Hoppa till huvudinnehåll
En kvinna håller i ett verktyg i handen och kollar på dess skärm.
Publicerad 20 september 2023

Ny teknik måste anpassas till låginkomstländer

Foto: Läkare Utan Gränser
I Malawi testar Läkare utan gränser ett AI-verktyg för att diagnostisera livmoderhalscancer.

Medicinska innovationer är livsavgörande, inte minst i fattiga och krisdrabbade områden. Men det saknas ofta labb, diagnosverktyg och specialkompetens. Sveriges regering har dragit ned rejält på forsknings- och utvecklingsbiståndet, vilket är oroande, skriver Marpe Tanaka, ansvarig för innovationsenheten, Läkare Utan Gränser.

Det pratas mycket om hur ny teknik och i synnerhet ai kan förbättra vården. På många av de platser Läkare utan gränser arbetar saknas förutsättningar för de högteknologiska lösningar som tas fram i rikare länder. Vi ser dagligen behovet av forskning och utveckling som är anpassad till låginkomstländer och krisdrabbade områden. 

Vi arbetar alltmer med innovation anpassad för humanitära kriser, med fokus på patienternas behov och förutsättningarna för teamen på plats. Det har handlat om allt från 3d-skrivare för att ta fram proteser i krigsdrabbade länder, där bristen på vanliga proteser är stor, till en smartphone-app som underlättar diagnostisering av antibiotikaresistens. 

I Malawi testar vi just nu ett ai-verktyg för att diagnostisera livmoderhalscancer, vilket är den näst dödligaste formen av cancer i låg- och medelinkomstländer. Bristen på vaccin mot HPV-viruset är omfattande. Kvinnor har inte heller tillgång till upprepad HPV-testning eller screening för cellförändringar. Studien, som genomförs ihop med det nationella cancerinstitutet i USA omfattar utöver patienterna i Malawi närmare 100 000 kvinnor i bland annat Brasilien, Costa Rica och Kambodja. 

"Den svenska regeringen beslutade i slutet av förra året att halvera forskningsbiståndet. I somras följde man upp med att strypa all utvecklingsforskning. Det är en oroande utveckling."

Det vanligaste sättet att diagnostisera cellförändringar i låginkomstländer är en okulär bedömning av livmoderhalsen. Men en sådan bedömning lämnar utrymme för tolkning och felbedömningar. Ai-verktyget hjälper personalen genom att en liten kamera är installerad på redskapet som förs in för att ta cellprov. Verktyget gör sedan automatiskt en bedömning av patientens livmoderhals utifrån en databank av bilder från tidigare undersökningar. 

Förhoppningsvis kommer ai-verktyget att innebära att även sjuksköterskor kan utföra screening, vilket skulle öka tillgängligheten i låg- och medelinkomstländer där det ofta råder brist på gynekologer och barnmorskor. 

Globala studier likt denna må vara lovande, men det behövs många fler innovationer för att komma till rätta med hälsoutmaningarna i fattiga länder. Lösningarna behöver inte alltid vara så avancerade, utan det handlar snarare om att använda sig av det som finns tillgängligt men på ett anpassat och innovativt sätt. Detta sker för oss genom interna innovationsprogram på gräsrotsnivå där våra kollegor identifierar problem i projekten och tillsammans med experter inom olika områden utvecklar nya lösningar.

Den svenska regeringen beslutade i slutet av förra året att halvera forskningsbiståndet. I somras följde man upp med att strypa all utvecklingsforskning. Det är en oroande utveckling när det finns ett skriande behov av mer medicinsk forskning och utveckling som är anpassad till låginkomstländers förutsättningar. 

Det behövs även fler konferenser med fokus på vårdinnovation i och för låg- och medelinkomstländer. De flesta är fortfarande fokuserade på högteknologiska lösningar för rika länder. Vi har därför anordnat konferensen Paediatric Days sedan 2015. Där samlas våra medarbetare och andra aktörer för att presentera forskning och hitta nya sätt att samarbeta kring barnsjukvård i humanitära kriser. Men det behövs fler och bredare insatser. 

Det är av stor vikt att regeringar och läkemedelsföretag satsar mer på vaccin, diagnosverktyg och behandlingar som är anpassade efter låginkomstländer – och inte minst, satsar mer på de sjukdomar som drabbar dessa länder värst. Många medicinska produkter kräver fortfarande tillgång till högteknologiska labb som inte finns på landsbygden i fattiga länder. 

Sjukdomar och hälsa är en global fråga med globala konsekvenser, det vet vi ju inte minst sedan pandemin. Alla människor har rätt till vård på lika villkor – låt oss alla arbeta för att komma närmare det målet. 

Marpe Tanaka, ansvarig för innovationsenheten, Läkare utan gränser Sverige

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Ny Teknik den 20 september 2023. 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Genom att prenumerera på detta nyhetsbrev godkänner du Läkare Utan Gränsers integritetspolicy.

 

Bekräfta att du är en mänsklig besökare