DEBATT | Många tror att tuberkulos tillhör det förgångna, men sjukdomen är ett allvarligt globalt hälsohot. Inte minst eftersom att resistenta former av sjukdomen ökar i en oroväckande takt. Arbetet mot tbc måste trappas upp, och det är nu.
Idag, 24 mars, uppmärksammas Världstuberkulosdagen. Tuberkulos, tbc, är den infektionssjukdom som skördar flest liv i världen varje år och leder även till allvarliga ekonomiska konsekvenser för hela familjer.
Antibiotikaresistenta former av sjukdomen ökar dessutom i en oroväckande takt. Så många som 10 miljoner liv kan skördas på grund av antibiotikaresistens år 2050 och en fjärdedel av dessa dödsfall kan komma att utgöras av personer med resistent tbc.
DOLDIS INOM FOLKHÄLSA
Trots det globala hälsohot som tbc utgör är sjukdomen en doldis på folkhälsoagendan. Det finns få patientorganisationer och ambassadörer som sprider uppmärksamhet kring tbc och den vinstdrivna läkemedelsindustrin har hittills inte investerat tillräckligt i att ta fram effektiva verktyg för att tackla epidemin.
Vi som undertecknar den här artikeln representerar institut och organisationer som forskar kring tbc, behandlar patienter och bidrar till folkhälsoinsatser kopplade till sjukdomen – både i Sverige och i länder med svagare sjukvårdssystem.
Vi är smärtsamt medvetna om de enorma utmaningarna kring att få bukt med sjukdomen. Tuberkulos måste få större uppmärksamhet och mer resurser måste riktas till att bekämpa sjukdomen – och det omgående.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO har 3,6 miljoner av de som årligen drabbas av tbc inte tillgång till god vård och behandling, framför allt på grund av svaga hälsosystem och ålderdomliga diagnosverktyg.
Av de närmare 10 miljoner personer som insjuknade 2017 drabbades fler än en halv miljon av resistent tbc. Många med resistent tbc är även hivpositiva, och ökningen av denna blandinfektion är ett stort hälsohot i länder som Sydafrika och Ryssland.
NYA MEDICINER UTOM RÄCKHÅLL
Två nya mediciner, bedakilin och delamanid, introducerades för behandling av resistent tbc för sex år sedan, men preparatens höga pris gör att de fortfarande är utom räckhåll för 90 procent av de sjuka som behöver dem. I många länder är de nya medicinerna inte registrerade ännu.
FN:s Agenda 2030 och WHO:s globala tuberkulosstrategi innehåller ambitiösa mål för tuberkulos: att till 2030 minska antalet nya sjukdomsfall med 80 procent och att minska dödsfallen med 90 procent. Det finns även ett konkret mål att ingen med tbc ska drabbas av stora kostnader och inkomstbortfall, så kallad ekonomisk katastrof.
Att nå målen kommer inte att vara möjligt utan nya och kraftfulla åtgärder, inklusive stärkta hälso- och sjukvårdssystem, bättre sociala skyddsnät och forskning för att ta fram bättre kliniska verktyg och hälsostrategier. Med dagens åtgärder minskar antalet nya sjuka enbart med 2 procent per år. I den här takten skulle sjukdomen vara eliminerad först nästa sekel.
sverige kan spela viktig roll
Sverige har länge haft ett starkt engagemang kring globala hälsofrågor och är en stor givare till Globala fonden mot hiv/aids, tuberkulos och malaria och ett flertal FN-organisationer som arbetar med hälsofrågor.
Cirka 70 procent av all internationell tbc-finansiering går via Globala fonden och den är helt avgörande för att människor i låg- och medelinkomstländer ska få tillgång till diagnostik och behandling. Inför nästa finansieringsrunda, som äger rum i höst, är läget kritiskt. Givarländerna behöver öka sina bidrag för att insatser ska kunna fortsätta och utökas.
Sverige skrev 2008 under en deklaration om att investera minst 5 procent av allt hälsobistånd till forskning. Trots detta är andelen hälsoforskning av det totala hälsobiståndet just nu under fem procent enligt UD och Sida.
VÅRA UPPMANINGAR
Vi är oroliga för att arbetet mot tbc håller på att tappa mark inom utvecklingssamarbetet. Vi vill därför att Sveriges nya regering:
- Tar en aktiv roll inom det globala arbetet mot tuberkulos, både som en del av arbetet mot antibiotikaresistens och utanför.
- Verkar för en mer behovsbaserad finansiering för forskning och utveckling och förbättrad tillgång till effektiva läkemedel och optimal diagnostik för patienter i låg- och medelinkomstländer.
- Ökar bidraget till Globala fonden och argumenterar för att en större andel av fondens medel går till insatser mot tbc.
- Upprätthåller Sveriges historiskt starka engagemang inom globala hälsofrågor och säkerställa att forskning och utveckling kring tbc får tillräcklig finansiering, både i Sverige och internationellt.
- Behåller och utvecklar den nationella forskningskompetensen inom tbc.
Om inte insatserna mot tuberkulos trappas upp riskerar vi att falla tillbaka till tiden då hälften av de som insjuknade dog. Detta gäller i de låg- och medelinkomstländer som är värst drabbade av tbc, men i förlängningen även i vår del av världen.
Oliver Schulz, Generalsekreterare Läkare Utan Gränser
Claes Ånstrand, Ordförande Världsinfektionsfonden
Kristina Sparreljung, Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden
Anna Sjöblom, Sjuksköterska och medicinsk humanitär rådgivare, Läkare Utan Gränser
Judith Bruchfeld, Överläkare och patientgruppsansvarig tuberkulos vuxna patientområde Infektion, Karolinska Universitetssjukhuset, docent och ordförande centrum för tuberkulosforskning och Karolinska Institutet
Gunilla Källenius, Professor, Världsinfektionsfonden och Karolinska Institutet
Knut Lönnroth, Professor, Karolinska Institutet och överläkare Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin, Region Stockholm.
