Mjölk som livräddare

De första 28 dagarna hör till de viktigaste i livet. Ibland hänger överlevnaden på en skör tråd. Även om statistiken har förbättrats dramatiskt – från 5 miljoner dödsfall 1990 till 2,4 miljoner 2019 – inträffar hälften av alla dödsfall bland barn under fem år inom loppet av de här fyra första veckorna, i de flesta fall till följd av komplikationer under graviditet och förlossning och i 99 procent av fallen i låg- och medelinkomstländer i Afrika och Sydasien. 

Samtidigt är de här fyra första veckorna avgörande för framtiden. Det är nu grunden ska läggas, immunförsvaret ska stärkas, sinnena utvecklas, liksom hjärnan och rörelseförmågan. På många håll i världen där Läkare Utan Gränser arbetar, och där det pågår stora och utdragna humanitära kriser, är förutsättningarna för nyfödda sällan de bästa. Barnsjukhusens intensivvårdsavdelningar är ofta fulla av små knyten med oregelbunden andning och så svaga att de inte orkar äta själva. Tavlorna där personalen antecknar diagnoser blir snabbt fullklottrade – luftvägsinfektioner, diarré, malaria. 

Ibland är det enklaste också det bästa

Många gånger är undernäring den bakomliggande orsaken. Mammor som inte kunnat – eller velat – amma och som inte heller haft tillgång till bröstmjölksersättning utan gett sina barn vatten, te eller kanske juice. Häri finns också en av de viktigaste nycklarna för hur dödligheten bland de allra yngsta ska kunna minska även i länder som fortfarande blinkar rött i statistiken. Det säger barnsjuksköterskan Lindsay Bryson som deltog i planeringen av Läkare Utan Gränsers pediatriska konferens som hölls i våras och där ett av ämnena var grundläggande vård för nyfödda. 

– Om vi kunde ge mer stöd till mödrar för att underlätta amning skulle vi kunna få ner dödligheten otroligt mycket, framför allt när det kombineras med hud-mot-hud-kontakt för att hålla barnen varma. Jag har sett det på många håll där jag arbetat, bland annat i Haiti, där vi satsade på att hjälpa mammorna att komma igång med amningen och samtidigt hålla bebisarna varma. Det betydde väldigt mycket, framför allt för de för tidigt födda barnen, säger Lindsay Bryson. 

Ibland är det enklaste också det bästa. Visst har kuvöser och syrgas varit viktiga inslag för att få ner dödligheten bland för tidigt födda eller svårt sjuka spädbarn. Men på många håll i världen är sådana avancerade tekniska hjälpmedel knappast tillgängliga. Och inte heller alltid avgörande. 

– Det är så lätt att stirra sig blind på alla tekniska möjligheter som finns och som vi har tillgång till i rika länder, säger Lindsay Bryson. Men då glömmer man bort den grundläggande vården och omsorgen som många gånger är det viktigaste. Bröstmjölk är den bästa näringen som finns tillgänglig på platser där vi jobbar. Ett barn som ammas, helst direkt efter födseln, får helt andra förutsättningar att klara sig genom den första svåra fasen av livet jämfört med andra barn. 

”Kan vara en humanitär insats som räddar liv”

Det finns många studier som visar de positiva effekterna av amning under de sex första månaderna, helst utan några komplement och gärna betydligt längre än ett halvår. Fler än 800 000 liv skulle kunna räddas om andelen ammande mödrar ökade till dagens globala genomsnitt, enligt världshälsoorganisationen WHO. I det arbetet vill Läkare Utan Gränser vara med. På så många håll i världen finns våra medarbetare på plats, såväl under kvinnans graviditet som vid förlossning och under barnets första tid i livet. 

På våra kliniker och sjukhus möter vi dessutom ofta de barn som av någon anledning fått en dålig start och nu är i akut behov av vård. Men för att kunna ge nyblivna mödrar det stöd de behöver för att komma igång med amningen behöver även sjukvårdspersonalen mer kunskap, både om hur viktigt det är med amning i många fall och hur svårt det faktiskt kan vara, säger Lindsay Bryson. 

– Vi har en tendens att betrakta amning som något naturligt och normalt. Det gör att vi missar många kvinnor som inte får det att fungera eller de som inte vill amma av någon anledning. Men vi måste förstå att amning kan vara en humanitär insats som räddar liv. Genom utbildningsinsatser hoppas vi bli bättre på att fånga upp dessa kvinnor. 

Självfallet finns det kvinnor som av olika skäl inte kan amma. Eller som försökt men upplevt det som för svårt eller för smärtsamt. I ett land som Sverige är det sällan ett problem om ett barn inte ammas. Här finns rent vatten, ersättningsprodukter av hög kvalitet och till ett överkomligt pris. Här finns även kunskap och möjlighet att vid behov få hjälp av utbildad personal. Kvinnor i länder där Läkare Utan Gränser jobbar har sällan den möjligheten. Bröstmjölksersättning är svår att få tag i utanför storstäderna och även där är risken överhängande att vattnet som används för att spä ut eller för att göra rent flaskan inte är tillräckligt rent. Ändå föredrar många ersättning framför den egna bröstmjölken, berättar Lindsay Bryson.

– Det handlar delvis om status, att visa att man har råd att köpa ersättning. Jag har hört folk säga att bröstmjölk bara är för bönder. 

I de flesta fall är anledningen betydligt mer pragmatisk. Många kvinnor måste fortsätta jobba och har ingen möjlighet att ta med sig den nyfödda till jobbet. En del går kanske fortfarande i skolan och får hjälp av mamma eller mormor att sköta om barnet under tiden. Men därutöver finns även ett antal myter om bröstmjölk som bidrar till oviljan att amma. Och för sjukvårdspersonalen gäller det därför att försöka förstå den enskilda kvinnan, vad det är som hindrar henne och hur inställningen till amning är i hennes omgivning. Det berättade Doris Burtscher, medicinsk antropolog och en av deltagarna på Läkare Utan Gränsers pediatriska konferens. 

– På nästan alla platser där jag har jobbat med Läkare Utan Gränser har jag stött på uppfattningen att bröstmjölken skulle vara dålig. I Libanon trodde en del mammor att mjölken inte innehöll tillräckligt med näring. På andra platser trodde de att barnet får diarré av mjölken eller att sjukdomar kunde överföras till barnet. Det är också vanligt att sluta amma vid en ny graviditet, eftersom de tänker att spädbarnet annars skulle ta fostrets näring. 

Även när amningen kommer igång som den ska på sjukhuset händer det att kvinnan slutar amma när hon kommer hem, enligt erfarenheter från Läkare Utan Gränsers projekt. Kanske börjar det göra ont och ingen hjälp finns i närheten. Eller så kanske andra kvinnor i hennes omgivning är negativt inställda till amning eftersom de tror att bröstmjölken är dålig – en uppfattning som förekommer inte minst bland äldre kvinnor, säger Doris Burtscher. 

– Svärmödrar och andra äldre kvinnor i familjen har ofta stort inflytande över de yngre kvinnorna, så att amma barnet mot dessa kvinnors vilja är inte det lättaste. Men vi märker också allt tydligare att fler och fler yngre kvinnor är positivt inställda till bröstmjölken. De ser att barn som ammas inte blir sjuka av det eller att det inte är skadligt att amma under en ny graviditet. 

Utbildning är en avgörande faktor

Så hur kan fler mammor i humanitära kriser få stöd i att amma sina barn? Genom att identifiera nyckelpersoner i kvinnans närhet och genom att utbilda personalen på förlossningsavdelningarna i vikten av att hjälpa mödrarna med amningen, säger Lindsay Bryson.

– En del mammor vill inte amma av ett eller annat skäl. Då gäller det att hitta personer i mammornas närhet som är positivt inställda till amning. Det kan vara familjemedlemmar, starka personer i byn, religiösa ledare eller andra mammor med egna goda erfarenheter av att amma. 

Utbildning av sjukvårdspersonalen är en annan avgörande faktor, säger hon. Många kommer från samma kultur som kvinnorna och har samma inställning till bröstmjölk. I miljöer där bröstmjölk anses dåligt finns ofta en sådan föreställning även bland sjukvårdspersonalen. 

– Men det kan lika gärna handla om att kvinnan försöker amma sitt barn men att det inte fungerar av någon anledning, att barnet inte får i sig tillräckligt eller att det gör för ont. Då är det lätt att ta till nappflaskan. Att få igång amningen kan ta tid och det kräver kunskap och engagemang hos personalen. Men på de platser där vi jobbar kan bröstmjölken vara livsavgörande. 

Den här artikeln publicerades i vår tidning Direkt nr.3 2021.