Koleraepidemin i Kongo-Kinshasa växer och har nu nått huvudstaden. En tätbefolkad stad utan tillgång till rent dricksvatten och sanitet gör läget extra känsligt. Därför har vi förstärkt vår insats med extra personal på plats.
Kongo-Kinshasa står just nu inför det största kolerautbrottet på 20 år. Förra året insjuknade 55 000 människor i 24 av 26 av landets provinser. Fler än 1100 människor dog. Läkare Utan Gränser har behandlat hälften av de sjuka i landet.
Epidemin har nu nått också landets huvudstad Kinshasa. Storstaden, med 12 miljoner invånare, är knutpunkten i landets handel och hem till var sjätte kongoles. Eftersom det är brist på dricksvatten, sanitet och infrastruktur som är anpassad för att behandla kolera är staden extra sårbar.
— Kolera drabbar de delar av Kinshasa som är tätbefolkade, så det är viktigt att agera snabbt för att förhindra spridningen av denna epidemi. Genom att tillhandahålla snabb och kostnadsfri behandling av patienter, samtidigt som vi stöttar hälsovården, kan vi se till att de som är sjuka får rätt vård säger Jean Liyolongo, som arbetar vid vår akutpool i Kongo (Congo Emergency Pool, PUC).
Från slutet av november förra året till den 22 januari i år uppgav hälsomyndigheterna 826 misstänkta nya fall och 32 dödsfall.
Kolera är en mycket smittsam sjukdom
För att hantera epidemin förstärker vi våra team vid kolerabehandlingscentren i Camp Luka och Pakadjuma med personal från vår akutpool PUC. Detta göra att vi kan vårda patienterna dygnet runt i de värst drabbade områdena Binza Méteo, Kitambo och Limete.
Patienter i vårt kolerabehandlingscenter i Camp Luka, Kinshasa. Foto: Carl Theunis/Läkare Utan Gränser.
— Med tanke på spridningen av denna epidemi har vi från och med förra veckan intensifierat vår insats, genom att bland annat starta epidemiologisk övervakning och utbildning samt en ambulansservice, säger Jean Liyolongo.
I områden där tillgången till dricksvatten och sanitet är dålig är kolera en mycket smittsam sjukdom som orsakar allvarlig diarré och kräkningar, vilket leder till att patienter snabbt blir uttorkade. Sjukdomen har funnits i landet sedan sjuttiotalet och är endemisk i nio provinser i Kongo-Kinshasa, särskilt kring de stora sjöarna i östra delen av landet.
— För några dagar sedan blev jag väldigt sjuk, med svår diarré och kräkningar. Där jag bor, här i Camp Luka, fanns det redan många kolerafall. Därför bad jag min man att ta mig till vårdcentralen. Jag var väldigt svag. Vi försökte ta en motorcykeltaxi, men alla vägrade. Här i Kinshasa finns det en hel del stigma kopplad till kolera, det är en skamlig sjukdom. Min man fick bära mig på ryggen i tre kilometer för att få mig hit, berättar Marie*, en patient på vår vårdcentral i Camp Luka.
* Namnet är fiktivt för att skydda patienten
Läkare Utan Gränser har arbetat i Kongo-Kinshasa sedan 1981. Idag arbetar vi i 20 av landets 26 provinser och erbjuder sjukvård till de drabbats för konflikter och våld, människor på flykt och de som drabbats av epidemier eller pandemier som kolera, mässling och hiv/aids. Vår akutpool (PUC) är redo att agera i hela landet i händelse av en epidemi, en naturkatastrof eller konflikt.
