Hoppa till huvudinnehåll

Omöjliga val i kampen för sjukvård

Publicerad 6 mars 2020
Två läkare på boostsjukhuset
Neonatalavdelningen på Boost-sjukhuset i Lashkar Gah, Afghanistan.
Foto: Kadir Van Lohuizen / Noor

Afghanistan har i årtionden mottagit internationellt stöd och investeringar. Trots detta kämpar människor fortfarande för att få tillgång till grundläggande sjukvård, visar vår rapport Reality Check: Afghanistans försummade vårdkris.

Konsekvenserna av pågående strider och urskillningslöst våld genomsyrar alla delar av det dagliga livet i Afghanistan. Rapporten Reality Check: Afghanistans försummade vårdkris visar att många afghaner står inför stora svårigheter, såsom minerade vägar, stridigheter och osäkra vägar efter mörkrets inbrott, för att få tillgång till sjukvård. 

Vår personal ser regelbundet hur dessa faktorer påverkar patienternas hälsa - förseningar kan betyda skillnaden mellan liv och död. Under det första halvåret 2019 kom 44 procent av barnen som dog inom 24 timmar efter att de anlänt till den pediatriska intensivvårdsavdelningen på Boost-sjukhuset för sent eller i ett mycket kritiskt sjukdomstillstånd.

Den utbredda fattigdomen i Afghanistan har också en betydande inverkan på människors möjlighet att söka sjukvård. Upp till 89 procent av de tillfrågade patienterna och deras anhöriga på Herat regionsjukhus berättade att de väntat med att söka sjukvård på grund av ekonomiska skäl.

Charlotta Grunewald arbetar vanligtvis som senior överläkare inom gynekologi på Karolinska sjukhuset i Stockholm och arbetade 2017 på Boost-sjukhuset i Afghanistan. Hon vittnar om en svår vardag för människor i Afghanistan och hur detta påverkar våra patienters hälsa.

– Tidigt en morgon kommer en kvinna vid namn Najeeba in till vårt förlossningsrum där jag arbetade. Hon hade ingen hjärtaktivitet, andas inte och hade ljusstela pupiller. Kort därefter förklarade vi henne död.

– Det visade sig att hon natten innan hade fött sitt tionde barn i hemmet. Hon bodde i en liten by två timmars bilresa från vårt sjukhus i provinsen Khost. Najeeba födde en välmående pojke, men kort därefter började hon få bröst-och magsmärtor. Hennes andra barn stod runt henne och hörde sin mamma upprepa ”jag dör, jag dör”.

– Det är moderkakan som inte har lossnat som den ska. Under natten som går blir smärtorna värre och hennes man uppmärksammar hennes gråt och ringer några kvinnliga släktingar för att få råd. De kommer dit och inser genast att hon behöver hjälp av en doktor. En av sönerna kör sin mamma och hennes två kusiner till en privatklinik i närheten. Doktorn där konstaterar att moderkakan fortfarande sitter fast och att hon verkar allvarligt sjuk. Han råder dem att åka vidare till vårt sjukhus. När Najeeba väl nådde fram till vårt sjukhus var det redan försent.

Läkare Utan Gränser har arbetat i Afghanistan sedan 1980 och driver idag sex projekt i sex provinser: Kabul, Khost, Kandahar, Kunduz, Helmand och Herat. Under 2018 tillhandahöll organisationen 411 700 konsultationer, bistod vid 74 600 förlossningar och genomförde 6 890 stora kirurgiska ingrepp.

En hälsoinformatör från Läkare Utan Gränser talar med en grupp människor i Hong Kong om hur de kan skydda sig mot det nya coronaviruset. Februari 2020.

Tillsammans mot covid-19

Virus känner inga gränser. Det gör inte vårt arbete heller. Med 50 års erfarenhet av kriser och epidemier gör vi nu allt vi kan för att bekämpa det nya coronaviruset.

Var med oss i kampen mot covid-19!
Ge en gåva