Vi öppnade vårt specialiserade mödravårdssjukhus i Khost redan 2012, för att ge säker och kostnadsfri mödra- och neonatalvård till kvinnor och deras barn i den östra delen av landet. På landsbygden, långt bort från storstäderna, saknar majoriteten av kvinnorna tillgång till nödvändig förlossningsvård. Något som förvärras av bristen på kvinnliga barnmorskor och läkare.
Den senaste tiden har vi sett hur bristande finansiering av det afghanska sjukvårdssystemet och ekonomiska åtgärder som vidtagits av den nya regeringen har bidragit till en finansiell kris. Det ansträngda ekonomiska läget har inneburit att även när kvinnliga barnmorskor och läkare varit tillgängliga, saknar de medicinsk utrustning och får inte heller lön för att utföra sitt jobb. Även om delar av det internationella biståndet har återupptagits får det afghanska sjukvårdssystemet mindre än tidigare. Vi kan tack vare vår oberoende finansiering fortsatt vara på plats och ge sjukvård i Khost och på andra håll i Afghanistan.
På vår mödravårdsavdelning i Khost utgörs i princip hela det medicinska teamet av kvinnor. Sjukhuset har beskrivits som ett "kvinnosjukhus för kvinnor". Läkare Utan Gränser är en av de största arbetsgivarna för kvinnor i provinsen, av 450 anställda är för närvarande över hälften kvinnor som jobbar som allt från läkare och barnmorskor till städare och barnskötare. Att ha ett team av kvinnor är viktigt i den här delen av Afghanistan. Dels för att kunna skilja kvinnor och män åt, dels för att patienterna ska känna sig bekväma. Det är en plats där familjer vet att deras fruar, mödrar och döttrar kommer att bli väl omhändertagna.
Utökade våra antagningskriterier
Sedan starten har vi fokuserat på att ge sjukvård till gravida kvinnor som har någon form av förlossningskomplikation. Men i augusti, efter att talibanerna, tagit över makten, beslutade vi att utöka våra antagningskriterier eftersom det rådde stor osäkerhet i landet. Marknader var stängda, transportsystemen fungerade inte, människor stannade hemma och många var inte säkra på om vårdinrättningarna fortfarande var öppna. Även om de flesta av dessa problem nu är lösta har bristen på internationellt stöd gjort att det återigen är en kamp för gravida kvinnor att föda säkert.