Barn med malaria drabbas lättare av undernäring. På samma sätt kan malaria slå särskilt hårt mot undernärda barn. Ett sätt att bryta den onda cirkeln är att fånga upp barnen i tid. I Niger spelar lokala hälsorådgivare en avgörande roll.
Det är tidig morgon i byn Gazabi i södra Niger. Några oxar stretar fram genom sanden med vagnar fulla av hirs och de första personerna är redan på väg hem efter att ha tillbringat morgontimmarna på åkern. Inne i byn håller Salissou precis på att öppna sin mottagning. Han rullar ut en matta på golvet, öppnar sin vita väska och tar fram utrustningen. Innan han är klar har de första barnen anlänt.
– Det är samma rutiner varje dag. Jag vaknar tidigt, går iväg till åkern och sedan tillbaka hit för att ta hand om barnen.
Salissou är Gazabis hälsorådgivare. Han och en annan person i byn har utbildats av Läkare Utan Gränser i att diagnostisera och behandla vanliga sjukdomar som malaria, diarré och luftvägsinfektioner. Nu ansvarar de för att ge grundläggande sjukvård till byns runt 500 barn under fem år. Det är en roll som här på landsbygden i Niger ofta kan vara avgörande för barnens överlevnad.
Tidigare var familjerna tvungna att ta sig till vårdcentralen som ligger en mil bort, ett avstånd som kan vara nog så långt för en familj med många barn, inte minst mitt under skördetiden. Därför vände sig många familjer till traditionella helare istället eller köpte mediciner på marknaden. Nu behöver de inte det längre. Och att den här satsningen, som Läkare Utan Gränser gör tillsammans med Nigers hälso- och sjukvårdsmyndigheter, är välkommen vittnar kön utanför Salissous lilla mottagning om.
Tjugo barn om dagen
Nästan alla kommer av samma anledning – misstänkt malaria.
– När det är mycket att göra undersöker jag 20 barn om dagen, förklarar Salissou samtidigt som han för in en termometer i arm hålan på dagens första patient, fyraåriga Chazali.
Efter några minuter piper termometern och Salissou läser av: 39,5.
– Nu kommer jag att sticka dig lite i armen men det gör inte så ont, säger han till den lilla flickan och tar fram ett snabbtest för malaria ur väskan.
Medan han väntar på resultatet undersöker Salissou om flickan är undernärd. Han fäster ett färgglatt band runt hennes överarm och mäter omfånget. Tio minuter senare kommer resultatet: det är positivt, Chazali har malaria. Salissou tar fram några gula tabletter ur sin väska och vänder sig till flickans mamma.
– Nu får hon första dosen här på en gång. Sedan måste du ge henne resten av behandlingen hemma.
Malaria är endemisk i Zinderregionen där Gazabi ligger. Av alla malariafall i landet registrerades 17 procent i den här regionen förra året. År efter år insjuknar tiotusentals barn och många av dem dör. Ofta är det långt till närmaste vårdinrättning och många familjer har inte råd att betala för transporten dit.
Hälsorådgivare viktiga
För några år sedan införde därför landets hälso- och sjukvårdsmyndigheter ett system med mer decentraliserad sjukvård. En avgörande pusselbit i det systemet är de lokala hälsorådgivarna, som alltså utbildas och utrustas av Läkare Utan Gränser. Hittills har 278 personer utbildats och det är en satsning som har gett resultat – i september förra året testade hälften av alla barn som kom till Salissou och hans kollegor runt om i Zinder positivt för malaria. Det är alltid en kamp mot klockan när det gäller malaria, konstaterar Georges Tonamou, Läkare Utan Gränsers medicinska koordinator.
– Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto större är chansen att barnen överlever.
Om hälsorådgivaren bedömer att barnet behöver mer avancerad vård skickas det vidare till närmaste vårdcentral och därifrån remitteras de allvarligaste fallen vidare till sjukhuset i Magaria där Läkare Utan Gränser finns på plats på den pediatriska enheten.
– För att folk ska slippa betala för att bli körda till sjukhuset på motorcykel eller i en kärra har vi också försett flera vårdcentraler med ambulanser.
De senaste åren har kampen mot malaria i Niger tagit rejäla kliv framåt, säger Georges Tonamou.
– Men i vissa delar av regionen är det fortfarande svårt att få tillgång till vård, en del kliniker fungerar inte som de ska och ofta saknas läkemedel och annan nödvändig medicinsk utrustning.
Dubbel börda
Det är inte heller enbart malaria som utgör ett hot mot barnen i den här delen av Niger. Varje år i samband med det så kallade hungergapet, som inträffar när matförråden sinat och den nya skörden ännu inte är klar, skjuter antalet gravt undernärda barn i höjden. I kombination med malaria blir det lätt en ond cirkel. Barn med malaria riskerar i högre utsträckning att bli allvarligt undernärda – samtidigt som det försvagade immunsystemet hos undernärda barn gör dem extra känsliga för malaria och andra sjukdomar. En dubbel börda, som återkommer år efter år.
Men i år är läget extra allvarligt i delar av Niger. Förra årets omfattande översvämningar har lett till en kraftig ökning av malaria samtidigt som allt fler barn har lagts in på sjukhus med grav undernäring. Det berättar Issiaka Abdou som ansvarar för Läkare Utan Gränsers arbete i Västafrika.
– Situationen är mycket oroande, både i Niger och på andra sidan gränsen i norra Nigeria. Många av våra patienter på sjukhusen i Maradiregionen i södra Niger kommer från Nigeria.
Med en lång och ofta kaotisk resa bakom sig är dessa unga patienter ofta extremt svaga när de väl kommer fram till sjukhuset. Att undernäringen är så omfattande i år i de båda länderna beror till viss del på coronapandemin som har pressat upp priserna på basvaror med 25 procent. Samtidigt har internationellt stöd till insatser för barns hälsa och undernäring minskat. Läkare Utan Gränser och Nigers sjukvårdsmyndigheter brukar varje år utöka antalet vårdplatser för svårt sjuka barn under de månader då läget alltid är allvarligast. I år har vi tvingats öka stödet ännu mer.
Livräddande utbildning
Tillbaka till Salissous mottagning i byn Gazabi. Han har precis krossat en malariatablett, blandat ut med vatten och försöker nu förmå lilla Chazali att svälja innehållet på skeden. Hon värjer sig först men Salissou vinner kampen och Chazali får i sig första dosen. Sedan börjar hon gråta och säger att hon känner sig sjuk. Men det är inte värre än att hon och hennes mamma kan gå iväg hemåt. Nu fortsätter behandlingen hemma i några dagar och sedan är Chazali förhoppningsvis frisk. Det är mycket att göra idag, säger Salissou. Utanför mottagningen har det bildats kö, 14 barn och deras vårdnadshavare väntar på att bli undersökta.
– Folk litar på oss hälsorådgivare, de vet att vi har blivit utbildade av Läkare Utan Gränser.
Utbildningen som han och de andra hälsorådgivarna har fått är på tio dagar. Därefter förses de med läkemedel mot malaria och den medicinska utrustning som behövs för att kunna diagnostisera barnen. De tilldelas också mentorer. Salissou har två mentorer, chefssjuksköterskan på den lokala vårdcentralen och Läkare Utan Gränsers sjuksköterska Malik.
Vill ge tillbaka
Malik gör regelbundna besök hos Salissou. De diskuterar patienterna, Salissou får möjlighet att ställa frågor och se över sina förråd av läkemedel och annat som han behöver till mottagningen. Salissou får inte betalt för sitt arbete. Men hans grannar, som vill visa sin uppskattning, skänker honom tre kilo hirs per hushåll. Dessutom ska hela byn tillsammans bygga en mottagning där hälsorådgivare kan ta emot patienter och de ska även hjälpa Salissou på hans åker när han är upptagen med patienter.
– Jag hade turen att få lära mig läsa och skriva. Nu är det min tur att ge något tillbaka, säger Salissou.
Malaria i Niger
År 2020 bistod Läkare Utan Gränser i vården av 230 000 barn med malaria i Magariaprovinsen. Satsningen på lokala hälsorådgivare inleddes i maj 2019 och fram till och med slutet av 2020 hade de tagit emot 158 000 barn, varav närmare 60 procent hade malaria.
Den här artikeln publicerades i vår tidning Direkt, nummer 4, 2021.
