”Jag började studera till läkare för att jag ville jobba för Läkare Utan Gränser”

De backiga vägarna mellan de små husen av bambu och plast är lagda med tegelsten. I flyktinglägret Cox Bazar bor ungefär lika många som i Stockholm, men det finns bara runt 900 vårdplatser, i jämförelse med cirka 4 000 i Stockholm. Och behoven av vård är stora.

– Rohingyerna i lägret bor väldigt tätt och under svåra levnadsförhållanden. Det gör att sjukdomar lätt sprids, säger Robert Spörndly som jobbar som läkare på två av våra vårdinrättningar i lägret.

Den smittsamma parasitsjukdomen skabb är till exempel ett stort problem.

– Det händer att hela familjer kommer in med skabb. Det blir svårbehandlat eftersom det smittar via kroppskontakt vilket är svårt att undvika när man bor tätt ihop. Man behöver också tvätta alla sina kläder men det går ju inte när man inte har tillräckligt med vatten. Så sjukdomen kommer ofta tillbaka.

Som ett bollplank

Robert tycker att det bästa med jobbet som läkare i Cox Bazar är att träffa patienter. I sin roll blir han inkallad av teamet vid komplicerade eller mer avancerade fall.

– Jag är ofta som ett bollplank som ger teknisk och medicinsk rådgivning gällande patienter, säger han. Jag hjälper också till att stabilisera patienter som kommer in till akutmottagningen och följer upp dem som vi har remitterat till andra vårdinrättningar.

Utöver patienter med skabb har Robert träffat bebisar med lunginflammation, äldre personer med kroniska sjukdomar som kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och högt blodtryck – och patienter med svåra infektioner.

– Hemma i Sverige jobbar jag som läkare i infektionssjukdomar och det passar bra här eftersom det är många som behöver vård för olika typer av infektioner.

Ovisshet skapar psykisk ohälsa

Han betonar att ovissheten rohingyerna lever med också leder till mycket psykisk ohälsa.

– De har ju inga ljusa framtidsutsikter, de får inte jobba i Bangladesh och de kan inte åka tillbaka till sitt hemland Myanmar. Under de tre månader jag har jobbat här har det hänt att det har kommit in patienter till vår akutmottagning med psykos eller efter självmordsförsök.

Patienter som lider av psykisk ohälsa remitteras till våra team med psykologer och psykiatriker. Vi samarbetar även med andra organisationer på plats för att bistå så många patienter som möjligt med den vård de behöver. Robert är imponerad över den välfungerande strukturen inom Läkare Utan Gränsers verksamhet.

– Det här är mitt första uppdrag och jag hade nog föreställt mig att det skulle vara mer rörigt. Men här i Cox Bazar har Läkare Utan Gränser funnits länge och haft tid att bygga upp en bra struktur.

Läkare Utan Gränser har varit på plats i Cox Bazar i över 30 år och trappat upp insatserna de senaste åtta åren. Vi har bistått med medicinsk vård och humanitärt stöd till rohingyer som tvingats på flykt från Myanmar. Under åren har våra team gett bland annat primärvård, sexuell och reproduktiv hälsovård och vård till undernärda barn.

Internationellt team

I Roberts team ingår kollegor från hela världen: från afrikanska länder, från Mellanöstern, från Indonesien och Kina – och den största andelen från Bangladesh.

– Det är roligt och utvecklande att vi är så internationella, säger han.

Att jobba som läkare utomlands, och specifikt för Läkare Utan Gränser, är något som Robert alltid har velat. 

– Jag började studera till läkare för att jag ville börja jobba för Läkare Utan Gränser. Det var genom min samhällsvetenskapslärare i åttan som jag först fick höra talas om organisationen. Det lät så himla tilltalande på något vis att man åker ut för att hjälpa på de mest utsatta och krigshärjade platserna i världen.

Till andra som funderar på att jobba för Läkare Utan Gränser har han ett tydligt budskap.

– Sök. Du får hjälpa människor som verkligen behöver det varje dag.