Hoppa till huvudinnehåll

Åtta anledningar till varför diabetes drabbar människor så hårt

Publicerad 13 januari 2021
Fyra år gamla Abdirahman Ali Diyat, som bor i flyktinglägret Dadaab i Kenya, diagnostiserades med diabetes när han var nio månader gammal.
Fyra år gamla Abdirahman Ali Diyat, som bor i flyktinglägret Dadaab i Kenya, diagnostiserades med diabetes när han var nio månader gammal.
Foto: Paul Odongo/Läkare Utan Gränser

För många är diabetes en hanterbar, kronisk sjukdom och de flesta av oss känner kanske någon som lever med diabetes. Ni har säkert också hört talas om insulin, ett enkelt men livräddande läkemedel. Så varför utgör diabetes ett allvarligt hot mot människors hälsa på flera platser i världen?

När diabetespatienter tvingas avbryta sin behandling på grund av konflikter, flykt eller till och med på grund av läkemedelsbolagens höga priser på insulin, så kan den här vardagliga sjukdomen snabbt bli komplicerad och livshotande.

Här är åtta anledningar till varför diabetes utgör allvarligt hot mot människors hälsa på många platser i världen.

1. En osynlig sjukdom

Diabetes är ett växande problem världen över, men det är få personer som får en diabetesdiagnos i en humanitär krissituation, trots att antalet diabetesfall ökar snabbast i låginkomstländer. Detta betyder att många människor troligen inte vet om att har diabetes och att de inte heller får behandling för sjukdomen. 

2. Det kan vara farligt att förflytta sig

För personer som lever med diabetes i konfliktområden och på våldsdrabbade platser kan det vara extremt farligt att göra regelbundna besök på kliniker för att hämta insulin eller få vård – särskilt när många patienter saknar tillgång till transport.

3. Det finns inte alltid tillgång till insulin

På många avlägsna platser på landsbygden och i ekonomiskt utsatta områden så kanske inte ens sjukhusen kan förse patienterna med insulin, vilket innebär att en del patienter måste ransonera eller till och med tvingas leva utan insulin. Detta innebär stora hälsorisker, till och med risk att dö.

4. Läkemedelsbolagens höga priser 

Endast tre företag – Novo Nordisk, Eli Lilly och Sanofi – kontrollerar 90 procent av hela insulinmarknaden. Dessa läkemedelsbolag sätter priserna högt, vilket gör att patienter och sjukvårdsinrättningar världen över inte har råd med insulin. Det finns emellertid en rad företag som samarbetar med Världshälsoorganisationen WHO för att tillverka generiska varianter av insulin som skulle kunna bli mycket billigare och tillgängligt för många fler.

5. Matbrist

För personer som lever med diabetes är det viktigt att kunna anpassa sin kosthållning och därmed kontrollera sitt blodsocker. Men när det råder brist på mat eller när till exempel en konflikt har orsakat höjda matpriser, som i Jemen, kan det vara otroligt svårt anpassa sin kosthållning och äta på regelbundna tider. 

6. Nålar, sprutor och avfall

Förutom tillgång till själva insulinet, så är det ofta svårt att få tag på och ha råd med all utrustning som behövs – som nålar, sprutor och blodsockermätare. Även i de fall utrustningen finns tillgänglig kan det vara svårt att hålla dessa livsviktiga hjälpmedel rena och att göra sig av med dem på ett säkert sätt när de förbrukats – särskilt för patienter som tvingats fly sina hem och bor i flyktingläger.

7. Utmaningen med förvaring

På många platser är temperaturen om dagarna långt över den rekommenderade för att förvara insulin. En påbörjad insulinförpackning rekommenderas förvaras svalt, men det innebär problem för den som befinner sig på en varm plats och inte har tillgång till kylskåp – antingen på grund av fattigdom, brist på elektricitet eller för att man befinner sig på flykt. Istället beger sig många patienter flera gånger om dagen till en klinik för att få insulin, vilket kostar dem tid, pengar och kan äventyra deras säkerhet. Vi vet emellertid att det finns andra lösningar för förvaring (till exempel i lerkrukor) som kan ge svala temperaturer och som inte påverkar insulinets kvalitet om förvaringen sker under en begränsad period. 

8. En ond cirkel av komplikationer

När någon som befinner sig i en humanitär kris inte kan kontrollera och behandla sin diabetes så ökar risken betydligt för allvarliga komplikationer – däribland njursvikt, hjärt- och kärlsjukdom och blindhet. När en person sedan når den punkt att akutvård behövs kanske det inte finns tillgång till akut specialistvård. Obehandlad diabetes leder till en ond cirkel med alltmer komplicerade tillstånd som kräver alltmer avancerad behandling, vilket sällan är tillgänglig i en humanitär kris.

 

Vad är diabetes?

Diabetes är egentligen ett samlingsnamn för olika sjukdomar med olika orsaker men med resultatet att blodsockret är för högt. Diabetes en kronisk sjukdom som uppstår när kroppen slutar producera eller inte kan producera tillräckligt mycket insulin– ett hormon som reglerar nivån av glukos (socker) i blodet. Utan regelbunden behandling, med tabletter eller med insulininjektioner, så kan de förhöjda nivåerna av blodsocker leda till hjärt- och kärlsjukdom och njursvikt, såväl som nervskador och blindhet.

Ungefär 463 miljoner människor världen över lever med diabetes, en siffra som nästan fördubblats de senaste 30 åren. Oroväckande nog ökar fallen mycket snabbare i låginkomstländer och medelinkomstländer, liksom i konfliktområden eller andra krissituationer.  

Det är särskilt tillgång till insulin som är en utmaning. I oräkneliga samhällen innebär detta att människor som lever med diabetes och behöver insulin stöter på hinder när de försöker få de läkemedel och den vård de behöver för att hålla sig friska.

En hälsoinformatör från Läkare Utan Gränser talar med en grupp människor i Hong Kong om hur de kan skydda sig mot det nya coronaviruset. Februari 2020.

Tillsammans mot covid-19

Virus känner inga gränser. Det gör inte vårt arbete heller. Med 50 års erfarenhet av kriser och epidemier gör vi nu allt vi kan för att bekämpa det nya coronaviruset.

Var med oss i kampen mot covid-19!
Ge en gåva