkt att det måste vara jobbigt för honom att stå efter att ha suttit så många timmar i samma position i en överfull båt. Ali hjälper honom upp och håller om honom hårt. När jag går fram till dem lägger jag märke till några ord skrivna på arabiska på Alis högra arm.

— Jag var rädd att jag inte skulle överleva, så jag skrev hans mammas namn och hennes kontaktuppgifter på Alis arm. Hon är kvar i Syrien. Jag hoppades att om något hände mig på båten så kunde någon ha tagit hand om min son och ta kontakt med henne, förklarar Moustafa. 

Han berättar att de lämnat Libyen dagen innan, i den där träbåten som de just har räddats från. 

— När jag såg alla människor som klev ombord insåg jag att det var för trångt. Jag blev rädd och ville kliva av båten, säger Moustafa, samtidigt som han ser sig runt omkring på Geo Barents för att kontrollera att alla tre sönerna är säkert tillsammans ombord.

— Men det var för sent, mannen jag hade betalt för en plats i båten skrek åt mig att stanna och hotade att döda mina söner och mig. Vi hade inget val.

Motorn slutade fungera

Moustafa och hans tre söner är bland de 99 överlevande som räddades av Läkare Utan Gränsers team på Geo Barents under en svår sök- och räddningsinsats den 16 november. 

De överlevande berättar att de lämnade Zuwara i Libyen sent på kvällen den 15 november i en överfull träbåt. Efter några mil till sjöss blev vädret sämre, vågorna högre och motorn slutade fungera. 

— Folk fick panik, vi hade kvinnor och barn ombord, alla var rädda och grät och skrek. Det fanns ingenting jag kunde göra, bara att be till gud att mina söner skulle överleva, säger Moustafa och håller Ali i sin famn.

Ombord på den överfulla båten fanns 109 personer. Men när Geo Barents nådde fram kunde teamet bara rädda 99 personer. Under däck hittades tio avlidna som troligtvis hade kvävts av bensinångor. De överlevande berättade att dessa människor hade tillbringat mer än 13 timmar i det trånga utrymmet under däck. 

Hela sitt liv på flykt

Många av de räddade har överlevt en rad traumatiska händelser under sina resor, och deras upplevelse på träbåten är bara den senaste. 

— Det enda jag önskar mig är att mina söner ska få ett bra liv, jag vill att de ska vara trygga och jag vill att de äntligen ska få en bra utbildning, säger Moustafa och sätter sig försiktigt ner.

Moustafa har en gammal skada på höger ben som gör att han haltar. Han kommer från Babbila, en förort till Damaskus som var belägrad under fyra år. När belägringen lyftes 2015 bestämde han sig för att fly kriget med sina tre söner. Ali var bara ett år gammal vid den tiden. Deras resa har varit lång och svår sedan dess. I september 2021 tog Moustafa det svåra beslutet att åka till Libyen och försöka korsa Medelhavet. Han hoppades ge sina söner åtminstone en chans att gå i skolan. 

Det är svårt för mig att förstå att ett barn som Ali, med sitt otroligt milda leende och sin vänlighet, har tillbringat hela sitt liv på flykt. Det är omöjligt för mig att acceptera att en omtänksam pappa inte hade något annat val än att riskera sina söners liv på en båt i Medelhavet bara för att låta dem gå i skolan på en trygg plats. Men detta är verkligheten som utspelar sig vid de europeiska gränserna, där en oansvarig och hänsynslös migrationspolitik dömer människor som Moustafa och hans familj att riskera sina liv.

* Namnen är ändrade

Uppskattningsvis 1 303 människor har hittills i år dött eller försvunnit när de har försökt ta sig över centrala Medelhavet, bland dem också barn. Omkring 22 825 människor har dött eller försvunnit på samma rutt sedan 2014.

Läkare Utan Gränser har haft medicinska team ombord på sammanlagt åtta sök- och räddningsfartyg sedan 2015. Sammantaget har våra team bistått fler än 82 000 människor. Med den nuvarande båten, Geo Barents, har totalt 1 345 personer räddats av vårt team ombord mellan maj och november 2021.