Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingar betalar priset för EU:s avtal med Turkiet

Publicerad 22 mars 2018

Bildspel

Bildspel i fullskärm

Karon, hans fru och deras tvillingdöttrar har varit fast på Lesbos i över ett år. De Familjen flydde kriget i Irak och Karons enda önskan för framtiden är att hans döttrar ska få växa upp i ett land där det är fred.

DEBATT | Tusentals människor är fast på de grekiska öarna, under ovärdiga och hälsovådliga förhållanden. De får betala priset för EU:s flyktingavtal med Turkiet, som denna vecka fyller två år.

Två år kan gå fort. Men inte för den som är fast i ett flyktingläger på en grekisk ö.

Enligt EU:s beslutsfattare skulle avtalet med Turkiet ”möjliggöra ett säkrare alternativ för flyktingar än att riskera sina liv på Medelhavet”. Två år senare sitter i stället ett stort antal kvinnor, män och barn fast på de grekiska öarna, med grusade drömmar om en framtid i trygghet och säkerhet.

Hela familjer, som kommit från länder som Syrien, Afghanistan och Irak, kämpar för att hålla sig torra och varma i regn och kyla. På grund av de restriktioner som tillkom genom avtalet mellan EU och Turkiet, som hindrar människor att lämna öarna, sitter många fast i överfulla flyktingläger som inte uppfyller internationell standard. Trots att över 8 000 människor överfördes till fastlandet under vintern så inhyser till exempel Morialägret mer än dubbelt så många människor som det är byggt för.

Våra medicinska team tar dagligen om hand de fysiska och psykiska konsekvenserna av det beslut EU:s ledare tog för två år sedan. Människor som flytt våld, tortyr och krig och överlevt extremt farliga resor, men möter nytt våld och lidande i Europa. De osanitära förhållandena i lägren gör att diarré och luftvägsinfektioner är vanliga.

Mest chockerande är den utbredda psykiska ohälsan.

Uppgivenheten är slående. Till våra mottagningar kommer människor som helt tappat hoppet om att finna trygghet till sig och sina barn. I en rapport från 2017 konstaterade vi att 80 procent av patienterna på Lesbos hade utsatts för någon form av våld i hemlandet, under flykten eller i Grekland. 20 procent hade utsatts för tortyr och nästan 20 procent för sexuellt våld.

Men även förhållandena i lägren är så svåra att det leder till allvarlig psykisk ohälsa. I perioder har vi tagit emot tio patienter med akut ångest varje dag, varav många hade försökt ta sitt liv eller skadat sig själva. Vår personal tvingas sedan skicka tillbaka dem till överfulla läger, till den tillvaro som gett upphov till, eller förvärrat, deras lidande.

Så sent som förra veckan vårdade våra medarbetare på Lesbos elva skadade efter att de utsatts för tårgas under sammandrabbningar mellan grekisk polis och flyktingar. Flera av patienterna vi tog emot hade fått panikångestattacker och bland de som utsattes fanns gravida kvinnor och barn.

Under tiden fortsätter båtarna att komma

Bara två timmar efter sammandrabbningarna anlände två överfulla båtar till Lesbos kust. Samtidigt verkar många beslutsfattare vara nöjda med situationen som den är. Eller tittar åt andra hållet. När EU nu frigör ytterligare tre miljarder euro i ytterligare finansiering till Turkiet, vill vi påminna om att de mänskliga kostnaderna för avtalet är mycket höga och betalas bland annat av de män, kvinnor och barn som sitter fast på de grekiska öarna.

För oss på Läkare Utan Gränser, som varje dag lägger om de sår som EU:s politik skapat, är det tydligt att situationen inte kan fortsätta så här. De människor som är fast på öarna måste få komma därifrån. I väntan på detta måste förhållandena i lägren förbättras drastiskt och tillgången till sjukvård, inklusive psykiatrisk vård, måste öka.

Avtalets humanitära konsekvenser borde sättas högst på agendan för EU:s ministrar. För det här är inte ett jubileum någon bör vara stolt över.

Artikeln publicerades på SvD.se den 22 mars.

Relaterade nyheter

Sök- och räddningsfartyget Aquarius, som drivs av Läkare Utan Gränser och SOS Méditerranée, är tillsvidare blockerat från att utföra livräddande insatser på Medelhavet.
Medelhavet

Ska vi låta människor drunkna på Medelhavet?

DEBATT | Sök- och räddningsfartyget Aquarius tvingas efter politiskt fulspel att avbryta sitt arbete på Medelhavet. Samtidigt har rutten över Medelhavet aldrig varit så dödlig som nu. Hur kan vi låta människor drunkna utanför Libyens kust? 

Ett barn i Morialägret på den grekiska ön Lesbos.
Grekland

Ett av fyra barn i Morialägret har självskadebeteende

Allt fler människor på flykt anländer till den grekiska ön Lesbos, vilket förvärrar den humanitära situationen i det redan överfulla Morialägret. Vi behandlar många barn och ungdomar som skadar sig själva eller försöker begå självmord.

Kulturtolkarna Basel och Sanna pratar med en man som flytt från Syrien med sin dotter.
Sverige

Stärk asylsökandes och papperslösas rätt till vård

DEBATT | Med några få månader kvar till riksdagsval har frågan om vem som ska ha rätt till sjukvård i Sverige seglat upp på den politiska dagordningen. För Läkare Utan Gränser, vars arbete styrs av medicinsk etik och humanitära principer, är det självklart att vård ska ges utifrån medicinska behov och inte juridisk status.