Ökningen av antimikrobiell resistens (AMR) är en ödesfråga som jämförs med klimatet. Nya beräkningar uppskattar tiotals miljoner dödsfall fram till 2050 om inte mer görs. FN:s högnivåmöte den 26 september är ett unikt tillfälle för Sverige att ta ledning i arbetet mot det akuta hälsohotet.
Ett enkelt sår som utvecklas till en livshotande infektion. Det låter som en skräckfilm – men det är verkligheten.
Antimikrobiell resistens, att bakterier, virus, svampar och parasiter utvecklar förmågan att överleva trots behandling med tillgängliga läkemedel, är ett snabbt ökande hälsohot. Resistenta bakterier orsakade under 2021 över en miljon dödsfall. Nya siffror från den medicinska tidskriften The Lancet uppskattar att närmare 40 miljoner dödfall kommer att orsakas av antibiotikaresistens mellan 2025 och 2050.
Den 26 september samlas ledare inom global hälsa, inklusive Sveriges sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, för ett högnivåmöte inom FN med målet att anta en politisk deklaration kring AMR.
Våra organisationer arbetar i konfliktdrabbade och fattiga länder och ser hur svaga vårdsystem och krigsskador utgör en perfekt grogrund för resistenta mikroorganismer. Vi ser den bristande tillgången på effektiva antibiotika, samt att den antibiotika som finns används felaktigt och överdrivet när rätt typ av diagnostik, laboratorier och mikrobiologer saknas.
9,5 miljoner dör årligen av infektioner i vården
I många länder sker en stor spridning av infektioner inom vården. En ny studie från WaterAid visar att 9,5 miljoner dör årligen på grund av infektioner i vården – många hade kunnat räddats om vårdinrättningarna hade haft tillgång till rent vatten, sanitet och hygien.
Under 2023 visade en studie i Ukraina att extremt resistenta bakterier fått fäste på sjukhus för krigsskadade. Forskarna uppgav att de aldrig sett något liknande i Europa och att bakterierna kan sprida sig över landsgränserna.
Högnivåmötet är det andra i sitt slag och Sverige har spelat en avgörande roll i att ta fram en deklaration med ett flertal ambitiösa mål.
EU:s position lämnar dessvärre mycket att önska. Unionen sätter krav på låginkomstländer att göra fler åtaganden, men vill inte ge finansiellt stöd för detta. EU anser inte heller att höginkomstländer måste agera avsevärt annorlunda för att säkra en mer rättvis fördelning av läkemedel.
Driv på för ändrad EU-position
Sverige är ett av de främsta länderna i världen i hanteringen av AMR och kan engagera sig ännu mer internationellt för att driva på EU, FN och andra länder.
Vi uppmanar Sverige att:
- Driva på för att EU ska ändra sin position om minimalt globalt finansiellt stöd och tekniköverföring till låginkomstländer och för en mer ambitiös EU-politik för att utveckla nya antibiotika och säkerställa att läkemedel görs tillgängliga där de behövs som mest.
- Använda inflytandet inom Världsbanken, Globala fonden för hiv, tuberkulos och malaria och vaccinalliansen Gavi för mer stöd till hälsosystemstärkande åtgärder. Sverige bör också öka bidraget till FN:s AMR-finansieringsmekanism för låginkomstländer.
- Intensifiera arbetet inom ministeralliansen mot AMR som Sverige leder med Storbritannien, inklusive att sätta krav på att länderna som ingår att ge mer stöd globalt.
- Fortsätta med preventiva åtgärder för att öka tillgången till rent vatten, sanitet och god hygien på vårdinrättningar.
EU:s position är inte bara orättvis, den är också kortsiktig. För att bekämpa globala problem som pandemier, klimatförändringar och antimikrobiell resistens krävs ökat globalt samarbete och solidaritet. Mikroorganismer respekterar inte geografiska gränser – och det bör inte de politiska insatserna göra heller.
Anna Sjöblom, chef ReAct Europa, Uppsala Universitet
Anna Nilsdotter, generalsekreterare Wateraid
Ylva Jonsson Strömberg, generalsekreterare Läkare Utan Gränser
Artikeln publicerades på Altinget den 26/9 2024.
