DEBATT | Trots att 2,7 miljoner människor blir bitna av giftormar varje år är ormbettsförgiftning ett försummat problem. Sverige, som är en viktig aktör inom global hälsa, bör utnyttja sin röst för att bidra till att de internationella insatserna mot ormbett förstärks.
Regionen Amhara i norra Etiopien är känd för sin bördiga jord. Hit kommer en halv miljon migranter årligen för att arbeta under skördesäsongen. Men ute på fälten finns det inte bara gott om sesam, bomull och durra. Det finns också omkring tjugo olika sorters giftormar.
En kvinna som blev biten i ansiktet av en orm när hon låg och sov i ett skjul i anslutning till fälten lyckades ta sig till Läkare utan gränsers klinik. När hon kom till kliniken var ansiktet så svullet att hon inte längre kunde se, och hon blev genast inlagd. Efter fem dagar kunde hon skrivas ut helt återställd.
Ormbett dödar över 100 000 personer i världen varje år – 40 gånger så många som landminor. Ytterligare 400 000 drabbas av bestående fysiska men och kan i vissa fall tvingas amputera kroppsdelar, eftersom ormbett kan orsaka allvarliga vävnadsskador. Många av dem som blir bitna är barn som är ute på fälten och leker. De drabbas extra hårt eftersom deras kroppsmassa är mindre.
För kvinnan ovan hade bettet varit livshotande om hon inte hade fått kostnadsfri, effektiv behandling. Tyvärr får de flesta som blir bitna av giftiga ormar inte det. I de flesta länder måste den drabbade betala för behandlingen ur egen ficka – i många fall motsvarande flera årslöner. Det här gör att effektiv behandling praktiskt taget är utom räckhåll i fattiga landsbygdsområden, där risken är som störst att bli biten.
Det höga priset på kvalitativ behandling gör att människor lockas att köpa billigare produkter som inte är säkra eller effektiva. När produkterna inte fungerar ökar misstron mot motgift, och de som drabbats uppsöker i stället traditionella "healers". Sjukvårdsmyndigheter prioriterar inte att köpa in motgift, och personalen utbildas inte heller i att diagnostisera eller behandla ormbett.
För den vinstdrivna läkemedelsindustrin finns det få incitament att satsa på forskning och utveckling av effektiva motgift. Tvärtom har flera läkemedelsbolag slutat producera välfungerande preparat. Priserna för de få mediciner som fortfarande finns kvar på marknaden är därför fortsatt höga.
Under min tid som landansvarig för Läkare utan gränser i Etiopien slutade läkemedelsbolaget Sanofi-Pasteur tillverka motgiftet Fav-Afrique för att det inte var tillräckligt lönsamt. Preparatet var verksamt mot giftet hos ett tiotal av de vanligaste giftormarna i Afrika söder om Sahara. Eftersom det kan vara svårt att veta vilken orm man bitits av var motgiftet ofta livsavgörande. Ännu har inget läkemedelsbolag återupptagit produktionen.
För att skydda utsatta människors hälsa och reducera de hundratusentals dödsfall och fysiska men som ormbett leder till vill Läkare utan gränser se omfattande satsningar från Världshälsoorganisationen (WHO), medlemsstater, givarländer och läkemedelsindustrin.
För två år sedan lade WHO till ormbettsförgiftning på sin lista över försummade tropiska sjukdomar. Vid WHO:s World Health Assembly (WHO:s högsta beslutande organ) i maj väntas en ambitiös plan sjösättas, med målet att minska dödsfall och skador till följd av ormbett.
Mer resurser måste till för att förebygga och behandla ormbett. Det handlar om att förbättra tillgången till motgift av hög kvalitet för överkomliga priser, men även om ökade satsningar på forskning och utveckling av nya effektiva motgifter och diagnosverktyg. Lokal sjukvårdspersonal måste utbildas i förebyggande arbete och första hjälpen vid ormbett, och kunskapen om ormbett inom epidemiologi måste förbättras.
Sverige har länge varit en viktig aktör inom det globala hälsoarbetet och kan bidra till att de mål och löften som sätts upp inom ramen för WHO:s nya plan infrias.
Oliver Schulz, Generalsekreterare Läkare Utan Gränser
