Hoppa till huvudinnehåll

”Han dog i mina armar”

Publicerad 12 april 2017

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Förstörda hus i Kobane, Syrien.

Förstörda hus i Kobane, Syrien. 

Striderna kommer allt närmare staden Raqqa i Syrien, som Islamiska staten (IS) kontrollerar, och invånarna är återigen fångade mellan två frontlinjer. Under sex år har de upplevt bombningar, strider, förföljelse och offentliga avrättningar. Mohammed berättar om familjens flykt från staden och priset de fick betala. 

”När striderna närmade sig Raqqa och flyganfallen blev intensivare började jag planera vår flykt.

Vi fick tag på en bil som skulle ta mig och min familj norrut, bort från de IS-kontrollerade områdena. Jag gav föraren alla pengar vi hade. Men efter en stunds bilresa lämnade han oss vid vägkanten och körde i väg. Vi mötte en man som gav oss sin motorcykel så att vi skulle kunna föra våra barn i säkerhet. Jag satte min son och dotter på motorcykeln och körde iväg, resten av familjen fick följa efter till fots. Men efter ungefär 100 meter körde vi på en mina.

Min fru sprang skrikandes till oss. Min son var medvetslös och hade skador på huvudet och min dotter hade skadat sina ögon. Jag höll om min son och hoppades att en bil, vilken som helst, skulle köra förbi. Men han dog i mina armar och vi tvingades lämna hans döda kropp där, på vägen.

Läkarna är så rädda på sjukhuset

Eftersom vi behövde sjukvård var vi tvungna att ta oss tillbaka till Raqqa. Men på sjukhuset vägrade IS släppa in oss. Trots att jag blödde satte de handbojor på mig och sa ’låt honom dö.’ Efter en stund kom en högre uppsatt befälhavare inom IS och beordrade en läkare att behandla mig. Läkarna är så rädda på sjukhuset.

Jag återvände till mitt jobb på marknaden. Människorna hörde talas om min son och de tyckte synd om oss. En man erbjöd oss sin hjälp. Jag visste inte om jag kunde lita på honom men han lovade att han skulle hjälpa oss norrut. Mannen körde oss ut ur staden, förbi flera vägspärrar. I skydd av mörkret körde vi mot säkerheten. När vi nådde Al Khineizat brast jag ut i gråt.

Nu har vi bott i ett flyktingläger i norra Syrien i en månad. Det är säkert, men vi har inga pengar. Ibland hittar jag något jobb där jag kan tjäna lite pengar, men inte tillräckligt för att kunna ge min dotter den ögonoperation hon behöver. När det går vill jag återvända till Raqqa igen. Det är där jag föddes och det är där mitt hem finns.”

– Mohammed *

Läs mer: "Sprängladdningar dödar människor som återvander hem"

* Namnet är ändrat av säkerhetsskäl.

Läkare Utan Gränser stöttar nio vårdcentraler i distrikten Ayn Al Arab/Kobane, Tal Abyad och Manbij i Syrien. Vi finns också på plats på en klinik i Ayn Issa, 50 kilometer norr om Raqqa, där vi ger sjukvård till människor som flytt sina hem.

Relaterade nyheter

Kvinnor i ett fångläger för flyktingar och migranter i Tripoli, Libyen.
Glömda kriser

Det humanitära året – bortom rubrikerna

DEBATT | Under 2017 riktades mediernas strålkastarljus mot flera av världens mest akuta humanitära kriser. Men stunden i rampljuset är ofta kort. Dessutom är det ofta bara en eller ett par dimensioner av en kris som når fram till rubrikerna. 

Konsekvenser av konflikten för Syriens befolkning

2017

Två rapporter gjorda 2016 och 2017 i Daraa, södra Syrien, visar på de allvarliga konsekvenser som kriget i Syrien har fått för landets befolkning. Över hälften av befolkningen flytt på grund av våldet och det finns farliga brister i sjukvården för mödrar och barn. 

Syrien

"För mig var det chockartat"

Märit Halmin är narkos- och intensivvårdsläkare och arbetar till vardags på Södersjukhuset i Stockholm. Hon har nyligen kommit hem från norra Syrien och berättar om situtionen i flyktinglägren och människorna hon mötte där.

Amneh från Al Meshlad, öster om staden Raqqa. Hennes familjs hus har förstörts i striderna.
Syrien

Efter kriget: minor hot mot återvändande till Raqqa

Sex veckor efter att striderna slutat i Raqqa, Syrien, börjar invånarna gradvis återvända. Men de finner sina hus i ruiner och gatorna fulla av minor och sprängladdningar.