Farliga första dagar

Lyssna på en inläst version av artikeln.

”Nasreen sitter vid kanten på sängen och håller i den lilla hakan och masken med ena handen, andningsblåsan med den andra och tittar stint på bröstkorgen. Det är dygn tre i pojkens liv och han har kämpat som ett lejon för att överleva med de ringa 1,6 kilo han hann bygga på sig innan han kom till världen, ungefär 8–10 veckor för tidigt. Nasreen har hjälpt honom att andas i mer än sex timmar. Nu orkar han knappt alls själv. Hoppet om att pojken ska kunna fortsätta andas själv är litet, men vid liv. Hon fortsätter en liten, liten stund till.”

Så skriver barnläkaren Sanna Sjöberg i ett blogginlägg. Hon och kollegan Nasreen vet alltför väl vilka utmaningar som den lilla pojken och andra barn som fötts för tidigt möter i Afghanistan, ett av de länder i världen med högst dödlighet bland spädbarn. Hälften av patienterna I den lilla staden Khost, som ligger i den östra delen av landet precis vid gränsen till Pakistan, driver Läkare Utan Gränser ett stort barn- och mödravårdssjukhus.

– När kvinnor inte har möjlighet att söka sjukvård under graviditeten eller förlossningen riskerar de att drabbas av allvarliga tillstånd utan att någon kan diagnostisera det. Det ökar i sin tur risken att barnen föds för tidigt eller med komplikationer.

Det säger Kemi Ogundipe, barnhälsorådgivare för Läkare Utan Gränser. Hon ingår i organisationens internationella arbetsgrupp kring barnhälsa, som skapades 2008.

– I de flesta länder där vi arbetar utgör barn över hälften av patientskaran och vi har insett att vi behöver ta ett mer fokuserat grepp kring den barnsjukvård vi ger, säger Kemi Ogundipe.

Barnmorskor viktiga

Under de senaste 50 åren har dödligheten hos barn under fem år sjunkit avsevärt. Den här utvecklingen har framför allt skett tack vare den förbättrade tillgången till vaccinationer mot sjukdomar som difteri, stelkramp, kikhosta, mässling, röda hund och påssjuka. Det handlar även om att metoderna för att förebygga och behandla malaria har förbättrats, att tillgången till rent vatten ökat samt att fler barn får behandling mot uttorkning och näringsbrist.

– Tyvärr har inte dödstalen bland de allra minsta gått ned i lika stor utsträckning. Spädbarn utgör nästan hälften av alla dödsfall bland barn under fem år, säger Kemi Ogundipe.

Att spädbarn blir sjuka eller dör beror i stor utsträckning på komplikationer till följd av för tidiga förlossningar eller asfyxi, det vill säga att barnet drabbas av syrebrist och otillräcklig blodcirkulation. Vid asfyxi kan förlossningen behöva skyndas på med exempelvis sugklocka, tång eller genom kejsarsnitt.

Kemi Ogundipe betonar vikten av att kvinnor får regelbundna hälsokontroller under graviditeten för att riskfaktorer ska kunna upptäckas i tid och förebyggas, något som inte alltid sker i humanitära kriser eller fattiga områden. Välutbildade barnmorskor är också avgörande vid för tidiga förlossningar och asfyxi. En stor del av det som barnhälsoarbetsgruppen gör handlar därför om utbildning.

För tidigt födda eller sjuka spädbarn behöver ofta hjälp med att andas, få i sig näring och att hålla värmen. På många av de platser där Läkare Utan Gränser arbetar finns det inte tillgång till samma högteknologiska lösningar som i exempelvis Sverige. Men även om teknologin är viktig så kan mycket göras med enklare lösningar. Det menar Mats Blennow som är överläkare inom neonatologi, det vill säga vård av nyfödda. Han har arbetat för Läkare Utan Gränser i Jordanien och Nigeria.

Hälsosam hudkontakt

– Hud mot hud-kontakten med mamman är avgörande för det nyfödda barnets hälsa. Även i Sverige har vi under de senaste 30 åren satsat allt mer på familjecentrerad vård. Förr skiljdes mamma och barn åt och det kunde ligga sex till sju barn i samma sal. Nu har vi familjeavdelningar där föräldrarna kan stanna dygnet runt med barnet.

På samma sätt går det att hitta enkla lösningar på de platser där Läkare Utan Gränser jobbar, där hud mot hud blivit en viktig del i insatserna för nyfödda genom den så kallade kängurumetoden. Det är en enkel teknik där spädbarn med hjälp av en sjal har kontinuerlig hudkontakt med mamman, eller i andra hand en annan vårdnadshavare, i över 20 timmar varje dag. Detta stabiliserar barnets andning och hjärtrytm och gör det mindre infektionskänsligt.

– Det släpptes nyligen en stor forskningsstudie där kängurumetoden användes på för tidigt födda barn i Ghana, Indien, Malawi, Nigeria och Tanzania. Studien visade att barnen överlevde i högre grad, säger Mats Blennow.

Får lätt infektioner

Utformningen av vårdavdelningarna för nyfödda är också viktig för att minska risken att de drabbas av infektioner, poängterar Kemi Ogundipe.

– Nyfödda drabbas lätt av bakteriella infektioner i blodet, hjärnan och huden på grund av det nedsatta immunförsvaret.

För tidigt födda barn är dessutom extra känsliga för infektioner i tarmen. Bebisar behöver därför en stängd miljö där så få som möjligt passerar.

– Det handlar också om att se till att avdelningarna städas ordentligt, att personalen håller god hygien och att det finns tillgång till rent vatten. Vikten av de här insatserna blev extra tydlig för Läkare Utan Gränser efter att en nyföddhetsavdelning i Bangui i Centralafrikanska republiken för fem år sedan drabbades av ett svårt utbrott av tarmbakterien klebsiella, som ofta är resistent mot antibiotika och kan kopplas till väldigt många dödsfall.

– Efter utbrottet infördes varningssystem där barn med feber övervakas noggrant för att upptäcka fall av resistenta bakterier. Vi har också sett till att det finns mer utrymme att isolera patienter, att sängarna inte står för nära varandra för att undvika att infektioner sprids. Alla mammor får också möjlighet att kontinuerligt tvätta händerna och nya, rena kläder, berättar Kemi Ogundipe.

Under de senaste åren har en del mer avancerade vårdlösningar för nyfödda blivit tillgängliga i låginkomstländer. Ett exempel är CPAP, en behandling som gör det lättare för barnet att andas och för blodet i lungorna att få ordentligt med syre. Sedan två år används CPAP bland annat på Läkare Utan Gränsers sjukhus i Khost.

– Men maskinerna i sig är inte hela lösningen. Det som ofta saknas i fattiga eller krisdrabbade länder är resurserna. Det måste finnas tillräckligt med personal för att sköta omvårdnaden och de måste veta hur teknologin ska användas på ett säkert sätt, säger Mats Blennow.

– Annars riskerar man att förvärra situationen, eller att lösa ett problem bara för att skapa ett nytt. Det finns många hemmagjorda varianter av maskiner som snarare försämrar barnets andningsförmåga, och om en för hög syrgaskoncentration exempelvis ges i inandningsluften kan detta göra små barn blinda.

Dödligheten har gått ner

Kemi Ogundipe tillbringar en stor del av sin arbetstid på sjukhus och kliniker runt om i världen för att lära ut exempelvis hur man använder CPAP eller doserar rätt mängd vätska och näring till små barn så att de inte får för mycket på en och samma gång – vilket kan vara väldigt farligt. Hon är glad att de satsningar som Läkare Utan Gränser gjort kring vård av nyfödda har gett resultat. Livsviktiga resultat, faktiskt.

– På många av våra avdelningar för nyfödda låg dödligheten på runt 20 procent för några år sedan. Förra året hade den gått ned till sju procent, berättar hon.

Hon och de andra i arbetsgruppen är även inblandad i konferensen Paediatric Days som anordnas av Läkare Utan Gränser. Där samlas organisationens medarbetare och andra aktörer för att presentera ny forskning och hitta nya sätt att samarbeta kring barnsjukvård i humanitära kriser.

Mer forskning behövs

– Eftersom det inte har forskats tillräckligt kring vård av nyfödda i humanitära kriser kan jag sällan använda mig av det som presenteras på andra konferenser. Många av de medicinska lösningarna är fortfarande anpassade till höginkomstländer, säger Kemi Ogundipe.

Att det är livsviktigt att kämpa för att nyfödda överallt i världen ska få bättre chanser till överlevnad är Mats Blennow och Kemi Ogundipe överens om.

– Att vara nyfödd är ju inte en sjukdom. Om bebisar hålls varma, ges näring och skyddas från infektioner så blir de ofta friska människor och då har man ju gjort enorma vinster i form av förväntade levnadsår, säger Mats Blennow.

Den här artikeln publicerades i vår tidning Direkt #1, 2022.