Italien har tagit ett politiskt beslut för att stoppa Sea-Watch 4, det sök- och räddningsfartyg som vi arbetar på tillsammans med organisationen Sea Watch. Det är det femte fartyget drivet av en ideell organisation som blockeras av italienska hamnmyndigheter på mindre än fem månader.
Under sin första livräddande seglats bidrog Sea-Watch 4 till att 354 personer kunde räddas ur vågorna. Det handlade om män, familjer med små barn, kvinnor och tonåringar som reste ensamma, personer med funktionsnedsättningar och gravida kvinnor. Läkare Utan Gränsers team ombord gjorde totalt 551 medicinska konsultationer. Många av patienterna hade andats in bensinångor eller fått skador av att under lång tid ha exponeras för den frätande blandningen av saltvatten och bensin. En tonåring hade fått så svåra skador att vi fick evakuera honom från båten för att han skulle få vård.
– Den våldsamma verklighet människor har flytt ifrån och den riskfyllda resa de tvingas göra för att nå säkerhet visar sig i de sår vi behandlar, säger Barbara Deck, Läkare Utan Gränsers projektkoordinator ombord.
– Jag tänker på pojken som blev döv när beväpnade män slog honom i huvudet och på pappan som bar ärr av de brännskador han åsamkats med smält plast i Libyen. Trots detta har de en motståndskraft som gör mig ödmjuk, fortsätter hon. När vi behandlar våra patienter ombord är det fruktansvärt att ha i bakhuvudet att europeiska regeringar gör allt de kan för att förhindra att de här sårbara människorna får livräddande vård.
Världens dödligaste havsgräns
De italienska myndigheternas beslut att hålla kvar Sea-Watch 4 i hamn är förkastligt givet att fartyget fått instruktioner från maltesiska myndigheter att ta ombord människor från det ideella räddningsfartyget Louise Michel som tvingades be om hjälp under en räddning på maltesiskt vatten. Den italienska kustbevakningen var samtidigt på plats och kunde evakuera 50 personer av de 200 som var ombord.
Att Sea-Watch 4 behövs på Medelhavet beror enbart på att det saknas en statsledd sök- och räddningskapacitet vid världens dödligaste havsgräns. Läkare Utan Gränser och andra ideella organisationer försöker enbart fylla det dödliga gapet som europeiska stater lämnat öppet genom att inte ta sitt ansvar. Under augusti registrerades det högsta antalet döda i centrala Medelhavet i år. Det handlar om 111 personer som rapporterats döda eller saknade under bara en månad.
Den senaste förlisningen ägde rum utanför Libyens kust den 15 september, då 20 personer rapporterades saknade, troligen döda. Den 17 augusti dog 45 migranter och flyktingar på havet när båten de färdades led skeppsbrott. Totalt har 379 personer dött på centrala Medelhavet i år.
”Ett smutsigt spel från myndigheternas sida”
– Legitima förfaranden manipuleras och missbrukas av italienska myndigheter, säger Ellen van der Velden, som är ansvarig för Läkare Utan Gränsers sök- och räddningsinsatser på Medelhavet.
– Inspektioner av båtar som tillhör icke-statliga organisationer har blivit ett sätt att blockera sök- och räddningsinsatser, berättar hon vidare. Så snart ett fartyg når hamn blir det utsatt för en lång och överdriven inspektion. Den håller på tills man hittar något oviktigt att anmärka på. Igår tog det elva timmars inspektion av Sea-Watch 4 för att hitta tillräckliga överträdelser för att hindra skeppet att lämna hamnen i Palermo. Vi anklagas för att ”systematiskt” rädda människor och vi kritiseras för att ha för många flytvästar ombord. Samtidigt finns det ett krav på varje fartyg att hjälpa båtar i sjönöd. Detta bortser man helt ifrån. Det är ett smutsigt spel från myndigheternas sida där man försöker stoppa humanitära organisationer som inte gör något annat än att försöka rädda liv i enlighet med internationella lagar om hur man ska agera på havet. Och detta sker med samtycke europeiska staters samtycke.
Alla vet att Libyen inte är en säker plats
Europeiska stater har inte bara misslyckats med att bistå människor i sjönöd på Medelhavet – de har överlämnat uppdraget att vara polis på centrala Medelhavet till Libyens kustbevakning. Sedan början av 2020 har nästan 8000 flyktingar och migranter stoppats och tvingats tillbaka till Libyen, vilket är en ökning med 32 procent jämfört med samma period förra året. Detta tillåts hända trots att alla vet att Libyen inte är en säker plats.
EU:s inställning när det gäller flyktingar och migranter är att trycka tillbaka människor vid gränserna, överge dem i läger som Moria eller låta dem dö på Medelhavet. Förslaget på en ny gemensam asyl- och migrationspakt för unionen som kommissionen presenterade 23 september fortsätter på samma spår och organisationer som Läkare Utan Gränser får ta hand om kostnaden för den inhumana politiken.
Sea-Watch 4 måste genast få lämna hamnen så att vi kan fortsätta vårt livräddande arbete på Medelhavet. Attacker på humanitära organisationer som försöker göra en insats måste genast sluta.
