Att behandla skador hos barn i Gaza

Det var den 14 juli, Mohammed var hemma när han plötsligt hörde sin dotter skrika. Han rusade ut, men såg inte Hala någonstans. Hon hade korsat gatan framför deras hus och blivit påkörd av en bil.

En granne som bevittnade olyckan berättade för Mohammed att Hala hade förts till sjukhus.

Vårdinrättningen som tog emot Hala var redan överfull och saknade nödvändiga resurser för att vårda henne. Hon behövde behandling som Gazas sjukvårdssystem inte kan erbjuda.

I stället hänvisades Hala till en specialistavdelning för rekonstruktion av lemmar som drivs av Läkare Utan Gränser på al-Awda sjukhus. Där har vi sedan juni i år vårdat barn med akuta skador som hänvisats dit från sjukhus som drivs av hälso- och sjukvårdsmyndigheterna. Målet är att minska trycket på de offentliga sjukhusen, som har kämpat med att täcka de vanliga vårdbehoven sedan coronapandemin drabbade Gaza. Hittills har 234 barn fått specialistvård på avdelningen.

På al-Awda fick Mohammed reda på att Halas högra fot hade krossats när bilen körde över henne.

- När jag såg henne blev jag chockad, säger han. Jag trodde inte att hennes skada skulle vara så allvarlig.

Stora öppna sår som Halas riskerar också att bli infekterade. 

- Hon kom till sjukhuset med ett djupt sår, förklarar Hafez Abu Khossa, den läkaren som behandlade Hala. Vi rengjorde såret och tog ben- och vävnadsprover för att avgöra vilken infektion hon hade drabbats av. Detta gjorde att vi kunde förskriva rätt typ och dos av antibiotika. Därefter använde vi en procedur som kallas vakuumassisterad stängning för att stänga såret och hjälpa det att läka snabbare.

- Nu är vårt mål att behandla infektionen och att undvika ytterligare infektioner innan vi kan göra en hudtransplantation på hennes fot. Det är en lång process.

Hafez Abu Khossa berättar att varje gång de lägger om såret sövs Hala ner.

Beninfektioner kan behandlas med antibiotika, men i Gaza är antibiotikaresistens utbredd.

Detta beror på att antibiotika används felaktigt och finns tillgängligt utan recept på de lokala marknaderna. Under 2019 arbetade vi tillsammans med sjukvårdsmyndigheterna för att inrätta ett mikrobiologilaboratorium som gör det möjligt för kliniska team att bestämma vilken typ av bakterier som orsakar infektionen och vilka antibiotika som bakterierna är resistenta mot. Utöver detta hjälper vi också vårdpersonal att förstå och förbättra förskrivning och användning av antibiotika.

Den höga risken för resistens gör behandling av beninfektioner till en stor utmaning. Det medicinska teamet på al-Awda sjukhuset arbetar holistiskt. De fokuserar inte bara på medicinsk vård av patienten, såsom kirurgi, sjukgymnastik och smärtlindring, utan också på att stötta deras vårdare, oftast en nära släkting.

En psykologisk rådgivare träffar regelbundet Hala och hennes familj för att hjälpa dem att läka från den traumatiska upplevelsen. Då hon har den bästa chansen att återhämta sig.

Detta tillvägagångssätt och så specialiserad behandling är sällsynt i Gaza. Det mesta humanitära arbetet är inriktat på akuta insatser, för att behandla konfliktrelaterade traumaskador eller arbetet mot covid-19. Det innebär att andra vårdbehov nedprioriteras, såsom barns traumavård.

Inom barnsjukvården prioriteras akuta traumafall som Hala, men barn med kroniska problem eller medfödda tillstånd måste ofta vänta länge på behandling.

- Läkare Utan Gränser vårdade redan traumapatienter, så för att minska trycket på vårdinrättningar utökade vi våra kriterier och behandlar nu patienter med kroniska problem som härrör från gamla brännskador och trauman. Många av dessa är barn, berättar Benoit Vasseur, ansvarig för Läkare Utan Gränsers insatser i Gaza.

En månad efter att Hala kom till al-Awda sjukhuset har hennes fot börjat läka och hon är nu redo för en hudtransplantation.

Vägen till återhämtning är fortfarande lång, men Mohammed är glad över att hans dotter blir bättre.

Om allt går bra borde Hala kunna lämna sjukhuset under de kommande veckorna. Hon kommer fortfarande att behöva ta antibiotika en tid för att behandla infektionen. Men hon kommer att kunna vara med sin familj, som har väntat otåligt på att hon äntligen ska komma hem.