Varför dör så många i livmoderhalscancer?

Livmoderhalscancer är efter bröstcancer den dödligaste cancerformen i låg- och medelinkomstländer. I Malawi insjuknar över 4 000 kvinnor i livmoderhalscancer varje år. Med 2 905 dödsfall år 2020 hade landet också den näst högsta dödligheten. Hur kommer det sig att dödligheten är så hög i en sjukdom som förebyggs så lätt i höginkomstländer? Marion Péchayre, ansvarig för Läkare Utan Gränsers insatser i Malawi, ger en inblick i vårt arbete mot livmoderhalscancer.  

Varför har Läkare Utan Gränser valt att fokusera på patienter med livmoderhalscancer? 

Det grundar sig i flera faktorer. I låginkomstländer visar prognoser att antalet personer som insjuknar i infektionssjukdomar minskar medan kroniska sjukdomar, som cancer, ökar. Bristen på resurser och det faktum att cancern ofta diagnostiseras sent, pekar mot att dödsfall relaterade till kroniska sjukdomar kommer att gå om infektionssjukdomar inom kort. Enligt beräkningar från världshälsoorganisationen WHO väntas antalet cancerrelaterade dödsfall dubblerats i Afrika till 2040. 

I Malawi har vi under flera år arbetet med hiv och aids och har märkt att flera av våra patienter även har livmoderhalscancer. Kvinnor som har hiv löper sex gånger större risk att utveckla livmoderhalscancer än kvinnor utan. Detta ledde till att vi började undersöka hur utbrett livmoderhalscancer är i landet. Resultaten visade att Malawi har den näst högsta förekomsten och dödligheten i världen. 

2020 diagnostiserades 4 145 patienter med livmoderhalscancer i Malawi och 2 905 dog. Tillgången till läkemedel mot cancern är varierande, strålbehandling obefintlig och kirurgin i landet är dåligt utvecklad. Vi arbetar med att stödja vaccinationsprogram mot livmoderhalscancer, samt att utveckla screening och möjligheterna för behandling. 

Hur behandlar man cancer utan strålbehandling? 

Strålbehandling är vanligtvis förstahandsvalet för behandling av livmoderhalscancer, men det finns inte i Malawi. Under de senaste två åren har vi utvecklat en modell som kombinerar cellgifter och kirurgi. Efter tre till sex omgångar av cellgifter hade tumörerna minskat för patienterna i studien och kunde opereras bort. Vi har ännu inte data för att kunna jämföra överlevnadsgraden efter två år. Men de initiala siffrorna visar positiva resultat och att den förväntade livslängden ligger på samma nivå som för behandling med strålning.  

I låginkomstländer kan den här typen av behandling vara ett alternativ, om det finns tillgång till utbildade kirurger. Därför utbildar vi kirurger i att utföra hysterektomier, där livmodern helt eller delvis opereras bort. 

Det finns även en annan kategori av patienter där cancern upptäcks först när den har blivit allvarlig. För dessa ordnar och finansierar vi remisser till Kenya så att de kan få strålbehandling där. Men dessa remisser kräver mycket resurser och når bara en liten grupp. Målet är att i slutet av 2023 kunna starta strålbehandling i Malawi, vilket kommer att göra det mycket lättare att behandla kvinnor med allvarlig livmoderhalscancer. 

Vilken roll spelar vaccinationer? 

Livmoderhalscancer är egentligen lätt att förebygga, så länge det finns tillgång till vaccinering. Det är en av få cancerformer som är orsakas av ett virus, humant papillomvirus (HPV), som det finns ett effektivt vaccin mot.  

HPV-vaccinet distribueras exempelvis genom den internationella vaccinalliansen GAVI. Men vaccinationsprogrammen på vårdcentralerna når inte målgruppen i Malawi, flickor i åldern 9–13 år, eftersom det är en åldersgrupp som sällan kommer in till vårdinrättningar. 

Det här gör att vaccinationsinsatserna behöver göras i skolor och i byar. Sådana förebyggande insatser kräver ytterligare resurser. Vi kommer att fortsätta att stödja vaccinationsinsatserna som Malawis sjukvårdsmyndigheter genomför i samarbete med internationella organisationer. Under januari 2023 var vi med och vaccinerade 17 000 tonårsflickor i Phalombe-regionen.