Nästan tio dagar efter att tyfonen Haiyan drabbade Filippinerna har hjälpen nått flygplatser, hamnar och städer. Men på många håll på landsbygden kämpar människor fortfarande för sin överlevnad. Vår akutsamordnare Caroline Seguin beskriver de enorma logistiska utmaningarna med att få fram nödhjälpen till de platser där den behövs som mest.
- Sedan tyfonen slog till har vi lyckats få in mer än 150 anställda och hundratals ton med utrustning i landet. Nu behandlar vi hundratals patienter varje dag men det är fortfarande en logistisk mardröm att få ut livsnödvändiga förnödenheter till de drabbade områdena, säger Caroline.
Kraftiga regn och blockerade vägar
- Det fruktansvärda vädret med regn och starka vindar försvårar hjälpinsatserna. Många vägar är helt blockerade av bråte. Det har också varit problem med att få in personal och utrustning med flyg. Den filippinska militären har fått företräde eftersom det har funnits behov att säkra flygplatserna och städer som Tacloban, liksom att evakuera människor och sårade från de drabbade områdena. När kommersiella och privata flygningar återupptogs blev flygplatserna omedelbart överbelastade av alla hjälpsändningar. Vi undersökte om vi skulle kunna färdas med båt istället men det kan ibland ta 30 det eller upp till 40 timmar att nå de drabbade områdena med båt.
Evakuerar sårade
- I de områden där vi arbetar har de allvarligast skadade evakuerats under den senaste veckan. Även personer som inte är skadade har kunnat lämna området. De som har kunnat ta sig därifrån är ofta de som har råd medan de som stannar är de fattiga och mest utsatta.
Bränslebrist
- Bränsle är också ett stort problem. I Guiuan på östra delen av ön Samar finns det ingen bensin. Vi har lånat en bil av kommunen men vi har inte tillräckligt med bensin för att köra utanför staden. Så vi har skickat en bil till Guiuan med flyg medan en båt lastad med dunkar med bränsle är på väg dit från Cebu. När vi har bränsle kommer vi att kunna nå de isolerade områdena längs de östra och södra kusterna av Samar som hittills inte har fått någon hjälp.
Lokala volontärer gör lejonparten
- Det filippinska folket - lokalbefolkningen och människor från andra delar av landet - gör lejonparten av hjälparbetet. Det är fantastiskt - jag har sett matutdelning och människor som lånar ut sina hus, bilar, båtar - och allt gratis. Människor är mycket glada över vårt arbete och över internationellt bistånd i allmänhet. I Palo har vi fått låna både bil och bränsle av borgmästaren och hälsoministeriet har försett vårt team med logi. Ett dykeriföretag har även lånat ut en båt för att transportera vårt material från Cebu till Guiuan.
Tacloban
- Situationen i Tacloban är katastrofal. Flera sjukhus måste göra operationer och kejsarsnitt utan sterilisering. Det är brist på läkemedel, inklusive antibiotika. Vi ser mer och mer infekterade sår. Och på grund av ohygieniska förhållanden och bristen på tillgång till rent vatten är diarré på uppgång. Människor är fortfarande samlade i skolor och på idrottsplatser.
- I Tacloban installerar vi ett uppblåsbart sjukhus denna vecka, som kommer att ha en akutmottagning, vårdavdelning och operationssal. Just nu har kvinnor med komplicerade förlossningar ingenstans att föda sina barn på ett säkert sätt eller att få ett kejsarsnitt, så vi kommer snarast att öppna en mottagning för gynekologi och mödravård.
Hjälpen når inte landsbygden
- Just nu är merparten av biståndet koncentrerat till Tacloban. Och visst är behoven enorma där. Men till platser bara några kilometer bort, såsom Palo, Tanauan och Tolosa, kommer det nästan ingen hjälp. I Tolosa finns det en vårdmottagning för en befolkning på 55 000. Ju längre man kommer ut på landsbygden, desto mindre hjälp finns. Folket har inget annat val än att sova under bar himmel trots de dagliga skyfallen.
Mat- och vattenbrist
- På många platser behöver människorna mat och rent vatten. För att förebygga hälsoproblem i en nödsituation som denna behöver varje person 30 liter rent vatten per dag för att dricka, tvätta och laga mat. En liten plastflaska med vatten är inte tillräckligt.
- Det regnar fortfarande en hel del och logi är en viktig fråga. Vi planerar att dela ut tält men bränslebristen gör att det kan dröja. Vi kommer också att dela ut grundläggande förnödenheter såsom hygienartiklar och köksutrustning.
Behov av psykologiskt stöd
- I en situation som denna är behovet av psykologiskt stöd överväldigande. I alla våra team ingår psykologer. Det är en oerhört viktig aspekt av vården vi ger och relativt okomplicerat att genomföra jämfört med andra mer logistiskt utmanande insatser.
