Läkare Utan Gränser kraftsamlar för att möta covid-19-pandemin i mer än 70 länder där vi redan är verksamma, och startar projekt i ytterligare länder som blir hotspots för pandemin.
Vår respons har tre huvudsakliga prioriteringar: att stötta sjukvårdsmyndigheter för att ge vård till patienter med covid-19, att skydda människor som är sårbara och i riskzonen, och att hålla igång livsviktig sjukvård.
I alla projekt har våra team förstärkt infektionsförebyggande åtgärder för att skydda patienter och personal och förhindra ytterligare spridning av viruset. Det är helt avgörande att man lyckas med att skydda personal och patienter både på vårdinrättningar för covid-19 och i alla andra verksamheter som tillhandahåller sjukvård för att förhindra att de förstärker pandemin eller tvingas stänga.
Sjukvården runtom i världen är i akut behov av personlig skyddsutrustning så att livsnödvändig vård kan upprätthållas. Den globala bristen på skyddsutrustning är indikativ av den verklighet som vår personal möter i de flesta länder där vi är verksamma, med brist på kritisk skyddsmateriel som ansiktsskydd och förkläden och medicinsk utrustning såsom tester. Bristen på skyddsutrustning, covid-19-tester, syrgas och läkemedel för att lindra sjukdomstillstånd blir allt mer akut när covid-19 sprids i länder där det redan råder brist på sjukvårdsmateriel.
Att ge vård till patienter med covid-19
I Europa och USA, som just nu är pandemins epicenter, är Läkare Utan Gränsers fokus att förbättra vården för de mest sårbara och utsatta, såsom äldre på vårdboenden, hemlösa och migranter som lever under prekära förhållanden där dödligheten ibland nått extraordinära och chockerande nivåer.
– Vid våra besök på vårdboenden ser vi alltid en brist på grundläggande skyddsutrustning och brist på screening för personal vid frontlinjen och potentiellt smittade vårdtagare, säger Caroline De Cramer, medicinsk rådgivare för Läkare Utan Gränsers program i Belgien. Det är viktigt att testa boende på hemmen så snabbt som möjligt. De är extremt sårbara eftersom de är dubbelt utsatta för risk, på grund av ålder och den gemensamma boendeformen.
Våra team ger också vård till sårbara grupper på många andra platser, som i Sao Paulo i Brasilien där vi tillhandahåller medicinska konsultationer och hjälper till att upptäcka fall av covid-19 bland hemlösa, migranter, flyktingar, narkotikabrukare och äldre, och att remittera patienter med allvarligare tillstånd till sjukhus.
I Spanien, Italien, Belgien och Frankrike – alla hotspots för pandemin just nu – stöttar vi också flera sjukhus som blivit överbelastade av antalet patienter med covid-19. Beroende på deras specifika behov har vårt stöd varierat från att ge råd och utbildning i infektionskontroll och förebyggande åtgärder till att sätta upp vårdplatser för patienter som återhämtar sig från covid-19 och patienter med måttliga sjukdomssymptom.
Läkare Utan Gränser vårdar patienter på specialiserade mottagningar och kliniker i Burkina Faso, Kongo-Kinshasa, Kamerun, Elfenbenskusten, Mali och Pakistan och förbereder dedikerade covid-19-mottagningar i bland annat Kenya, Libanon, Niger, Filippinerna, Senegal, Syrien och Jemen. Där kommer patienter med måttliga till allvarliga former av covid-19 att vårdas, inklusive de som drabbats av akuta andningssvårigheter.
Till Burkina Faso skickar vi en syrekoncentrator som kommer att kunna producera stora mängder syrgas för flera dussin patienter på samma gång. Patienter med svåra covid-19-symptom drabbas ofta av hypoxi (syrebrist i kroppens vävnader) och behöver extra syretillförsel.
Där det finns låg intensivvårdskapacitet är en av de största utmaningarna att förse patienter med tillräckligt mycket syre utan att använda invasiva tekniker.
– Point G-sjukhuset har en maskin för att producera syrgas, säger Dr Idrissa Ouédraogo, Läkare Utan Gränsers medicinska koordinator i Mali. Vi arbetar med sjukhusledningen för att förbättra flödet av syrgas från koncentratorn och installera ett vägghängt system så att syrgas kan levereras direkt till patientens säng i den nya byggnaden.
I de flesta länder där vi har program, som i Colombia, Irak och Nigeria, har vi öppnat särskilda salar på sjukvårdsanläggningar för att separera covid-19-patienter från andra patienter och utöka sjukhusens kapacitet att ge vård.
– Det initiala målet för vår respons är att hantera misstänkta eller bekräftade covid-19-patienter, att säkerställa att de blir mottagna och vårdade så bra som det går under rådande omständigheter, och att förhindra att de sprider viruset vidare till patienter eller personal, säger Shaukat Muttaqi, ansvarig för Läkare Utan Gränsers insatser i Irak, där vi stöttar sjukhus i Mosul, Bagdad och Erbil.
Liknande aktiviteter genomförs runtom i världen. I Haitis huvudstad, Port-au-Prince, har vi gjort om en befintlig akutmottagning för att isolera och remittera patienter som misstänks ha covid-19. I flyktinglägret Nduta i Tanzania, där Läkare Utan Gränser står för merparten av sjukvården för 73 000 flyktingar från Burundi, bygger vi sektioner för triagering och isolering på vårdcentraler och vårt största sjukhus dit patienter som misstänks ha covid-19 hänvisas. I Bangladesh, där nästan en miljon Rohingya-flyktingar lever i läger i Cox’s Bazar-distriktet, har vi byggt speciella covid-19-salar och isoleringsrum på våra fältsjukhus. Det pågående arbetet kommer att nå kapacitet för 300 bäddar.
Att ge människor möjlighet att skydda sig själva och begränsa smittspridning
Världen över har responsen till covid-19 till stor del byggt på storskaliga nedstängningar av samhällen och åtgärder för fysisk distansering, med målet att begränsa smittspridning och förhindra att sjukvården överbelastas. Men, för människor som är beroende av dagliga inkomster för att överleva, såsom daglönare, och de som lever i trångboddhet eller andra utsatta boendeformer, är självisolering och nedstängning inte realistiskt. På vissa platser lever hundratusentals, till och med miljoner människor under sådana förhållanden, utan socialt skyddsnät. Det är viktigt att tillhandahålla de medel och verktyg de här människorna behöver för att kunna skydda sig själva och hjälpa till att skydda andra.
– De flesta rekommendationerna för att skydda människor mot viruset och bromsa spridningen kan man helt enkelt inte följa i Idlib, säger Cristian Reynders, fältkoordinator för Läkare Utan Gränsers insatser i nordvästra Syrien. Hur kan du be människor stanna hemma för att undvika att bli smittade? Var finns ens deras hem? Vi talar om nästan en miljon människor på flykt – minst en tredjedel av hela Idlibs befolkning – varav de flesta bor i tält i läger. De har inte längre några hem.
För att hjälpa människor att skydda sig själva genomför vi hälsoinformationskampanjer i praktiskt taget alla våra projekt, så att människor förstår vad de kan göra för att minska risken att drabbas av covid-19 och stoppa spridningen av coronaviruset. Där det är möjligt delar vi ut tvål och sätter upp vattenstationer så att människor kan tvätta händerna regelbundet. De här insatserna, liksom åtgärder som att tillhandahålla återanvändbara tygansiktsskydd, är ännu viktigare för människor som riskerar att utveckla allvarliga komplikationer, inklusive äldre och de med andra sjukdomar, såsom diabetes, högt blodtryck, cancer, hiv eller tuberkulos.
I Uzbekistan till exempel innehåller våra informationskampanjer om covid-19 råd speciellt utformade för tuberkulospatienter och deras familjer. I Sydafrika har vi styrt om personal från alla våra fyra projekt till vår covid-19-insats. De arbetar nu för att begränsa smittspridningen genom att spåra kontakter (både personligen och över telefon) och tar fram och distribuerar informationsmaterial. Våra team stöttar också sårbara asylsökande och äldre hemlösa människor, i synnerhet i de karantänområden dit hemlösa blivit tvångsförflyttade av myndigheter, för att mildra de negativa effekterna av den 21 dagar långa nedstängningen som råder i landet.
I Liberia delar vi ut tvål. I Malis huvudstad Bamako, där det redan finns bekräftade fall, och i läger från Syrien till Mexiko, Nigeria och Grekland, sätter vi upp stationer för handtvätt och rent dricksvatten.
I Burkina Faso, Elfenbenskusten, Niger och Sydafrika har Läkare Utan Gränser börjat producera tygansiktsskydd som befolkningen kan använda. Tygmaskerna kan tillverkas lokalt och trots att de inte är likadana som de medicinsk personal behöver kan de bidra till att förebygga smittspridning om de används på rätt sätt och så länge handtvätt och fysisk distansering praktiseras i den omfattning det är möjligt.
Att upprätthålla befintlig vård
Sjukvården i redan utsatta länder, med begränsad medicinsk personal och svag infrastruktur, kan snabbt kollapsa när en enorm mängd av nya patienter plötsligt behöver vård. Följderna kan bli katastrofala. Om sjukvården havererar kan vanliga dödliga barnsjukdomar som mässling, malaria och diarré gå obehandlade. Annan livsviktig vård som vi tillhandahåller, som för sexuell och reproduktiv hälsa, akutmottagningar, mödravård och kirurgi, liksom vård av patienter med HIV eller tuberkulos, skulle utebli. Det här skulle få fruktansvärda konsekvenser för våra patienter och skulle säkerligen öka antalet dödsfall.
På de hundratals sjukvårdsinrättningar där Läkare Utan Gränser är verksamma runtom i världen har vi vidtagit åtgärder för infektionskontroll och omorganiserat arbetet för att förhindra smittspridning. Till exempel har konsultationer gjorts om för att hålla säkert avstånd mellan patienter och sjukhussalar har möblerats om för att hålla tillräckligt avstånd mellan sängar. Vårdinrättningar har nu separata patientingångar för att skilja dem med misstänkt covid-19 från andra. Istället för att ett stort antal människor ska uppsöka kliniker för att bli kontrollerade för malaria i Niger åker Läkare Utan Gränsers personal ut till samhällen för att tillhandahålla den servicen. I Kenya har vi förändrat vården av HIV-patienter så att de får anti-virala läkemedel i omgångar om tre månader så att de inte behöver komma till sjukvårdsinrättningar så ofta. I Sydafrika ser vår personal till att patienter med hiv och tuberkulos får påfyllning av mediciner genom hemleverans.
Över hela världen, från Kamerun och Kongo-Kinshasa, till El Salvador, Nigeria, Sudan och Jemen, utbildar och stöttar vår personal lokala sjukvårdsmyndigheter i metoder för att förebygga och kontrollera infektioner och upptäcka och separera patienter med covid-19 för att förhindra att sjukvårdsinrättningar späder på pandemin.
– Att upprätthålla vår medicinska verksamhet i områden som redan har enorma sjukvårdsbehov är av högsta prioritet för Läkare Utan Gränser, förklarar Albert Viñas, koordinator i Kamerun. Utbrottet av covid-19 där innebär ytterligare en utmaning för ett land där våldsamma strider tvingat hundratusentals människor att fly sina hem. Covid-19 kräver extra resurser, personal, och materiel i en situation där transport av människor och varor blivit mycket, mycket svårt. Våra team jobbar dygnet runt för att upprätthålla vår livräddande verksamhet, medan vi också bemöter det nya utbrottet.
Tyvärr har ett fåtal projekt avbrutits till följd av nya restriktioner kopplade till covid-19, såsom Läkare Utan Gränsers barnkirurgiprogram i Liberia, som tog emot några av de mest kritiska fallen av barn i behov av kirurgi. Projektet avbröts eftersom de reserestriktioner som införts för att begränsa spridningen av covid-19 gjorde det omöjligt att ersätta den kirurg som åkte därifrån i slutet av mars. Vi har också avbrutit aktiviteter som inte är kritiska, såsom planerade operationer, och styrt om andra för att minska riskerna för patienter och personal. I Pakistan exempelvis har vi stoppat behandling av leishmaniasis (en hudinfektionssjukdom) som en tillfällig åtgärd för att förhindra spridning av covid-19. I Jordanien fortsätter vårt sjukhus för rekonstruktiv kirurgi för krigsskadade i Mellanöstern att vårda 170 patienter redan på plats men har tillfälligt slutat ta emot nya patienter.
Men trots dessa begränsningar kämpar våra team i alla de länder där vi finns för att finna nya sätt för att hålla igång så mycket av vårt livräddande medicinska arbete som möjligt, medan vi anpassar oss till de många och svåra utmaningar som covid-19-pandemin innebär.