Hoppa till huvudinnehåll

Akut behov av forskning och utveckling

Publicerad 26 september 2018
Foto: Patrick Meinhardt
Ogembo och Winnie arbetar på Läkare Utan Gränsers tbc-klinik i Homa Bay, Kenya.

DEBATT | I dag, 26 september, genomförs FN:s första högnivåmöte om tuberkulos. Läkare Utan Gränser kräver att världens ledare åtar sig att satsa på forskning och utveckling om bättre diagnosverktyg, läkemedel och vaccin.

Trots en oroväckande ökning av läkemedelsresistenta former av tbc har tillräckliga investeringar inte gjorts i forskning och utveckling kring hur sjukdomen ska upptäckas och behandlas. Världens ledare måste nu förbinda sig att satsa mer på forskning och utveckling för att vända tbc-epidemin.

Fler än en och en halv miljon människor dör av tbc varje år. Färska siffror från Världshälsoorganisationen WHO visar att av de närmare 10 miljoner som insjuknade i tbc förra året drabbades fler än en halv miljon av läkemedelsresistenta former av sjukdomen.

Brist på verktyg för att tackla tbc-epidemin

Varken regeringar eller läkemedelsindustrin investerar tillräckligt i forskning och utveckling kring tbc. Beräkningar visar ett internationellt finansieringsgap på 1,3 miljarder amerikanska dollar varje år. Nuvarande forsknings- och utvecklingsmodeller, som baseras på möjligheten till vinst snarare än på folkhälsobehov, bidrar till avsaknaden av tillräckliga verktyg för att tackla den globala tbc-epidemin. De bidrar också till att innovationer inte kommer alla som behöver dem till gagns på grund av höga priser.

I augusti släppte WHO nya riktlinjer med grundligt förändrade rekommendationer för behandling av resistent tbc. Riktlinjerna prioriterar de nya läkemedlen som tas i tablettform, som exempelvis bedakilin, framför äldre läkemedel som måste injiceras och ger svåra biverkningar.

90 % har inte tillgång till nya, effektivare mediciner

De nya riktlinjerna skulle kunna vara en räddning för patienter med resistent tbc. Men närmare 90 procent av alla som behöver de nya läkemedlen har fortfarande inte tillgång till dem. Preparaten är dyra och ännu inte registrerade i många av de länder som är hårdast drabbade av tbc.

För fem år sedan inledde Läkare Utan Gränser två kliniska studier, EndTB och TB PRACTECAL, med de nya läkemedlen. Det var en ny inriktning för oss som organisation, men beslutet föddes ur en enorm frustration och otålighet å våra patienters vägnar.

Vi vårdar fler än 20 000 tbc-patienter varje år, vilket gör oss till en av de största icke-statliga vårdgivarna för tbc. Vår personal ser varje dag konsekvenserna av bristen på tillräckliga verktyg för att upptäcka och behandla tbc.

Preliminära resultat från EndTB:s delstudie visar att bedakilin och delamanid är säkrare och effektivare än de äldre, mest använda, läkemedlen. Detta är helt i linje med WHO:s nya riktlinjer. Slutgiltiga resultat från studierna fastställs 2021 och förhoppningen är att de kan bidra till kortare och säkrare behandlingsalternativ. Men studierna utgör bara ett litet steg framåt i kampen mot tbc. Många fler satsningar behövs för att stoppa tbc-epidemin.

Stora forskningssatsningar måste göras

Under högnivåmötet kräver vi att världens ledare åtar sig att öka finansieringen av forskning och utveckling för att säkra utvecklingen av bättre diagnosverktyg, läkemedel och vaccin. Detta är särskilt viktigt för att upptäcka och behandla läkemedelsresistenta former av tbc.

Det behövs snabbare sätt att identifiera behandlingskombinationer med nya läkemedel som passar för alla patienter, även barn och gravida. Vi vill se fler forskningsinitiativ som bygger på breda samarbeten och där data delas mellan olika projekt för att gynna snabbare utveckling av nya kombinationer.

Nya verktyg måste bli tillgängliga för de som behöver dem mest – högnivåmötet måste ställa sig bakom principen om så kallad ”delinkage”, det vill säga att kostnaderna för utveckling inte måste hämtas hem genom höga priser och stor försäljningsvolym.

Tusentals människor dör av tbc varje dag. Nu har världens ledare en historisk möjlighet att vända denna trend. Vi hoppas innerligt att de tar den.

Jay Achar, rådgivare tbc, hiv/aids och hepatit vid forskningsenheten Manson Unit, Läkare Utan Gränser Storbritannien

Anna Sjöblom, medicinsk humanitär rådgivare, Läkare Utan Gränser Sverige

Artikeln publicerades på Dagens Medicin 26 september 2018.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Genom att prenumerera på detta nyhetsbrev godkänner du Läkare Utan Gränsers integritetspolicy.

 

Bekräfta att du är en mänsklig besökare