Hoppa till huvudinnehåll

Välkommen till mässlingssjukhuset i Mulongo

Publicerad 10 oktober 2015

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Mässlingsutbrottet i Katanga startade i mars men reponsen från lokala myndigheter har varit långsam.

Mässlingsutbrottet i Katanga startade i mars men reponsen från lokala myndigheter har varit långsam.

Tar du fram en klassisk västerländsk världskarta och fäster blicken mitt på den kartan, eller i hjärtat om du så vill, så ligger där ett stort afrikanskt land som heter Kongo-Kinshasa eller Demokratiska Republiken Kongo. Landet med ena handen i Atlanten och den andra i Tanganyikasjön i skuggan av den stora afrikanska riftdalens vulkaner.

Jag har precis börjat mitt uppdrag för Läkare Utan Gränser i Katangaprovinsen i sydöstradelen av landet. Det är något av ett högland, där den stora Kongofloden har sitt ursprung. Det är ett småskogigt landskap, sporadiskt genomkorsat av sandiga grusvägar. Sedan i mars i år har det pågått en mässlingsepidemi här. Vaccinationstäckningen är inte tillräckligt bra för att undvika att utbrott som detta inträffar. Det senaste utbrottet startade 2009 och höll på mer än ett år.

När jag anländer till orten Mulongo vid Kabambasjöns norra strand, har teamet redan installerat sig i en tom sjukhusbyggnad. Den här byggnaden är full av patienter när jag anländer och man håller redan på att förbereda nästa byggnad. Jag kliver in på avdelningen och möts av sjuka barn som ligger trötta, febriga på varsin säng. Mammor och andra följeslagare sitter på sängkanterna och tar hand om sina små. Det är först nu som jag ser mässling för första gången. Jag har aldrig sett det i Sverige under de 5 år jag har jobbat som läkare. Men här ligger nu en hel avdelning med mässlingsbarn framför mig.

Dagen efter, min första morgon på sjukhuset, kommer en två-årig flicka till oss tidigt på morgonen. Hon är i ett tillstånd av chock som man pratar om i den medicinska världen. Hon är knappt vid medvetande. Hon tas direkt in till vårt akutrum. Hon andas väldigt snabbt och huden sjunker in mellan revbenen, i halsgropen och under revbensbågen när hon andas. Näsvingarna rör sig med varje andetag – det kallas näsvingespel. Ett vackert ord, men bedrägligt. Det är ett tecken på andnöd hos barn. Hon har alla tecken på att hon inte får luft. Lungorna rasslar, hon har en lunginflammation. Här finns ingen röntgen, men det behövs inte heller. Alla tecken finns redan här. Hon andas 70 gånger i minuten. Syrgasmasken sitter redan på plats.

Tecknen på mässling finns där. Prickarna. Febern. Snuvan, hostan, inflammationen i munhålan och ögonen. Modern har i med vänligt syfte gett sitt barn traditionella växter att dricka och även fört in det i ändtarmen. Vi tar de prover vi kan. Blodsockerprovet visar på svårt blodsockerfall. Hon får en snabb bolusdos av sockerlösning intravenöst och sedan sockerdropp. Hon får urinkateter och magsäckssond. När vi kontrollerar blodsockret igen är det fortfarande alldeles för lågt. Hon har en svår blodbrist. Och hon har malaria.

Det blir snart oerhört varmt i det lilla rummet, plåttaket värms snabbt upp i solen, och syrgasextraktorn går varm. Vi är flera läkare som jobbar och flera sköterskor. Flickan kräver mycket jobb. Ibland tystnar diskussionen kring flickan och då är det enda som hörs hennes ansträngda snabba andetag och den gamla bordsfläkten som ackompanjerar. Svetten rinner nedför ryggen och av och till droppar en svettdroppe från min nästipp. En geckoödla springer längs det fasta myggnätet över den annars tomma fönstergluggen.

Hon får blodtransfusion akut. Urindrivande läkemedel för att underlätta för hjärtat. Tre olika antibiotika och intravenös behandling för malarian. Hon får febersänkande, men febern kvarstår. Blodsockerfallen avlöser varandra. Urinproduktionen avtar långsamt. På natten får hon bradykardier – när hjärtslagen blir väldigt långsamma, och det blir fler och fler. Syresättningsgraden minskar. Och strax efter soluppgången ger det två år gamla hjärtat i flickans bröst upp. Våra återupplivningsförsök är till ingen nytta.

Jag förstår att det är allvar. Det här inte bara feber och röda utslag. Det är på riktigt. Och på liv och död. 

Aktuellt om Kongo-Kinshasa

Sjukhuset i Shamwana, Kongo-Kinshasa, drivs nu med hjälp av solenergi.
Nyheter från fältet

Solen hjälper till att rädda liv

Svenske Per-Erik Eriksson har precis kommit hem från ett uppdrag i Kongo-Kinshasa där han har sett till att ett sjukhus i Shamwana fungerar dygnet runt med hjälp av solenergi. 

Lian Green-Brzezinska från Sverige deltar i vaccinationskampanjen mot gula febern i Kongo-Kinshasa.
Nyheter från fältet

"Man behöver inte göra mycket för att bli trött här"

Lian Green-Brzezinska, från Sverige, är i Kongo-Kinshasa för att delta i vaccinationskampanjen mot gula febern.

Screening av sömnsjuka i Kongo-Kinshasa.
Nyheter från fältet

På motorcykel i djungeln i kampen mot sömnsjuka

I sex veckor är Hanna på uppdrag i Kongo-Kinshasa. Här berättar hon om hur det är att jobba i ett mobilt projekt och om hjärtskärande möten med patienter.

Fler än 39 000 personer, mestadels barn, har insjuknat i mässling och nästan 500 har dött.
Nyheter från fältet

Vaccinationskampanj mot mässling i Katanga

I oktober förra året genomförde vi en stor vaccinationskampanj i regionen Katanga, Kongo-Kinshasa. Inför kampanjen stod vi inför flera hinder.

I fokus

Athmahlägret i norra Syrien. En pojke får sin brännskada omlagd.

Syrien

Varför arbetar vi i Syrien?

  • Väpnad konflikt 
  • Flyktingar
Människor på flykt undan våld i Kongo-Kinshasa. Läkare Utan Gränser gör ofta insatser i flyktingkriser.

Flyktingar

Vi arbetar världen över för att bistå flyktingar och internflyktingar med allt från psykologisk vård till livsviktig näringsersättning.

Ett av våra räddningsteam närmar sig en flyktingbåt för att ta personerna till räddningsfartyget MY Phoenix.

Medelhavet

Tiotusentals människor flyr från våld och oroligheter i sina hemländer och beger sig iväg på en farlig resa över Medelhavet till Europa.