Hoppa till huvudinnehåll

UTAN MEDIEBEVAKNING SYNS INTE KATASTROFERNA

Publicerad 25 oktober 2012

En ny rapport från Läkare Utan Gränser visar att flera stora humanitära kriser har gått svenskarna förbi. Medierna bär en del av ansvaret för detta och bör arbeta för att ge en mer mångsidig bild av den humanitära situationen i världen så att fler liv i längden kan räddas, skriver Johan Mast, generalsekreterare för Läkare Utan Gränser.

I humanitära kriser som ingen känner till kommer människor med största sannolikhet att få mindre hjälp. Kunskap och medvetenhet påverkar människors engagemang, viljan att ge pengar till hjälparbete och vad de tycker om svensk biståndspolitik.
 
Till viss del kan allmänhetens kännedom även påverka vad politiker prioriterar. Om vi i Sverige aldrig hade hört talas om jordbävningen i Haiti skulle vi inte ha engagerats att skicka hundratals miljoner kronor för att hjälpa de drabbade. Och Läkare utan gränser hade haft svårt att ge vård till de drygt 350.000 människor vi till slut behandlade på plats.

Viktigt att alla har en aktuell bild av läget

Om vi i Sverige inte hade fått rapporter om undernäringen på Afrikas horn i fjol hade troligtvis väldigt få visat sådan solidaritet och sådant stöd till de drabbade människorna. Uppfinningar och lösningar som underlättar människors liv, blir inte heller till om vi inte vet vilka problem som finns. Vikten av att alla – organisationer, medier, allmänheten och politiker – har en så aktuell bild som möjligt av den humanitära situationen i världen går inte att överskatta.

Många kriser bortglömda visar rapport

Rapporten ”Kriserna svenskarna glömt” som Läkare utan gränser släpper i dag, visar att en rad stora kriser har gått svenskarna förbi. Via TNS SIFO frågade vi 1 000 svenskar vilka länder eller platser de kunde nämna där det enligt deras uppfattning rådde en humanitär kris. Endast 0,6 procent av de svarande nämnde Centralafrikanska republiken, trots att nästan två miljoner människor i landet uppskattas befinna sig i ett humanitärt nödläge.
 
Våra egna undersökningar visar att dödligheten i landet är bland de högsta vi sett någonstans under de senaste åren och ligger långt över gränsvärdena för vad som brukar känneteckna en humanitär kris.
 
Vidare nämnde endast en av trettio svarande Jemen, där en mycket stor del av landets befolkning är i behov av humanitär hjälp. Läkare utan gränsers personal på plats vittnar om hur våld och osäkerhet hindrar människor från att söka livräddande vård. Andra stora kriser som väldigt få kommer att tänka på är de i Elfenbenskusten, Kenya och Zimbabwe som var och en drabbar miljontals människor.
 
Som kontrast nämnde tre av fyra svarande Syrien och hälften nämnde Somalia. Fler än var tredje nämnde antingen Sudan eller Sydsudan där flera kriser pågått samtidigt under året.

Det är visserligen bra att flera av dagens aktuella humanitära kriser har nått in i svens­karnas medvetande. Och det vore kanske inte förvånande om kriser som endast drabbar ett fåtal personer i ett land långt borta passerar obemärkta förbi – även om kriserna är katastrofala för dem som drabbas. Men när miljontals människor berörs och far illa, och det ändå är ytterst få svenskar som känner till händelserna, då bör vi fråga oss varför vi vet så lite, när så många lider så mycket.

Svenskarna minns de mest omskrivna kriserna

Medier är för många svenskar den främsta källan till aktuell kunskap om omvärlden. I rapporten ”Kriserna svenskarna glömt” undersöks därför även svenska mediers bevakning av de humanitära kriserna. Analysen visar med stor tydlighet att de kriser som flest svenskar kan nämna också är de mest omskrivna.
 
Den allra mest kända krisen, den i Syrien, är också med stor marginal den som fått störst publicitet. Den förekommer i mer än fem gånger fler artiklar (25 169 under januari–augusti) än den kris som blev näst mest omskriven. Vi ser också att de kriser som är minst kända bland svenskarna, i de flesta fall också är betydligt mindre omskrivna. Krisen i Centralafrikanska republiken är till exempel endast omnämnd i 17 artiklar i svenska medier hittills under 2012 och ingen av artiklarna ger någon större information om situationen i landet. Genomgående är publiciteten för de mindre kända kriserna oftast i notisform och de saknar bakgrundsinformation och analys.

Vårt eget ansvar som hjälporganisation kan dock inte heller ignoreras. Precis som alla andra påverkas också vi av nyhetsagendan och missar ibland att lyfta fram vissa kriser.
 
Det är inte bara medierna och hjälporganisationer som bidrar till allmänhetens kännedom om humanitära kriser. Andra faktorer kan tänkas vara landets ekonomiska och politiska betydelse, krisens koppling till Sverige i fråga om migration, historisk kännedom, resvanor och annat.
 
Men till skillnad från mediernas bevakning är andra tänkbara förklaringar svåra att påverka. Media har också en enorm räckvidd och makt att påverka människors kunskap, deras attityder, deras vilja att ge och engagera sig. Därför har man också ett ansvar för att ha en så heltäckande nyhetsbevakning som möjligt.

Hungersnöd ingen överraskning

Ofta försvaras bristen på bevakning med att kravet på nyhetsvärde inte uppfylls. Det mänskliga lidandet försvinner i statistiken och ingen blir längre överraskad av hungersnöd i Afrika eller jordbävningar i Sydostasien. Jag har arbetat i humanitära kriser i bland annat Sudan, Demokratiska Republiken Kongo och Sierra Leone och vet hur svårt det är att väcka uppmärksamhet om kriser som långsamt tar död på människor.
 
Bortom rubrikerna dör fler än var sjätte barn i Sierra Leone innan fem års ålder och landet har den tredje högsta mödradödligheten i världen. Det är en ofattbar verklighet som orsakar stort lidande och som egentligen borde basuneras ut världen över, men som på grund av sin långsamma och kroniska natur inte lockar med tillräckligt sensationellt nyhetsvärde.
 
Det är förvisso ganska enkelt att kritisera medierna och deras nyhetsbevakning – hur mycket de än anstränger sig för att ha en balanserad nyhetsbevakning så kommer det alltid att finnas någon som tycker att de inte har rapporterat nog. Däremot ser vi ett antal områden där vi tror att det finns utrymme för förbättring.

Inga stora kriser får ignoreras

- Svenska medier bör se till att inga kriser av stor magnitud, som exempelvis den i Centralafrikanska republiken går oomnämnda.
 
- Läkare Utan Gränser vill se en förbättring när det gäller att inkludera mer bakgrundsinformation om aktuella händelser.
 
Naturligtvis behöver medierna hämta sitt underlag från mer än en källa. När de inte har egna utrikeskorrespondenter på plats kan de i högre grad dra nytta av hjälporganisationers personal som ofta har unik information och kunskap om den aktuella krisen.
 
Som medicinsk humanitär hjälporganisation kan Läkare utan gränser inte acceptera att människor lider och dör i det tysta. Vi är fullt och fast övertygade om att en ökad medvetenhet om missförhållanden i världen i längden räddar liv och lindrar nöd.
 
- Läkare Utan Gränser vill se en förbättring när det gäller att inkludera mer bakgrundsinformation om aktuella händelser. Naturligtvis behöver medierna hämta sitt underlag från mer än en källa. När de inte har egna utrikeskorrespondenter på plats kan de i högre grad dra nytta av hjälporganisationers personal som ofta har unik information och kunskap om den aktuella krisen.
 
- Som medicinsk humanitär hjälporganisation kan Läkare Utan Gränser inte acceptera att människor lider och dör i det tysta. Vi är fullt och fast övertygade om att en ökad medvetenhet om missförhållanden i världen i längden räddar liv och lindrar nöd.
 
Johan Mast, generalsekreterare Läkare Utan Gränser

Publicerad i DN Debatt. 

I fokus

Athmahlägret i norra Syrien. En pojke får sin brännskada omlagd.

Syrien

Varför arbetar vi i Syrien?

  • Väpnad konflikt 
  • Flyktingar
Människor på flykt undan våld i Kongo-Kinshasa. Läkare Utan Gränser gör ofta insatser i flyktingkriser.

Flyktingar

Vi arbetar världen över för att bistå flyktingar och internflyktingar med allt från psykologisk vård till livsviktig näringsersättning.

Ett av våra räddningsteam närmar sig en flyktingbåt för att ta personerna till räddningsfartyget MY Phoenix.

Medelhavet

Tiotusentals människor flyr från våld och oroligheter i sina hemländer och beger sig iväg på en farlig resa över Medelhavet till Europa.