Cox’s Bazar: hjälpen minskar och behoven ökar

Lägret, som i dag har vuxit till flera läger, har i dag bättre vägar, fler latriner och dricksvatten, men människor bor fortfarande i tillfälliga skjul byggda av bambu och plastskynken. Permanenta byggnader är förbjudna i lägren. Bränder uppskattas ha förstört upp till tusentals skjul genom åren och utgör en ständig risk för invånarna. Området kring Cox's Bazar drabbas också regelbundet av naturkatastrofer, som ofta förstör de väderkänsliga skjulen. 

I en global kontext, märkt av storskaliga kriser, blir det humanitära biståndet för denna statslösa grupp människor allt hårdare pressat. En oroande situation för personer som nästan helt är beroende av humanitärt stöd, då deras juridiska status förhindrar dem från att arbeta och försörja sig och sina familjer.  

De medicinska behoven ökar 

Tanken på att rohingyerna ska kunna återvända hem förblir en dröm. För att det ska kunna ske behövs garantier för att deras rättigheter ska uppfyllas, bland annat erkännande av medborgarskap och löften om att de ska återfå sin mark. 

Sedan covid-19 pandemin har lägren varit omringade av stängsel med taggtråd. Invånarna får inte lämna flyktinglägrena. Tillgången till mat, vatten och sjukvård för en miljon människor vilar på internationellt humanitärt bistånd, ändå har stödet från FN:s medlemsländer till den humanitära fonden för rohingyerna minskat de senaste två åren. Fonden täckte finansieringen under 2021 till 70 procent, i år är man hittills bara uppe i 30 procent.  Det har haft effekt på matransonerna. I dag har en vuxen bara åtta dollar (85 kronor) att handla mat för under en hel månad. 

Underhåll av infrastruktur för vatten och sanitet är också undermåligt, vilket försämrar de hygieniska förhållandena och tillgången till rent dricksvatten. Mellan 2021 och 2022 tiodubblades antalet patienter med denguefeber som våra team tog emot. Under de första månaderna 2023 skedde en markant ökning av patienter med kolera. Enligt en studie från maj i år beräknas över 40 procent av invånarna vara drabbade av skabb. Och detta är bara några av alla de bevis som pekar på lägrens undermåliga levnadsförhållanden. 

Så länge rohingyerna i Bangladesh fortsätter att vara fast i flyktinglägrena kommer de vara beroende av humanitärt bistånd. Det är av yttersta vikt att internationella finansiärer skalar upp sitt finansiella bidrag. Hur kommer situationen annars vara om ett år?