Hoppa till huvudinnehåll

Vi slutar ta emot pengar från EU och dess medlemsländer

Publicerad 17 juni 2016

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Walid flydde från Latakya, Syrien, till Grekland.

Walid flydde från Latakya, Syrien, till Grekland. 

Vi tar avstånd från EU:s omänskliga flyktingpolitik och användandet av humanitärt bistånd för att hålla flyktingar borta. Därför slutar vi att ansöka om pengar från EU:s institutioner och medlemsländer för arbetet runtom i världen. 

– I många månader har Läkare Utan Gränser kritiserat EU:s inhumana flyktingpolitik som allt mer kommit att handla om avskräckning istället för att ge människor den hjälp och skydd de behöver, säger Jerome Oberreit, internationell generalsekreterare för Läkare Utan Gränser.

– Avtalet mellan EU och Turkiet har totalt urholkat själva begreppet flykting och dess innebörd om skydd.

En direkt följd av detta avtal är att fler än 8 000 människor fastnat på de grekiska öarna, däribland hundratals ensamkommande barn. Människor lever i överfulla läger under fruktansvärda förhållanden, ibland i flera månader. De är rädda att de ska tvingas återvända till Turkiet och saknar ofta tillgång till juridisk hjälp, vilket är den enda möjligheten att stoppa en utvisning till hemlandet. Majoriteten av dessa familjer har flytt konfliktdrabbade länder som Syrien, Irak och Afghanistan.

I EU:s avtal med Turkiet ingår ett finansiellt stödpaket på en miljard euro för humanitära insatser i Turkiet. Runt tre miljoner syrier har sökt skydd i Turkiet och behoven är enorma. Men pengarna betalas bara ut under förutsättning att Turkiet skärper sina gränskontroller för att hindra flyktingar från att komma till EU. Detta är en politisering och instrumentalisering av humanitärt bistånd som Läkare Utan Gränser finner oacceptabel.

Nya avtal för att stoppa flyktingar planeras

I förra veckan presenterade den Europeiska kommissionen ett nytt förslag om att sluta liknande avtal i 16 länder i Afrika och Mellanöstern. Enligt dessa avtal skulle EU-kommissionen minska handels- och utvecklingsstödet till länder som inte hejdar migrationen till Europa eller försvårar tvångsrepatriering av personer som redan tagit sig till EU.  Samtidigt skulle motsatsen belönas. Som potentiella avtalspartner återfinns Somalia, Eritrea, Sudan och Afghanistan. Dessa fyra länder finns samtidigt med på topplistan av länder varifrån flest människor flyr just nu, enligt siffror från FN:s flyktingorgan UNHCR.

– Är det här EU:s lösning på flyktingkrisen? Att hindra desperata människor från att fly och att göra det i samarbete med deras hemländer? EU skyddar inte människor, EU skyddar bara gränser, säger Läkare Utan Gränsers svenska generalsekreterare Mari Mörth.

EU föregår med dåligt exempel

Med Turkiet-avtalet skickar EU en farlig signal till andra länder som tar emot flyktingar.

– EU väcker intrycket att man kan välja bort att ta hand om människor på flykt och att man kan köpa sig fri från ansvaret, säger Mari Mörth.

I maj hänvisade den kenyanska regeringen till EU när den rättfärdigade sitt beslut att stänga världens största flyktingläger Dadaab och skicka tillbaka flyktingarna till Somalia. Avtalet mellan EU och Turkiet uppmuntrar inte heller Syriens grannländer att öppna gränserna för syrier på flykt.

– Avtalet mellan EU och Turkiet skapar en dominoeffekt med stängda gränser hela vägen till Syrien. Det blir allt svårare för syrier att fly kriget. I dagsläget är runt 100 000 människor instängda i Azaz-regionen i Syrien mellan frontlinjen och stängda gränser. Är det så flyktingarnas verklighet kommer att te sig framöver? undrar Jerome Oberreit.

– Läkare Utan Gränser kommer inte att ta emot pengar från EU-institutioner och medlemsländer som för en så skadlig flyktingpolitik. Vi kräver att EU byter riktning – istället för att öka antalet människor som tvingas bort, borde man öka antalet människor som välkomnas och får skydd, säger Jerome Oberreit.

Hur arbetar Läkare Utan Gränser i flyktingkrisen i Europa?

Läkare Utan Gränser har bistått människor som flytt till EU över Medelhavet sedan 2002. De senaste 18 månaderna har insatserna utökats massivt och de medicinska teamen har vårdat runt 200 000 människor på flykt i Europa och på Medelhavet. För närvarande har Läkare Utan Gränsers projekt i Grekland, Italien, Serbien, Frankrike och sök – och räddningsinsatser på Medelhavet. För flyktingprojekten i Europa har Läkare Utan Gränser aldrig använt pengar från EU-institutioner och EU-medlemsstater.

Läkare Utan Gränser bistår även människor på flykt i Mellanöstern, Afrika och Asien.

Hur finansieras Läkare Utan Gränser?

Läkare Utan Gränsers aktiviteter finansieras till 92 procent genom gåvor från privata givare. Organisationen tar även emot pengar från institutionella givare, det vill säga regeringar och biståndsorgan. Under 2015 fick Läkare Utan Gränser 19 miljoner euro från EU-institutioner och ECHO (The European Commission's Humanitarian Aid and Civil Protection department) och 37 miljoner euro från EU-medlemsländer (Belgien, Danmark, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Sverige, Spanien, Storbritannien och Tyskland).

Relaterade nyheter

Grekland

Flyktingar betalar priset för EU:s avtal med Turkiet

DEBATT | Tusentals människor är fast på de grekiska öarna, under ovärdiga och hälsovådliga förhållanden. De får betala priset för EU:s flyktingavtal med Turkiet, som denna vecka fyller två år.

Läkare Utan Gränser har erbjudit psykosocialt stöd till 550 asylsökande i Sverige under ett års tid. Vi såg att många av dem lider av symptom på depression och ångest, men tyvärr har svårt att få hjälp inom vården i Sverige.
Sverige

Ge asylsökande och papperslösa vård på lika villkor

DEBATT | Människor ska ges vård utifrån behov och inte utifrån juridisk status. Därför är det djupt oroande att Västra Götalandsregionen ratar ett förslag om att ge asylsökande och papperslösa rätt till vård på lika villkor.

Mellan augusti 2016 och augusti 2017 erbjöd vi psykosocialt stöd till 550 asylsökande i Skaraborgs län.
Sverige

Rapport: Ett liv i limbo

En ny rapport visar att asylsökandes ovissa livssituation i Sverige påverkar deras psykiska hälsa negativt. Vi efterlyser fler insatser för att förbättra det psykosociala stödet till asylsökande.

Sverige

10 frågor till en asylsökande

Nyaz flydde till Sverige för två år sedan. Hans tillvaro här har varit en berg- och dalbana: han har flyttats runt mellan boenden, slängts mellan hopp och förtvivlan. Nyaz är orolig för att utvisas men försöker fokusera på skolan och på att lära sig nya saker.