DEBATT | I ett krigs- och kolerahärjat Jemen har statlig sjukvårdspersonal inte fått lön på över ett år, vilket gjort deras redan utsatta situation än mer pressad. Vi kräver att Sverige utnyttjar sin roll som stor humanitär givare och medlem i FN:s säkerhetsråd för att bidra till en lösning.
Flera år av krig, fattigdom och matbrist satt enorm press på Jemens redan svaga sjukvårdssystem och försatt mer än hälften av landets sjukhus ur drift. Under våren drabbades landet dessutom av ett av de värsta kolerautbrotten i modern tid.
Samtidigt som behovet av vård är skyhögt så står Jemens sjukvårdssystem på randen till kollaps. En allt mer tydlig aspekt av problembilden är att tiotusentals statligt sjukvårdsanställda inte fått lön på mer än ett år.
Läkare Utan Gränsers insats i Jemen är en av våra största i världen och vi har hittills vårdat mer än 64 000 krigsskadade och över 100 000 kolerapatienter i landet. Våra team i Jemen bevittnar hur läkare, sjuksköterskor och barnmorskor inom det allmänna sjukvårdssystemet kämpar för att hantera den ohållbara situationen.
Anställda har tvingats sluta eller byta jobb för att kunna försörja sina familjer, vilket gjort att sjukhus fått stänga ned i brist på personal. Pressen ökar på dem som fortsätter utföra sitt arbete.
De berättar för oss att de ligger efter med hyran och inte kan betala sina barns skolavgifter.
En av dem är läkaren Mohammad Ahmed, som arbetar på ett statligt landsbygdssjukhus i Abs:
– Vi är det enda sjukhuset kvar i området så alla kommer hit. Jag har inte fått en hel månadslön på ett år, men det finns ett stort behov av vård här. Om jag inte fanns här för dem, vem skulle de då vända sig till?
Den psykiska påfrestningen är stor. Rädslan finns hela tiden där för att sjukhus ska bombas eller beskjutas, vilket skett upprepade gånger under kriget. Bristen på personal, läkemedel och sjukvårdsmaterial har lett till ökad frustration hos patienter som inte kan få den vård de behöver.
Sjukvårdspersonal utsätts för hot och våld, samtidigt som sjukdomar sprids snabbare och dödsfallen ökar.
Ansvaret för att betala lönerna ligger på de som gör anspråk på att styra landet. Jemens myndigheter har en moralisk och juridisk skyldighet att skydda och försörja civila. Men Jemen är ett land i humanitär kris och även givarländer, FN-organisationer och icke-statliga organisationer har en skyldighet att agera.
FN-organisationer som Världsbanken, OCHA, UNICEF och WHO har de senaste månaderna utrett hur man kan bistå med utbetalningar till löner. Men det är bråttom. Den allmänna sjukvården i Jemen kan närmast liknas vid ett korthus som hålls uppe av anställda som arbetar gratis.
Hur länge kan de hålla ut innan sjukvården kollapsar helt och hållet?
Sveriges regering gjorde ett viktigt bidrag till att sätta krisen på högsta politiska dagordning genom givarkonferensen i Genève i april. Sverige bjöd in ledare för ett flertal FN-länder och ökade det finansiella stödet för att möta humanitära behov i Jemen till 1,1 miljarder amerikanska dollar.
Dock vet vi på Läkare Utan Gränser att insamlade belopp på givarkonferenser inte alltid betyder att hjälpen når fram till patienten på marken. Margot Wallström underströk också att obehindrat humanitärt tillträde är nödvändigt för att de ökade resurserna ska göra skillnad.
Vi är glada att Sveriges regering har uppmärksammat behovet av en effektivare humanitär respons i Jemen. Krisen i landet kan dock inte lösas enbart med humanitära medel. Att skapa förutsättningar för att landet överhuvudtaget ska kunna bistå den hårt drabbade befolkningen med avlönad sjukvårdspersonal är absolut nödvändigt.
Sverige har en unik chans och ett ansvar att utnyttja sin roll som stor humanitär givare samt medlem i FN:s säkerhetsråd för att tvinga fram en omedelbar lösning.
Katrin Kisswani, ordförande, Läkare Utan Gränser
