Så påverkas barn av krig

Även om Asifa är fysiskt oskadd har händelsen påverkat henne mycket. Sedan dess har hon haft panikattacker, hon deltar inte i sociala aktiviteter och har svårt att hantera sitt temperament, berättar hennes mamma, Amara. Hon blöder ofta näsblod och vaknar ibland skrikande mitt i natten.

Asifas femårige bror Wardan drabbades av liknande reaktioner efter att ha varit med om en kraftig explosion nära deras tält i flyktinglägret al-Sweida, nära staden Marib. Den höga smällen hördes i hela lägret. Sedan dess har Wardan tappat aptiten, beter sig aggressivt mot andra och umgås inte med andra barn, han pratar knappt med någon. Ibland tror han att han ser en orm framför sig eller att han blir förföljd, säger mamman. Han är rädd och gråter mycket.

- Båda mina barn betedde sig normalt innan de gick igenom de här traumatiska händelserna, säger Amara. Nu vaknar de skrikande. De biter på naglarna och är rädda för att bli attackerade.

Soldat vid fronten

Amara har tagit med sina barn till Läkare Utan Gränsers mobila klinik i Marib för att söka psykologiskt stöd för dem. Abdul Haq, som arbetar rådgivare på kliniken, berättar att samtidigt som barnen upplever posttraumatisk stress, har Amara också stor ångest. Följaktligen bidrar mammans psykiska hälsa till barnens tillstånd.

Amaras man är soldat och befinner sig vid frontlinjen. Hon oroar sig mycket när han är borta, ofta flera dagar i sträck. Al-Sweida-lägret är inte heller en säker plats att bo på. Ljudet av beskjutning kan höras i hela lägret, konflikten känns väldigt nära.

- Jag är rädd och panikslagen, säger Amara. Vi har tänkt att lämna platsen, men vi har ingenstans att ta vägen. Vi försöker ha tålamod och anpassa oss till situationen. Jag tar mediciner för att hålla mig lugn. När jag tar de mår jag bättre. Om jag slutar blir jag rädd igen.

Psykiskt stöd till barnen

Abdul Haq kommer att hänvisa Amara till teamets läkare för att se till att hon har rätt dos medicin. Barnen kommer också att få hjälp med att ta sig igenom det de har upplevt.

- Händelserna har gjort att barnen har hamnat i ett chocktillstånd, säger Abdul Haq. När de också ser vuxna omkring sig som är rädda och panikslagna, agerar de likadant.

- Vi kan inte lära ut tekniker eller övningar till så små barn, men vi ska försöka involvera dem i lekar och sociala aktiviteter. Vi kommer också att ge psykologisk rådgivning till deras mamma. Det är vanligt att vuxna får psykiska problem i en krigszon. De känner sig ansvariga för familjen och måste skydda sina nära och kära, men kriget skapar en känsla av hjälplöshet hos dem.

Marib är just nu den mest aktiva frontlinjen i krigets Jemen. Konflikten påverkar människors psykiska hälsa och vård och stöd till människor i Marib med psykisk ohälsa är näst intill obefintlig.