Många kanske tror att skador i krig enbart handlar om bombskador eller skottskador. Men krig innebär också till synes ändlösa osynliga skador, likaväl som synliga fysiska skador. Jemen är ett sådant exempel. Barnläkaren Mónica Costeira, som arbetar på vårt sjukhus i al-Qanawis, berättar här om Latifa - överlevare från dag ett.
Jag står på taket på Läkare Utan Gränsers hus i al-Qanawis i nordvästra Jemen och tittar upp mot stjärnorna. Jag tänker, att trots att vi tittar på samma himmel så kan livet te sig så olika beroende på var du bor. Jag befinner mig i ett vackert land med en rik historia. Men det har förstörts av kriget.
I Jemen kan något så enkelt som att ta sig till sjukhuset vara en odyssé. Jag har träffat många föräldrar som har stått inför stora utmaningar bara för att kunna ta sitt sjuka barn till sjukhuset. Som Latifas mamma och pappa. Latifa var en överlevare redan från den första dagen i sitt liv.
Hennes familj bor i en liten, isolerad by, utan tillgång till sjukvård. När kriget startade kollapsade många av vårdcentralerna i deras område. De förstördes, övergavs av vårdpersonalen eller stängde på grund av brist på mediciner och utrustning. När Fatima, Latifas mamma, blev gravid fanns det ingen vårdinrättning i närheten.
Sammandragningarna började plötsligt en dag, men det var fortfarande för tidigt. Fatima fruktade för sitt barns hälsa. Hon ville åka till en vårdinrättning eftersom hon visste att det var för tidigt och hennes bebis var i fara. Men hon tvingades till slut föda hemma. Barnet var väldigt litet och hade svårt att andas.
Fatima bodde långt från ett sjukhus och hennes bebis överlevde inte. Hon led fortfarande av förlusten när hon insåg att förlossningen inte var klar! Hon bar på tvillingar, men hade inte känt till detta eftersom hon inte hade gått på några kontroller under graviditeten.
Fatima samlade energi och resurser för att ta sig till sjukhuset al-Qanawis, där hon han få kostnadsfri sjukvård. Lyckligtvis nådde hon fram till vårt sjukhus i tid, och hon födde sin andra bebis - Latifa.
Latifa var inskriven hos oss i två månader. När det äntligen var dags för henne att få åka hem kände jag mig så stolt över henne och vårt teams engagemang och kärlek. Jag hoppas att hon ger hopp till sin familj, till sitt samhälle och till sitt krigshärjade land.
Komplikationer på grund av för tidiga förlossningar är den vanligaste dödsorsaken bland nyfödda i denna del av Jemen. Det finns flera olika riskfaktorer för låg födelsevikt och för tidig förlossning. Många av dessa kan förebyggas eller hanteras med god mödravård. Att säkerställa grundläggande neonatalvård kan också minska dödligheten avsevärt.
När jag satt på taket den där kvällen kände jag mig nöjd över att vara en del av ett team som bidrar till att rädda liv, men jag var också orolig för de som inte kan ta sig till vårt sjukhus. Det finns mammor som skriker av smärta och nyfödda som tar sina sista andetag, helt enkelt för att de inte kunde få grundläggande sjukvård. Att bevittna denna verklighet och inse hur kriget påverkar så många utsatta människor får mig att önska att det fanns mer medvetenhet i världen om vad som händer här. Jag önskar att människans resurser och förmågor användes för att rädda liv, i stället för att släcka dem.
