Cykelhjul håller parasiterna borta

Tänk dig att hälla upp ett glas vatten och så kryllar det av parasiter där i. En människa överlever inte mer än några dagar utan vatten. De som lever i miljöer med orent vatten ställs inför ett omöjligt val – att gå utan vatten eller att dricka vatten som gör en sjuk.

I Mogovolas-distriktet i norra Moçambique saknar många tillgång till rent vatten. Regionen är dessutom särskilt utsatt för snäckfeber, som även kallas schistosomiasis eller bilharzia. Det är en sjukdom som orsakas av en parasitmask och sprids genom kontakt med infekterat vatten. Lokalbefolkningen tvingas använda sig av osäkra vattenkällor, vilket innebär en risk att smittas av snäckfeber och andra vattenburna sjukdomar.

Bristen på rent vatten har fått Läkare Utan Gränser att satsa på att hitta snabba och hållbara lösningar för att öka tillgången till rent och säkert vatten. Åtta nya brunnar har byggts på olika platser i Mogovolas-distriktet. Det görs även kunskapsspridande insatser för att öka medvetenheten om snäckfeber och andra sjukdomar som sprids via vatten.

Rabia Chico är tvåbarnsmamma och bor i Muepane i Mogovolas. För henne innebär brunnen en stor lättnad.

– Jag är otroligt tacksam för den här brunnen. Vi har aldrig haft tillgång till något liknande förut. Innan var vi tvungna att gå långa och farliga sträckor för att hämta vatten. Nu har vi den här livsviktiga resursen precis utanför dörren. Sjukdomarna som spreds tidigare börjar försvinna nu när vi har tillgång till rent vatten. Det har gjort skillnad, särskilt för våra barn som ofta fick sjukdomar som sprids genom vatten.

Så fungerar brunnarna

De åtta brunnarna är konstruerade av gamla cykelhjul. Med hjälp av ett handtag snurrar man på hjulet, en rörelse som sätter i gång en mekanism som pumpar upp vatten från ett djup på sju meter. Flödets hastighet ligger på 1 200 liter i timmen.

Brunnarna har utformats för att ge rent vatten året runt och för att stå emot klimatförändringar. Vattnet har testats hos lokala myndigheter, och labbanalyser visar att det är rent och säkert att dricka. Systemet är lätt att använda, vilket gör att brunnarna är tillgängliga för människor i alla åldrar. Brunnarna förser 350 hushåll med vatten.

Den tid som Rabia Chico och andra i området sparar på att slippa gå iväg för att hämta vatten kan nu istället läggas på jordbruket.

–  Vi använder vatten till allt: att dricka, laga mat, för att bada och andra behov i hemmet. Att ha tillgång till vatten har verkligen förändrat våra liv och gett oss en känsla av trygghet, säger Rabia Chico

Ägarna: lokalsamhället

Läkare Utan Gränser samarbetar med lokala ledare och med sjukvårdsmyndigheterna. En lokal vattenkommitté är ansvarig för att säkerställa att brunnarna fungerar. En av medlemmarna i kommittén är Fatima Aluano.

– Jag är glad att jag har fått den här utbildningen. Den har hjälpt mig i samarbetet med de andra i byn så att vi tillsammans kan se till att brunnarna håller på lång sikt. Tack vare utbildningen har jag kunnat få med mig andra i olika initiativ för att underhålla brunnarna, berättar Fatima Aluano. 

Vattenkommittén ansvarar för att engagera befolkningen i aktiviteter som rengöring av brunnarna, den organiserar kön för vattenhämtningen och genomför rutininspektioner för att identifiera eventuella problem. Kommittén fungerar också som en länk mellan lokalsamhället och Läkare Utan Gränser, och ska identifiera var resurser och stöd behövs för att hålla i gång brunnarna. Genom att stärka känslan av ägandeskap och kollektivt ansvar är förhoppningen att brunnarna ska hålla länge och vara tillgängliga för alla.

– Innan brunnarna byggdes var vårt enda alternativ att använda oss av vatten från floden. Det innebar att vi exponerades för kontaminerat vatten vilket orsakade hälsoproblem. Med de nya brunnarna har vi rent och säkert vatten, mitt i samhället. Det känns skönt att känna den tryggheten, säger Fatima Aluano.