Den globala hälsokampen har tappat fart

Det har snart gått tre år sedan det nya coronaviruset sars-cov-2 upptäcktes och en pandemi började härja världen över. Som så ofta när starkt fokus läggs på en specifik sjukdom hamnar andra hälsoproblem och livsviktig vård i skymundan.

I spåren av pandemin och i den oroliga ekonomiska situationen globalt ser Läkare Utan Gränsers team runt om i världen tecken på att kampen mot infektionssjukdomarna hiv/aids, tuberkulos och malaria försvagats.

Framstegen har avstannat

Jag har länge arbetat i länder där en hög andel av befolkningen insjuknar i malaria, en sjukdom som vi vet är enkel att behandla, förutsatt att rätt behandling ges i tid. Antalet personer som insjuknar är nu på samma nivå som 2015, och antalet individer som dör i malaria har ökat med 12 procent jämfört med 2019 (627 000 dödsfall).

I exempelvis Centralafrikanska republiken och Kongo-Kinshasa har stora delar av befolkningen svårt att ta sig till sjukvårdsinrättningar på grund av långa avstånd eller rådande säkerhetsläge. Väl framme möts de ofta av ett tomt medicinförråd där sjukvårdspersonalen helt enkelt inte har några läkemedel att dela ut, eller så tvingas de vända om då de ombeds betala för behandlingen. Problemet när behandling uteblir är att en allvarligare form av malaria utvecklas som främst drabbar barn under fem år och där dödligheten kan vara mycket hög.

Även antalet tuberkulosfall har ökat under pandemin, och i nuläget dör lika många människor i tuberkulos som 2017 (1,3 miljoner dödsfall/år). Under 2015 sattes målet att minska antalet tuberkulosfall med 20 procent fram till 2020. I länder som Guinea, Sydsudan och Moçambique har fallen i stället ökat.

Utvecklingen vad gäller läkemedelsresistenta former av tuberkulos är oroväckande. Färre personer med resistenta former av sjukdomen får behandling nu jämfört med 2019 och 2020. För multiresistent tuberkulos (MDR-TB) är nedgången 19 procent och för extremt multiresistent tuberkulos (XDR-TB) är nedgången hela 37 procent.

När det gäller hiv/aids saknar många människor fortfarande tillgång till såväl diagnostik som behandling. Antalet personer som testas för hiv har minskat med 22 procent sedan 2019/2020, medan preventiva insatser minskat med 11 procent. Cirka 9,5 miljoner personer som lever med hiv saknar fortfarande behandling, och nästan en tredjedel av dem som söker behandling visar tecken på aids, vilket innebär hög risk för nära förestående död.

Alldeles för lite pengar

I slutet av september hölls en konferens i New York där ett flertal givarländer annonserade sitt stöd till Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria under kommande tre år. Hittills har 14 miljarder amerikanska dollar samlats in, men det verkar osäkert om man kommer att nå miniminivån 18 miljarder dollar.

Många internationella givare har dragit tillbaka sin bilaterala finansiering av hiv-, tuberkulos- och malariaprogram. För att komplettera bidragen till Globala fonden måste bilaterala givare engagera sig på nytt. Totalt beräknas 130 miljarder dollar behövas åren 2024–2026 för att möta det hälsohot som malaria, tuberkulos och hiv/aids utgör.

Sverige har länge varit ett föregångsland inom global hälsa och bidrog med en rekordsumma under den senaste påfyllnadsrundan till Globala fonden. Med en ny regering på plats är det av största vikt att det starka engagemanget för globala hälsofrågor bibehålls. Sverige kan och bör ta på sig ledartröjan och inspirera andra länder att göra mer i kampen mot infektionssjukdomar. Annars riskerar ännu fler av de framsteg som gjorts de senaste decennierna att gå om intet.

Artikeln publicerades som en debattartikel i Läkartidningen den 21 oktober 2022.