Hoppa till huvudinnehåll

Gaza i ett järngrepp ett år efter kriget

Publicerad 9 juli 2015

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Arkitektstuderanden Nadir, 20, skadades när en gasbehållare exploderade under Gazakriget sommaren 2014. De svåra brännskadorna kräver kirurgisk vård på Läkare Utan Gränsers klinik i Gaza för att förbättra hans rörelseförmåga.

Arkitektstuderanden Nadir, 20, skadades när en gasbehållare exploderade under Gazakriget sommaren 2014. De svåra brännskadorna på armarna, ryggen och magen kräver mer kirurgisk vård här på vår klinik i Gaza för att förbättra hans rörelseförmåga. 

Hundratals palestinier fyller våra väntrum ett år efter Gazakriget som pågick i 51 dagar sommaren 2014. Israels attack orsakade så svåra skador att våra patienter fortfarande behöver avancerad plastikkirurgi och långvarig fysisk rehabilitering.

Lidandet  har blivit vardag, kanske mer än någonsin under de 20 år som vi varit verksamma i Gaza och på Västbanken. Ett slut på den israeliska ockupationen är det enda sättet att minska palestiniernas lidande. Det senare kriget i Gaza lämnade 2 200 döda och fler än 11 000 skadade, bland dem närmare 7 000 kvinnor och barn.

De åttaåringar som vuxit upp i Gaza har sett bara krig under sina liv. De har upplevt fyra offensiver, två av dem fullständigt förödande då människor dödades utan urskiljning.

Det säger Erwan Grillon som är landansvarig för Läkare Utan Gränser i Gaza och fortsätter;

– Västbanken framför allt barn under 18 år som fortfarande behöver kirurgisk vård och fysioterapi för sina krigsskador.

Olyckorna i hemmen ökar

Det är inte bara komplikationer efter olika krigsskador som kräver vård. Framför allt små barn kommer till våra kliniker med svåra brännskador. Det beror på att blockaden tvingar många att bo i ruckel eller delvis förstörda hus, vilket ökar olyckorna i samband med uppvärmning av mat och hus. 
 
– Levnadsförhållandena blir hela tiden sämre. I vår klinik där vi ger vård efter operationer har en majoritet av patienterna råkat ut för explosioner som orsakats av att man tvingas använda källor till uppvärmning som inte är brandsäkra. 60 procent av dessa patienter är barn, säger Erwan Grillon.
 
Under kriget skadades eller förstördes fler än 12 000 hus samt 70 sjukhus och sjukvårdsinrättningar. Det finns ett stort behov av byggmaterial, men den israeliska arméns blockad av Gaza försvårar tillgången till många viktiga varor. Israel har infört omfattande restriktioner på inköp av cement och andra byggmaterial som anses kunna användas för att konstruera vapen. Detta leder till att man kan reparera väldigt få hus.
 
80 procent av invånarna i Gaza är åtminstone delvis beroende av humanitär hjälp. Arbetslösheten är rekordhög: mer än 40 procent bland hela befolkningen och 60 procent av de unga är arbetslösa.

Ingen förändring till det bättre

Även ockupationen av Västbanken har långtgående konsekvenser för folkhälsan. Palestinierna på Västbanken utsätts dagligen för kränkningar, hot och förödmjukelser. De kan bo på bara 40 procent av Västbanken på grund av israeliska bosättningar, kontrollstationer och militär verksamhet. 
 
Våra projekt för mental hälsa är fyllda av patienter som lider av psykiska problem efter upprepade trakasserier, våld och skadegörelse, nattliga räder, frihetsberövanden utan juridisk grund och liknande.
 
– Dagligen ser vi patienter som känner en ständig oro för soldaternas och bosättarnas nattliga attacker. En tredjedel av dem är yngre än 13 år. Vi har vårdat samma familjer i tio år och symptomen är fortfarande de samma – inget har förändrats, säger Erwan Grillon.

Våldet måste stoppas

En direkt följd av ockupationen och den misslyckade politiska processen är att palestinier både i Gaza och på Västbanken är fångade i en oändlig våldspiral som måste stoppas. Israels handlingar, utförda i den nationella säkerhetens namn, måste bedömas utifrån deras humanitära konsekvenser. De regeringar och internationella organisationer som direkt eller underförstått stöder Israels politik måste beakta den förstörelsen och de förluster den ger upphov till.
 
– Om man påstår att alla bär ett lika stort ansvar för den nuvarande situationen på Västbanken och i Gaza förvränger man bilden av verkligheten. Israel och dess internationella bundsförvanter försöker, genom att hänvisa till självförsvar, skapa ett system som skadar palestinier på daglig basis, förstör liv och släcker hoppet inför framtiden, säger Mego Terzian, ordförande för Läkare Utan Gränser i Frankrike.
 
Läkare Utan Gränser har arbetat i Gaza sedan 1989 och tillhandahåller sjukvård utifrån människors behov. Organisationen stöttar även lokal sjukvård och arbetar med direkta och indirekta konsekvenser av våldet. I de medicinska programmen tillhandahåller Läkare Utan Gränser bland annat kirurgi, sårvård och allmän fysioterapi samt specialiserad fysioterapi för händer. På Västbanken tillhandahåller vi psykisk vård i östra Jerusalem och i områdena Jenin, Hebron, Nablus och Qalqilya.

I fokus

Athmahlägret i norra Syrien. En pojke får sin brännskada omlagd.

Syrien

Varför arbetar vi i Syrien?

  • Väpnad konflikt 
  • Flyktingar
Människor på flykt undan våld i Kongo-Kinshasa. Läkare Utan Gränser gör ofta insatser i flyktingkriser.

Flyktingar

Vi arbetar världen över för att bistå flyktingar och internflyktingar med allt från psykologisk vård till livsviktig näringsersättning.

Ett av våra räddningsteam närmar sig en flyktingbåt för att ta personerna till räddningsfartyget MY Phoenix.

Medelhavet

Tiotusentals människor flyr från våld och oroligheter i sina hemländer och beger sig iväg på en farlig resa över Medelhavet till Europa.