Centralafrikanska republiken: initiativ för tillgänglig sjukvård

‒ Ingen hjälpte oss, allt gjordes frivilligt, säger Brigitte Ganda. Männen tillverkade tegelstenarna, blandade cementen och byggde plåttaket, medan kvinnorna lagade mat till arbetarna och bidrog till kostnaden för sängen. Vi skulle vilja bygga en mer anständig vårdcentral med ordentliga faciliteter, men med vilka resurser? Och med vems stöd?

Det enda som tyder på att den lilla byggnaden är en vårdinrättning är skylten utanför. Inuti består möblemanget endast av en traditionell säng på jordgolvet. Mottagningen är typisk för de vårdcentraler i regionen som inte stöds av Läkare Utan Gränser.

Vårdcentralens chef, en volontär med endast grundläggande utbildning i första hjälpen, genomför konsultationer när han är ledig. Byborna har inte råd att betala honom. Han tar 100 CFA-franc (2 kronor) för en konsultation, pengar som han använder för att köpa viktiga läkemedel från sjukhuset i Bakouma.

På grund av avståndet till närmaste sjukhus har byn upplevt ett antal hälsorelaterade tragedier. Innan vårdcentralen inrättades dog flera kvinnor under förlossningen till följd av komplikationer som inte upptäcktes förrän det var för sent. Byn har mycket lite infrastruktur. En icke-statlig organisation har installerat en vattenpost i byn, men utöver det har inte mycket gjorts för att förbättra människors levnadsvillkor och tillgång till sjukvård.

‒ Eftersom ni har kommit hit idag kan ni bevittna våra utmaningar, säger Brigitte Ganda. Det är upp till er att berätta om vår situation. Om vi får hjälp här kommer vi inte längre att behöva skicka Våra invånare till Bakouma.

Centralafrikanska republiken

I skuggan av väpnade konflikter kämpar Centralafrikanska republiken med en hälsokris som pågått i flera decennier. För landets 5,5 miljoner invånare är tillgången till sjukvård begränsad – och ibland obefintlig. Trots att Läkare Utan Gränser under flera år har uppmanat regeringar och humanitära aktörer att göra mer fortsätter situationen att förvärras.