Jag har arbetat som sjuksköterska i 23 år nu, framför allt inom humanitära insatser i länder som Etiopien, Haiti och Centralafrikanska republiken. För mig är det den perfekta yrkesrollen – jag får möjlighet att utvecklas på daglig basis, både vad gäller min medicinska kunskap och i att bemöta patienter på bästa sätt.
När jag började arbeta för Läkare Utan Gränser 2003 var min största drivkraft att lära mig mer om hälsoutmaningar och akutsjukvård på en global nivå. Under åren har jag arbetat både som sjuksköterska och medicinsk koordinator och jag har blivit utmanad på sätt jag aldrig hade kunnat föreställa mig.
Många känner kanske inte till att sjuksköterskor utgör majoriteten av vårdpersonal globalt sett. Vi spelar en viktig roll i att säkerställa kvaliteten på vården inom humanitära insatser i exempelvis väpnade konflikter, naturkatastrofer eller hungerkriser. Vi ser till att det finns fungerande kliniker långt ute på landsbygden, vi koordinerar massvaccineringskampanjer, vi arbetar tillsammans med personer i lokalsamhällena för att förstå behoven bland befolkningen, vi arbetar med informationsinsatser och vi utvecklar riktlinjer för det medicinska arbetet.
I humanitära kriser är det nästan alltid barnen som drabbas hårdast, och faktum är att 60 procent av Läkare Utan Gränsers patienter världen över är barn. Barn är i sin natur sårbara och drabbas därför ofta hårdast när det exempelvis råder brist på mat och vatten. Små barn kan tappa i vikt snabbt och undernäring är mycket farligare för dem än för vuxna. Därför är snabb tillgång till vård oerhört viktigt.
Läkare Utan Gränser startade konferensen Paediatric Days 2015, där vår personal och andra aktörer inom global hälsa presenterar forskning och hittar nya sätt att samarbeta för att förbättra barnsjukvården i humanitära kriser.
Läkare Utan Gränsers innovationsenhet i Stockholm, där jag numera arbetar, har även anordnat så kallade Hackathons i samband med konferensen, där vi samlat experter för att hitta nya – och ibland oväntade – lösningar på de utmaningar vi möter i våra projekt runtom i världen.
I år fokuserade konferensen bland annat på antibiotikaresistens hos barn. Resistenta bakterier är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan. Uppskattningar visar att över 200 000 nyfödda barn dör varje år i sepsis orsakad av resistenta bakterier. När det inte längre går att använda förstahandsvalet av antibiotika så måste dyrare alternativ användas. Detta leder ofta till längre behandlingar och sjukhusvistelser, som i sin tur leder till ökad risk att patienten drabbas av vårdrelaterade infektioner.
Vårdpersonal på frontlinjen inom barnsjukvård världen över måste få utbildning i att svara på utbrott av resistenta bakterier, men också kring hur antibiotikaresistens kan förebyggas och hanteras.
