Hoppa till huvudinnehåll

”Det vi genomlever är skrämmande”

En palestinsk man i närheten av al-Sharouk tornet i Gaza, som inrymde TV-kanalen al-Aqsa, som förstördes i en israelisk flygattack, i Gaza City, den 13 maj.
En palestinsk man i närheten av al-Sharouk tornet i Gaza, som inrymde TV-kanalen al-Aqsa, som förstördes i en israelisk flygattack, i Gaza City, den 13 maj.
Foto: Mohammed Abed/AFP

Efter veckor av oroligheter bröt striderna ut mellan den israeliska militären och palestinska väpnade grupper, främst Hamas. Aymen al Djaroucha, som bott i Gaza i 20 år, arbetar som projektkoordinator i Gaza. Han berättar om rädslan av att leva med ständiga attacker.

Jag har upplevt israeliska offensiver flera gånger tidigare, men den vi genomlever idag är mycket hårdare och mer skrämmande än något vi varit med om tidigare.

Attackerna är konstanta, natt och dag, de slutar aldrig. Allt är måltavlor - vägar, byggnader, flerfamiljshus, allt. Gazaområdet är bara 40 kilometer långt, så oavsett var bomberna faller hör vi explosionerna hela tiden.

Intensiteten i bombningarna och våldet saknar motstycke. Attackerna kommer från alla håll - från flygplan i luften, stridstankar på marken, båtar på Medelhavet. Natt och dag, det vi genomlever är skrämmande.

Hyreshuset i Gaza City där jag bodde med min fru, min mamma och mina barn förstördes i en flygattack på fredagen. Husets vaktmästare fick ett samtal från israelerna som berättade för honom att alla boende i byggnaden var tvungna att evakuera för att huset skulle bombas. Vi vet sedan tidigare att det här samtalet kommer några minuter till en timme innan bomberna faller. Så vi sprang ner de åtta våningarna på mindre än en minut. Jag försökte få alla till en säker plats så långt borta från huset som möjligt.

"Det känns som om jag befinner mig i en mardröm, fast jag är vaken"

Jag minns att jag hörde min fru säga att hon inte ville se förödelsen av den plats där hon växt upp, där hon hade alla sina minnen. Strax efter att jag hörde explosionen och såg dammet stod allt i brand. Byggnaden är delvis förstörd, och jag vet inte vad som finns kvar av vår lägenhet. Jag vet inte heller om vi kommer att kunna återvända.

Sedan dess har min familj bott hos min svärmor och jag sover på kontoret. Jag jobbar mest. Det känns som om jag befinner mig i en mardröm, fast jag är vaken.

Många familjer som bor i östra Gaza har flytt västerut eftersom de fruktar en israelisk markinvasion. De försöker hitta skydd nära al-Shifa, det största sjukhuset i Gaza, och i skolorna som drivs av FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar UNRWA.

Jag blev chockad av den israeliska attacken under natten mellan den 15 och 16 maj, bara några meter från Läkare Utan Gränsers kontor. Dussintals människor dog och vår klinik förstördes delvis. Människoskriken mitt i natten var skrämmande. 

"Våldet i dag går inte att jämföra"

De skadade har frakturer och sår orsakade av granatsplitter från bomberna. Många patienter behöver kirurgi eller intensivvård. Patienterna är kvinnor, män, barn - ingen kommer undan.

Den planerade utvisningen av palestinska familjer från Sheikh Jarrah i östra Jerusalem och konfrontationerna i och runt al-Aqsa tände gnistan som ledde till att våldet exploderade. Jag genomlevde den andra intifadan i början av 2000-talet, men våldet i dag går inte att jämföra. Nu används vapen på ett hel annat sätt. Hundratals raketer avfyras mot Israel och delar av  Gaza har jämnats med marken.

På bara några år har vi upplevt flera krig och vi vet inte när det kommer att ta slut, när vi äntligen kommer att kunna leva ett normalt liv.

Mellan den 10 och 18 maj dödades 213 människor, bland dem 61 barn, och fler än 1 400 skadades av israeliska luftangrepp och beskjutningar. Tolv personer, bland dem två barn, har dödats i Israel av raketer och missiler som avfyrats av palestinska väpnade grupper.