Humanitära hjälporganisationer ges fortfarande inte tillträde till norra Rakhine där många rohingyer saknar sjukvård. Läkare Utan Gränser har inte fått tillträde till området på ett år och vi är oroade över de stora medicinska och humanitära behov som inte tillgodoses i denna del av Myanmar.
För ett år sedan, den 11 augusti 2017, drog den myanmariska regeringen tillbaka Läkare Utan Gränsers tillstånd att arbeta i delstaten Rakhines norra del. Det var två veckor innan den väpnande grupperingen ARSA (Arakan Rohingya Salvation Army) tog till våld, varefter den myanmariska armén inledde sin så kallade ”rensning” i området.
Nu ett år senare kan vi fortfarande inte ge befolkningen i norra Rakhine sjukvård. Frida Lagerholm, kommunikationsansvarig för svenska Läkare Utan Gränser, arbetade i Myanmar då våldet blossade upp i augusti 2017.
– Det var sorligt att se de omänskliga förhållanden som rohingyerna lever under. Det är djupt tragiskt för att de saknar mänskliga rättigheter, tvingas leva i ett öppet fängelse och inte ens får passera vägspärrarna om de är akut sjuka. Alla jag mötte vittnade om samma sak: förföljelse och rädsla för att bli attackerade. Behovet av sjukvård i norra Rakhine var skriande redan före krisen som bröt ut för ett år sedan, och nu har vi inte insyn i vad som pågår där, säger Frida Lagerholm.
Läkare Utan Gränser har upprepade gånger bett Myanmars regering om tillåtelse att utföra medicinskt hjälparbete i området, men olika administrativa hinder har gjort det omöjligt.
– Vi vädjar än en gång till regeringen att omedelbart ge alla oberoende och opartiska humanitära aktörer tillträde till norra Rakhine. Detta för att säkerställa att behovet av sjukvård utvärderas och tillgodoses, säger Benoit De Gryse, operativ chef för Läkare Utan Gränsers insats i Myanmar.
Välfungerande sjukvård förstördes
Läkare Utan Gränser har tillhandahållit sjukvård för alla invånare i norra Rakhine sedan 1994. Då insatsen stoppades för ett år sedan drev vi fyra vårdinrättningar som erbjöd grundläggande sjukvård i norra Rakhine, varav tre senare brändes ned. Varje månad genomförde våra team även över 11 000 konsultationer inom primärvård och reproduktiv hälsa samt skötte ambulanstransporter.
Många platser är avfolkade efter att över 700 000 rohingyer sedan den 25 augusti 2017 flytt våldet som riktats mot dem i norra Rakhine. Ändå finns det fortfarande mellan 550 000 och 600 000 statslösa rohingyer i Rakhine.
– De medicinska behoven hos såväl rohingyer som olika minoritetsgrupper i norra Rakhine måste utredas grundligt och på ett oberoende sätt, säger Benoit De Gryse.
Farlig flykt enda chansen
Vi har fortfarande personal på plats i staden Maungdaw trots att det medicinska arbetet stoppats. Våra team hör vittnesmål från rohingyer om svårigheterna att få sjukvård; om hur muslimska patienter inte kan röra sig fritt och om hur de inte har råd med sjukvård.
En person, som vill vara anonym, berättar för vårt team om hur familjen flydde till Bangladesh för att rädda sin sjuka mamma. Mamman avled senare i Bangladesh.
– Vi får inte komma till städerna Sittwe eller Rangoon här i Myanmar. Det enda vi kunde göra var att ta den riskabla flyktvägen till Bangladesh. Jag skulle vilja ta min mammas kropp tillbaka till min by och begrava henne bredvid min pappa. Men det kommer inte att ske på grund av läget i landet. Om det hade varit möjligt att besöka en specialist här hade vi aldrig behövt fly till Bangladesh.
Informationsvakuum
Myanmars regering påstår att sjukvårdsbehovet tillgodoses, men humanitära organisationers kraftigt begränsade tillträde till norra Rakhine betonar bristen på oberoende information om situationen där.
– Tillträde för humanitära organisationer är avgörande. Utan trovärdig information finns det ingen chans att bedöma de verkliga medicinska och humanitära behoven, säger Frida Lagerholm.
Läkare Utan Gränser arbetar fortfarande i Sittwe-distriktet i centrala Rakhine där vi ger grundläggande sjukvård och hänvisar akutfall vidare. På andra håll i Myanmar fortsätter vi driva projekt i regionerna Shan, Kachin, Tanintharyi och Rangoon samt i den autonoma regionen Naga.