Hoppa till huvudinnehåll
En medarbetare från Läkare Utan Gränser sitter med tre flickor och ritar i Mexiko.
Publicerad 13 maj 2022

Psykologiskt stöd till barn längs migrationsrutten

Foto: Läkare Utan Gränser
Vår personal i Mexiko använder lekterapi och fritidsaktiviteter för att hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor

Vägen genom Centralamerika och Mexiko är lång och farlig för migranter. Men det är inte bara vuxna som ger sig ut på den farliga resan, barn i alla åldrar tvingas också lämna sina hem i jakt på trygghet eller ett bättre liv. Våra team finns på flera platser längs vägen för att ge stöd och vård.

Varje år flyr tusentals människor från våld och fattigdom i El Salvador, Honduras och Guatemala till Mexiko i hopp om att nå USA. Flera av dessa är också barn. En del barn reser med sina familjer. Andra barn reser ensamma. De står alla inför en osäker framtid.

Vi ger psykologiskt stöd till barn och ungdomar på flera platser längs migrationsrutten i Honduras, Guatemala och Mexiko. Många av de barn som våra team möter berättar att de har upplevt eller bevittnat våld, diskriminering och trauman. Dålig fysisk och psykisk hälsa är särskilt oroande bland barn och unga eftersom det kan påverka deras utveckling och hur de mår.

"Jag är rädd, jag gillar inte att vara på en sådan här plats eftersom min bror, min mamma och jag kidnappades i tre månader."
- 8-årige Pedro* under en aktivitet som organiserades av vårt hälsofrämjande team.

Ofta får barnen ingen förklaring till vad som hände innan de lämnade hemmet eller längs vägen. Många vuxna tror att eftersom de är unga förstår de inte att något dåligt har hänt och behöver därför ingen förklaring. Och eftersom barnen inte har rätt verktyg för att förstå och hantera sina känslor, uttrycker de dessa känslor genom sitt beteende.

– Många gånger när barnen är med mig uppvisar de dåliga beteenden i samband med deras upplevelser, säger Esther Huerta, rådgivare vid Comprehensive Care Center i Mexiko City. Till exempel genom våld. Inte för att de vill skada andra, utan för att de inte vet något annat sätt att interagera på.

”Hur mår ditt hjärta?”

Vår personal använder lekterapi och fritidsaktiviteter för att hjälpa barnen att sätta ord på sina känslor, prata om dem och hantera dem. Dessa tekniker hjälper också våra team att förstå det känslomässiga tillståndet hos ett barn så att de sedan kan ge lämpligt psykologiskt stöd.

En teckning föreställande ett blått hjärta.
Foto: Läkare Utan Gränser
Ett barns har tecknat "Hur mår ditt hjärta?"

En av aktiviteterna heter ”Hur mår ditt hjärta?”. Där får barnen rita ett hjärta och färglägga det efter hur de har känt sig den veckan eller den dagen.

– De känslor som förekommer ofta är ’ilska’ för att de är trötta på att vänta, ’sorg’ för att de är ledsna över att vara borta från sitt hemland och ’rädsla’ för att inte veta vad som kommer att hända med dem, säger Lourdes Ceballos, handledare för vårt hälsofrämjande arbete i Reynosa, norra Mexiko.

En annan teknik som används för att ta bort den känslomässiga bördan som barnen bär på är med hjälp av orosdockor (Worry Dolls), en mayatradition från Guatemala. Barnen får berätta för dockorna om deras rädsla och oro, som sedan absorberas av dockorna under natten. Nästa dag kommer förhoppningsvis barnens bekymmer att ha försvunnit.

Teckningar målade av barn samt en hand som håller i en så kallad orosdocka.
Foto: Läkare Utan Gränser
Teckningar som barn målat samt orosdockor som ska hjälpa barnen med den känslomässiga bördan som de bär på

Vanligtvis är barnens oro relaterat till deras ansvar. De känner ett ansvar att ta hand om sina anhöriga, de är oroliga för framtiden eller upplever sorg.

Anpassar sig efter situationen

Trots den situation de står inför fortsätter barnen att leta efter sätt att anpassa sig.

– Många av barnen har skapat starka stödnätverk och tar hand om och lär varandra, säger Lourdes Ceballos. Dessutom, på grund av de ekonomiska svårigheterna de möter, har de lärt sig att tjäna pengar på det de har. Om vi ​​till exempel lär dem hur man gör armband, tillverkar de flera och säljer dem. De vet att med den inkomsten kan de kanske köpa godis eller hjälpa sina föräldrar.

De har också hopp om att de en dag ska komma till en "bättre plats", där de ska kunna studera, få ett tryggt hem och se sina anhöriga glada och bekymmerslösa.

– De säger ofta ’när jag åker till USA’ eller liknande, säger Lourdes Ceballos. Jag antar att det här hjälper dem att ha hopp. Det finns ingen plan B i deras sinnen.

* Namnet är ändrat.

Kvinna i Läkare Utan Gränser t-shirt öppnar ett paket

För att vara där vi behövs, behöver vi dig

Vi är på plats i krig, kriser och naturkatastrofer. Klädda i enkla t-shirts når vi fram med livräddande vård till människors som annars lämnas utan. Vi gör det för att det behövs, och vi gör det tillsammans. Välkommen att bli en av oss idag!
Bli månadsgivare