Hoppa till huvudinnehåll

Debatt: Därför lämnar vi Morialägret

Publicerad 29 mars 2016

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Oktober 2015: Utanför Moria-lägret på Lesbos, Grekland, väntar flyktingar på registrering.

Oktober 2015: Utanför Moria-lägret på Lesbos, Grekland, väntar flyktingar på registrering.

DEBATT | Häromdagen avslutade vi vår verksamhet i Morialägret på Lesbos. Det var ett beslut vi fattade med tungt hjärta. I flera veckor har våra team sett hur förhållandena blivit allt sämre i lägret. Ändå har vi fortsatt vårt medicinska arbete eftersom behovet har funnits. Nu går det inte längre

Spiken i kistan är förra veckans avtal mellan EU och Turkiet, en uppgörelse som påstår sig vara humanitär men som i själva verket har till syfte att förhindra människor från att komma till Europa.

Nu räcker det. Nu avbryter vi insatsen i Moria.

Vi avslutar våra insatser eftersom för att vi inte vill vara delaktiga i EU:s omoraliska och inhumana spel där människor förvandlas till spelpjäser. Vi gör det för att vi, som humanitär organisation, vägrar att bli indragna i en cynisk byteshandel där en syrier ska få tillstånd att bosätta sig i Europa för varje flykting som Grekland skickar tillbaka till Turkiet. För oss är detta inte humanitärt. För oss är det en del av en politisk agenda som inte har någonting att göra med de humanitära principerna som utgör kärnan i vår verksamhet.

Morialägret har förvandlats från ett registreringscenter, en så kallad ”hotspot”, där flyktingar fick möjlighet att söka asyl i Grekland eller ett annat EU-land till en uppsamlingsplats varifrån de ska skickas tillbaka till Turkiet direkt, utan att kunna söka asyl.

Denna förändring innebär att den grundläggande respekten för mänskliga rättigheter

Denna förändring innebär att den grundläggande respekten för mänskliga rättigheter och asylrätten inte längre garanteras. Som humanitär organisation kan vi inte delta i ett system där vårt arbete och vår närvaro utnyttjas för att underlätta massdeportation till Turkiet. Det gäller Moria och det kan i framtiden även gälla andra ”hotspots”.

Människorna i Moria har ofta flytt undan krig och våld, de har riskerat sina liv i överfulla båtar och hålls nu mot sin vilja kvar i lägret. I tisdags slutade vi transportera dit nyanlända och vi lade ner verksamheten vid vår klinik inne i lägret. Däremot fortsätter vi med övriga insatser på Lesbos, som att ge vård till nyanlända i vårt eget transitcenter Mantamados och på öns norra stränder. Vi kommer också fortsätta med våra mobila kliniker på ön för alla som befinner sig utanför EU:s hotspots.

Vad jag såg där var inga siffror i någon migrationsstatistik utan kvinnor, barn och män 

Läkare Utan Gränser har aldrig varit den enda medicinska organisationen i Morialägret. Andra finns kvar för att ge vård till människorna som befinner sig därinne. Man får inte heller glömma bort det minst sagt märkliga i att humanitära organisationer och frivillignätverk sköter sådant som EU-länderna borde göra. Det är skamligt att vi efter så lång tid fortfarande behövs för att se till att flyktingarnas mest grundläggande medicinska behov tillgodoses.

Jag kom nyligen hem från Aten där jag besökte ett av de flyktingläger där Läkare Utan Gränser arbetar. Vad jag såg där var inga siffror i någon migrationsstatistik utan kvinnor, barn och män som befinner sig i en extremt utsatt situation.

Vi har vid flera tillfällen offentligt fördömt den humanitära kris som EU:s migrationspolitik har skapat på de grekiska öarna. Vi har kritiserat den grekiska regeringen för dess ovilja att förbättra mottagningsvillkoren och EU:s ledare för att prioritera murar istället för att skapa lagliga och säkra vägar till Europa för dessa extremt utsatta människor.

Nu räcker det. Nu avbryter vi insatsen i Moria. Den dagen som vi kan ge humanitärt stöd utifrån behov och inget annat, oberoende av den rådande politiska agendan, den dagen kommer vi att återvända.

Katrin Kisswani, ordförande, Läkare Utan Gränser

Artikeln publicerades på expressen.se den 27 mars 2016.

Relaterade nyheter

Grekland

Flyktingar betalar priset för EU:s avtal med Turkiet

DEBATT | Tusentals människor är fast på de grekiska öarna, under ovärdiga och hälsovådliga förhållanden. De får betala priset för EU:s flyktingavtal med Turkiet, som denna vecka fyller två år.

Läkare Utan Gränser har erbjudit psykosocialt stöd till 550 asylsökande i Sverige under ett års tid. Vi såg att många av dem lider av symptom på depression och ångest, men tyvärr har svårt att få hjälp inom vården i Sverige.
Sverige

Ge asylsökande och papperslösa vård på lika villkor

DEBATT | Människor ska ges vård utifrån behov och inte utifrån juridisk status. Därför är det djupt oroande att Västra Götalandsregionen ratar ett förslag om att ge asylsökande och papperslösa rätt till vård på lika villkor.

Mellan augusti 2016 och augusti 2017 erbjöd vi psykosocialt stöd till 550 asylsökande i Skaraborgs län.
Sverige

Rapport: Ett liv i limbo

En ny rapport visar att asylsökandes ovissa livssituation i Sverige påverkar deras psykiska hälsa negativt. Vi efterlyser fler insatser för att förbättra det psykosociala stödet till asylsökande.

Sverige

10 frågor till en asylsökande

Nyaz flydde till Sverige för två år sedan. Hans tillvaro här har varit en berg- och dalbana: han har flyttats runt mellan boenden, slängts mellan hopp och förtvivlan. Nyaz är orolig för att utvisas men försöker fokusera på skolan och på att lära sig nya saker.