Mellan april 2022 och december 2025 dokumenterade Läkare Utan Gränser fler än 20 attacker mot vårdinrättningar kopplade till organisationens verksamhet. Fyra sjukhus där organisationen arbetade har förstörts helt. Sju ambulansstationer har tvingats överges. Läkare Utan Gränser har dessutom förlorat tillgången till fler än 80 byar i sex regioner där organisationen tidigare bedrivit primärvård genom mobila kliniker.
Världshälsoorganisationen (WHO) dokumenterade 2 811 attacker mot sjukvården mellan februari 2022 och slutet av 2025, medan Ukrainas hälso- och sjukvårdsmyndigheter uppger att ryska styrkor under samma period har skadat eller förstört fler än 2 500 vårdinrättningar, varav 327 har förstörts helt.
– Dessa attacker är alltför konsekventa, frekventa och precisa för att vara tillfälliga, säger Robin Meldrum, landskoordinator för Läkare Utan Gränser i Ukraina. När sjukhus träffas gång på gång, när ambulanser attackeras med precisionsstyrda drönare, när vårdpersonal dödas på väg för att leverera mediciner i tydligt märkta fordon – då handlar det inte om tillfälligheter. Det är ett mönster, och mönstret har ett syfte.
Attacker mot vårdinfrastruktur och rädslan för attacker mot civila har skapat en allvarlig kris när det gäller tillgången till sjukvård för personer som behöver behandling för kroniska sjukdomar eller annan icke-akut vård. En undersökning som Läkare Utan Gränser har gjort bland 187 civila i områden nära frontlinjen visar att andelen som ”alltid” eller ”för det mesta” hade tillgång till sjukvård minskade från 72 procent före krigets upptrappning till endast 35 procent efteråt. Samtidigt ökade andelen som ”sällan” eller ”aldrig” fick tillgång till vård från 7 procent till 35 procent.
Konsekvenserna innebär direkt lidande och i vissa fall dödsfall till följd av annars behandlingsbara sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och epilepsi. Dessa tillstånd har blivit livshotande på grund av avbruten behandling och fördröjd tillgång till vård. På de vårdinrättningar som fortfarande fungerar är det dessutom personalbrist. På ett sjukhus i Cherson som Läkare Utan Gränser stöttar har antalet läkare minskat med 66 procent sedan 2022.
Tio år sedan resolution 2286
Läkare Utan Gränsers team i östra och södra Ukraina arbetar under det ständiga hotet från FPV-drönare (First-Person View), vapen som gör det möjligt för soldater att identifiera och angripa mål med hög precision i realtid. Den 29 september 2025 träffades en sjuksköterska och en chef från en vårdcentral, som Läkare Utan Gränser stöttar, av en rysk FPV-drönare när de levererade läkemedel i ett tydligt märkt fordon i Lyman i Donetskregionen. En av dem förlorade sitt ben i attacken. Enligt internationell humanitär rätt kan avsiktliga attacker mot tydligt markerad medicinsk personal eller medicinska fordon utgöra krigsbrott.
I år är det tio år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 2286, som faställer skyddet för humanitär och medicinsk personal, patienter och sjukvårdsinfrastruktur i väpnade konflikter. Läkare Utan Gränser uppmanar alla parter att respektera sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt. Organisationen uppmanar också stater med inflytande över Ryssland att använda detta inflytande för att kräva ett slut på attackerna mot sjukvården. Slutligen måste FN:s säkerhetsråd noggrant utreda och offentligt fördöma attacker mot sjukvården som ett sätt att visa sitt engagemang för säkerhetsrådets resolution 2286.