Hoppa till huvudinnehåll

Ge asylsökande och papperslösa vård på lika villkor

Publicerad 28 januari 2018

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Läkare Utan Gränser har erbjudit psykosocialt stöd till 550 asylsökande i Sverige under ett års tid. Vi såg att många av dem lider av symptom på depression och ångest, men tyvärr har svårt att få hjälp inom vården i Sverige.

Läkare Utan Gränser har erbjudit psykosocialt stöd till 550 asylsökande i Sverige under ett års tid. Vi såg att många av dem lider av symptom på depression och ångest, men tyvärr har svårt att få hjälp inom vården i Sverige.

DEBATT | Människor ska ges vård utifrån behov och inte utifrån juridisk status. Därför är det djupt oroande att Västra Götalandsregionen ratar ett förslag om att ge asylsökande och papperslösa rätt till vård på lika villkor.

Kommittén för mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen röstade nyligen nej till ett förslag om att ge asylsökande och papperslösa rätt till vård på lika villkor. Beslutet är djupt oroande, men också förvånande eftersom det står i strid med såväl grundläggande mänskliga rättigheter som de etiska principerna inom vården.

Enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter har alla individer rätt att ”såväl i fysiskt som psykiskt avseende åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa”. Detta stöds av svensk lagstiftning, som Hälso- och sjukvårdslagen och Patientsäkerhetslagen, där det heter att vård ska ges efter behov och utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Även principen om opartiskhet, som är en av de principer som styr humanitärt arbete, innebär att människor ska ges vård utifrån behov och inte utifrån juridisk status.

Lagen om vård till asylsökande och papperslösa otydlig

Trots detta ges asylsökande och papperslösa i Sverige vård enligt en särskild lagstiftning, som innebär att tillgången begränsas av begreppet ”vård som inte kan anstå”. Vilken vård som omfattas är omöjligt att definiera och upp till varje vårdgivare, en otydlighet som leder till godtycklighet och oförutsägbarhet och ökar risken att fokus läggs på juridisk status istället för medicinska behov.
 
Sverige har fått kritik av FN för att särbehandlingen av asylsökande och papperslösa innebär diskriminering. Begreppet ”vård som inte kan anstå” har även fått kritik av Socialstyrelsen. I en rapport från 2014 konstateras att begreppet inte är medicinskt tillämpligt i sjukvården och riskerar att äventyra patientsäkerheten. Läkarförbundet och Psykologförbundet har tillsammans med ett 60-tal organisationer i Rätt till vård-initiativet kritiserat begreppet och påpekat att tillgång till vård ska avgöras av behov och att anställda inom vården bör avstå diskriminerande särbehandling.

Vi har sett asylsökande och papperslösa nekas vård

Läkare Utan Gränser och Rosengrenska stiftelsen har många exempel på att ”vård som inte kan anstå” leder till feltolkningar och att vården varierar mellan vårdgivarna. Läkare Utan Gränser, som under ett års tid gett psykosocialt stöd till asylsökande i Skaraborg, såg flera fall där vårdgivare nekade, fördröjde eller ifrågasatte patienternas rätt till vård med hänvisning till juridisk status. I vissa fall trots att patienten uttryckt självmordstankar eller hade stark ångest.

Den politiska majoriteten i Västra Götalandsregionens kommitté för mänskliga rättigheter, som nyligen röstade nej till en motion om att erbjuda asylsökande och papperslösa samma vård som svenska medborgare, motiverade beslutet med att det inte ska finnas några oklarheter för vårdpersonalen. Men såväl Statskontorets utvärdering av lagen om vård till papperslösa från 2016 som flera forskningsstudier visar att särlagstiftningen i sig bidrar till oklarheter och riskerar patientsäkerheten.

Vidare menar kommittén att det vore opassande att varje landsting hittar på egna regler. Men i realiteten finns det redan landsting som erbjuder vård på lika villkor till asylsökande och papperslösa, vilket är förenligt med lagstiftningen.

Forskning visar fördelar med vård på lika villkor

Förutom humanitära och medicinsketiska skäl att erbjuda vård på lika villkor är det även motiverat ur ett folkhälsoperspektiv. Forskning visar även att det är ekonomiskt kostsamt att utestänga människor från vård i ett tidigt skede, då det leder till mer vård- och resurskrävande insatser senare.

En EU-rapport från 2015 visar att begränsningar av vården för papperslösa är kostsamt och att det är väsentligt billigare att ge vård på lika villkor. I en rapport från 2017 fastslår Västra Götalandsregionen själva att om asylsökande skulle ha samma rätt till primärvård och specialiserad vård som folkbokförda så skulle andelen slutenvårdstillfällen minska. De negativa konsekvenserna av begränsad tillgång till vård påverkar alltså inte bara de behövande utan även samhället i stort.

Sex landsting har valt att ge vård till asylsökande och papperslösa på samma villkor som svenska medborgare. Vi anser att Västra Götalandsregionen borde gå samma väg.

Artikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 28 januari.

Relaterade nyheter

Grekland

Flyktingar betalar priset för EU:s avtal med Turkiet

DEBATT | Tusentals människor är fast på de grekiska öarna, under ovärdiga och hälsovådliga förhållanden. De får betala priset för EU:s flyktingavtal med Turkiet, som denna vecka fyller två år.