Hoppa till huvudinnehåll

EU: sätt folkhälsa framför vinster i läkemedelspolitiken

Publicerad 23 november 2020
Vård av covid-19 patienter i Reynosa, Mexiko.
Foto: Arlette Blanco/Läkare Utan Gränser
Vård av covid-19 patienter i Reynosa, Mexiko.

Den 24 november antar EU en ny läkemedelsstrategi, som syftar till att förbättra tillgången till läkemedel och göra priserna mer överkomliga. Men det krävs långt fler modiga åtaganden för att säkra jämlik tillgång till läkemedel – en fråga som kanske aldrig varit mer brinnande än nu. Det skriver Läkare Utan Gränser i en debattartikel. 

Sedan coronapandemin bröt ut har det pumpats in enorma investeringar för att påskynda forskning kring vaccin, behandling och diagnostik mot covid-19. Men med det rådande läkemedelssystemet finns det inga garantier för att framtida vaccin och behandlingar kommer alla till gagns. 

Även om en betydande del av den medicinska forskningen kring covid-19 finansierats av statliga bidrag – det vill säga skattepengar – kan läkemedelsbolagen genom mångåriga patent styra var de färdiga läkemedlen görs tillgängliga, och till vilket pris. Dessutom finns det i princip ingen offentlig insyn i avtalen mellan statliga givare och läkemedelsbolag, trots att det är villkoren i dessa avtal som avgör vilka som kommer få tillgång till de framtida läkemedlen.

Läkemedelspatent är långa – upp till 20 år – och läkemedelsbolagen kan dessutom ansöka om ett förlängt tilläggsskydd i upp till fem år. Att läkemedelsbolag har monopol på livräddande läkemedel och håller priserna höga kan vara förödande. Det gjorde att miljontals fattiga stod utan behandling när hivepidemin härjade på 90-talet. I dag ser vi liknande problematik kring nya tuberkulosläkemedel, som på grund av de höga priserna bara når en bråkdel av människor med allvarliga former av tbc.

Läkemedelsindustrin hävdar ofta att långa patent är nödvändiga för att hämta hem de kostnader som investerats i forskning och utveckling. Men flera studier, bland annat av Läkare Utan Gränser och cancerforskare, visar att företag fick tillbaka investeringarna redan efter några år.

Sverige är en stor biståndsgivare inom hälsa och har uttryckt en ambition om att säkerställa ett mer rättvist globalt hälsosystem i pandemins spår. En viktig del i det är att säkra jämlik läkemedelstillgång. Vaccin och behandling ska tilldelas efter behov och inte efter förmåga att betala.

Det är därför oroande att EU, med stöd av Sverige, motarbetar Indien och Sydafrikas förslag till världshandelsorganisationen WTO om att länder tillfälligt ska kunna frångå patenträtten för att importera eller tillverka billigare generiska läkemedel mot covid-19 till dess att tillräcklig immunitet är uppnådd. 

EU:s och Sveriges position vittnar om att läkemedelsindustrins kommersiella intressen sätts framför folkhälsan, pandemin till trots. Det går dessutom stick i stäv med ambitionerna i den nya EU-strategin.

Om EU menar allvar med att säkra bättre läkemedelstillgång så krävs flera modiga förändringar, som allra helst inte ska vara undantag för covid-19 utan bestående åtgärder som gäller även för andra allvarliga sjukdomar. EU bör:
 

  • Öka flexibiliteten i immaterialrätten
    Länder som Tyskland och Ungern har sett över sina nationella patentlagar för att lättare komma förbi de hinder som långa patent kan leda till. EU bör genomföra juridiska förändringar för att effektivisera användningen av exempelvis tvångslicensiering och import av billigare generiska läkemedel.
     
  • Öka öppenheten
    Det finns mycket lite offentlig insyn i läkemedelsindustrin, vilket skapar en obalans gentemot regeringar vid förhandlingar om priser. Världshälsoorganisationen WHO antog 2019 en resolution om ökad öppenhet på läkemedelsmarknaden. EU-kommissionen måste nu stötta länder i att implementera WHO-resolutionen, så att ökad insyn kring forskningsinvesteringar, marknadsföringskostnader och kliniska data kan åstadkommas. 
     
  • Kartlägga statliga investeringar 
    EU-kommissionen bör kartlägga den statliga finansieringen av medicinsk forskning inom EU, som beräknas uppgå till 250 miljarder kronor årligen, och hjälpa länder att använda informationen för att förhandla fram mer överkomliga läkemedelspriser. 
     
  • Omarbeta tilläggsskyddet
    EU-kommissionen måste granska vilka effekter systemet för förlängt tilläggsskydd har på folkhälsan, vilket potentiellt skulle kunna leda till att helt slopa det förlängda tilläggsskyddet.


Vi förväntar oss att Sverige driver på EU för att dessa åtgärder ska införas. De är avgörande för att det globala läkemedelssystemet ska bli mer rättvist – och i slutändan för att fler människor med allvarliga sjukdomar och hälsotillstånd ska få en chans att överleva.

Oliver Schulz, generalsekreterare, Läkare Utan Gränser Sverige 
Den här artikeln publicerades som en debattartikel i Göteborgsposten 23 november, 2020.