Abort har varit lagligt i Mozambique sedan 2014, ändå finns det många hinder i vägen för kvinnor som vill avbryta en graviditet. I staden Beira hjälper vi kvinnor att få tillgång till säker sjukvård, kvinnor som stått inför stigman och diskriminering. Läs deras vittnesmål här.
I Beira tillhandahåller Läkare Utan Gränser säker abortvård och sjukvård för sexuell och reproduktiv hälsa på tio vårdcentraler runt om i staden. För att öka tillgången till säker abortvård utbildar även personalen på kliniker som drivs av moçambikiska hälso- och sjukvårdsministeriet.
Glória*, 23 år, patient
"Jag var 20 år när jag genomgick min första abort. Jag gjorde det fel, hemma utan något form av stöd.
Jag var rädd att söka mig till sjukvården. Det finns ett rykte i grannskapet att du inte kan gå till en vårdcentral, därför att de kommer att be om namn till en vårdnadshavare, de kommer be om vittnen - om uppgifter du inte kan ge dem. Ryktet sa att sjukvården skulle kräva pengar av mig. Men det är en myt, alltihop. Det finns massa myter om vårdcentralen och det var det som fick mig att inte våga gå dit.
Första aborten gick dåligt. Det var läskigt och jag fick gå igenom det själv. Jag var rädd för att jag skulle dö, så till slut gick jag till vårdcentralen ändå och fick hjälp.
Andra gången jag genomgick en abort gick jag dit från början och allt gick mycket bättre. De sa att jag var välkommen tillbaka om det uppstod några problem, att de skulle hjälpa mig. Det kändes bra och tryggt.
Ingenting av det som sägs i grannskapet var sant. Nu kommer jag hänvisa varje vän hit ifall de behöver hjälp, berätta hur jag faktiskt blev behandlad."
Michelle*, 34 år, mamma och sexarbetare
"Jag blev gravid för att en kondom gick sönder. Det yngsta av mina tre barn var bara ett år gammal. Jag gick till Läkare Utan Gränsers vårdcentral och de hörde min oro. Jag genomförde ett hiv-test som visade sig vara negativt. Sedan tog jag ett graviditetstest och det var positivt. Jag började gråta.
Paula, en sjuksköterska, frågade mig vad jag ville göra. Jag sa att jag inte ville behålla barnet. Det var ju en olyckshändelse. Jag hade inte haft råd. Och jag visste inte vem pappan var. Så det var bäst för mig att avsluta graviditeten.
Läkare Utan Gränser gav mig en tablett att ta på kliniken och sen fick jag fler tabletter att ta hemma till nästa måltid. Och det var precis vad jag gjorde. Innan jag lämnade bad jag om en preventivmedelsstav så att jag inte skulle bli gravid igen. Jag vill att ett barn ska få ett värdigt liv."
Emily*, 34 år, sexarbetare och mamma från Zimbabwe
"Jag tog beslutet att göra en abort eftersom mitt första barn fortfarande var litet. Jag hade också nyligen separerat från min man för att sedan bli tillsammans igen, så den här graviditeten var inte planerad. När jag kom till Läkare Utan Gränsers vårdcentral för att få hjälp med en abort sa personalen att jag skulle komma tillbaka om jag stötte på några problem. Men allt var bra, det blev aldrig några problem.
Jag kommer alltid hit. De hjälper oss inte bara med abort, utan frågor relaterade till vårt sexarbete. Kvinnorna här delar information med varandra. Här är vi fria och kan dela alla våra hemligheter. Vi lär känna varandra som vänner och alla är förstående, vi upplever så många olika saker i vårt arbete"
Hur går en abort på en vårdcentral i Beira till?
Majoriteten av aborterna är medicinska, med andra ord får patienterna en kombination av mifepriston- och misoprostoltabletter att ta hemma. Forskning visar att dessa två läkemedel säkert och effektivt avslutar över 95 procent av graviditeterna, med mindre än en procent risk för allvarliga komplikationer. Personalen går igenom processen med patienterna i förväg, vilket minimerar behovet av återbesök på kliniken.
Kvinnor som kommer för säker abortvård berättar ofta för vår personal anledningarna till sitt beslut, men de är aldrig tvungna att göra det.
*Kvinnorna har ett påhittade namn för att skydda deras identitet.
