Syriska skadade dör – får inte söka vård hos oss

”Före den 21 juni hade vi mycket att göra på Ramtha-sjukhuset. Krigsskadade patienter trängdes i korridorerna, gränsen var öppen och svårt skadade människor skickades hit från Syrien. När arbetsdagen var över var det med blandade känslor – jag var å ena sidan ledsen att människor skadas i den pågående konflikten i grannlandet Syrien men jag var också lättad och glad över att kunna rädda liv.

Vi tog emot patienter med livshotande skador, såsom multipla frakturer, bukskador, bröst- och traumaskador men också patienter som behövde långsiktig vård. Alla de människorna som skickades till oss här i Jordanien hade komplexa skador. Några av patienterna, hade redan fått behandling i Syrien, men vi fick ofta operera dem på nytt för att se till att patienten fick den vård de egentligen behövde. Sjukhus i södra Syrien saknar den medicinska kapaciteten som Jordanien har.

Vi fortsätter med vårt projekt, trots att gränsen är stängd, men rummen är halvtomma och akuten är tyst. Fem kilometer från Ramtha-sjukhuset, på andra sidan gränsen, är ljudet av explosioner och bomber öronbedövande. Våra läkare, kirurger och sjuksköterskor är redo att behandla patienter men tyvärr befinner vi oss i ett tillstånd av dvala just nu.

Vi hör ljudet av bomber dagligen och marken skakar under våra fötter. Om allting gungar här, är det svårt att föreställa sig hur skrämmande situationen är på andra sidan gränsen i Syrien. Så fort du hör ljudet av bomber känner du sig hjälplös. Du är så nära, men ändå så långt borta eftersom det inte går att nå de behövande. Vi kan inte ge dem vår hjälp, oavsett hur gärna vi än vill. Vi vet att det kommer skadade syrier till gränsen, men de tillåts inte passera. Det gör oss förtvivlade - det finns ju ett fullt utrustat sjukhus med maximal kapacitet för att behandla dem bara några kilometer bort!

Vi vet inte hur många liv som går förlorade på grund av denna fruktansvärda situation. De tillfälliga sjukhusen som finns i södra Syrien är överbelastade. Vissa dagar tar de emot cirka 50 skadade i timmen. De måste agera snabbt för att rädda lemmar och liv. Vi kunde ha hjälpt dem att ta hand om dessa människor, men allt vi kan göra nu är att vänta, och det är frustrerande.

Jag hörde talas om en 10-årig pojke som kom till den jordanska gränsen med en allvarlig skallskada för ungefär två månader sedan. Den skadade pojken avvisades vid gränsen och hans familj var tvungen att ta honom till Damaskus för behandling eftersom sjukhus i södra Syrien saknar förmåga att behandla komplexa traumaskador. Men trots alla ansträngningar att rädda honom, dog pojken. Om han bara hade kommit till vår traumakirurgi, skulle det åtminstone funnits en möjlighet att han fortfarande skulle vara vid liv i dag. Jag tänker hela tiden: "om bara".

Varje dag förlorar vi liv på grund av detta urskillningslösa krig och eftersom inte ens svårt skadade få passera gränsen till Jordanien. Om Jordanien öppnade sina gränser och tillät medicinska evakueringar skulle patienterna åtminstone ha en chans att överleva”

- Hardik Vyas, ​kirurg på Ramtha-sjukhuset i Jordanien.