Hoppa till huvudinnehåll

Debatt: Därför lämnar vi Morialägret

Publicerad 29 mars 2016

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Oktober 2015: Utanför Moria-lägret på Lesbos, Grekland, väntar flyktingar på registrering.

Oktober 2015: Utanför Moria-lägret på Lesbos, Grekland, väntar flyktingar på registrering.

DEBATT | Häromdagen avslutade vi vår verksamhet i Morialägret på Lesbos. Det var ett beslut vi fattade med tungt hjärta. I flera veckor har våra team sett hur förhållandena blivit allt sämre i lägret. Ändå har vi fortsatt vårt medicinska arbete eftersom behovet har funnits. Nu går det inte längre

Spiken i kistan är förra veckans avtal mellan EU och Turkiet, en uppgörelse som påstår sig vara humanitär men som i själva verket har till syfte att förhindra människor från att komma till Europa.

Nu räcker det. Nu avbryter vi insatsen i Moria.

Vi avslutar våra insatser eftersom för att vi inte vill vara delaktiga i EU:s omoraliska och inhumana spel där människor förvandlas till spelpjäser. Vi gör det för att vi, som humanitär organisation, vägrar att bli indragna i en cynisk byteshandel där en syrier ska få tillstånd att bosätta sig i Europa för varje flykting som Grekland skickar tillbaka till Turkiet. För oss är detta inte humanitärt. För oss är det en del av en politisk agenda som inte har någonting att göra med de humanitära principerna som utgör kärnan i vår verksamhet.

Morialägret har förvandlats från ett registreringscenter, en så kallad ”hotspot”, där flyktingar fick möjlighet att söka asyl i Grekland eller ett annat EU-land till en uppsamlingsplats varifrån de ska skickas tillbaka till Turkiet direkt, utan att kunna söka asyl.

Denna förändring innebär att den grundläggande respekten för mänskliga rättigheter

Denna förändring innebär att den grundläggande respekten för mänskliga rättigheter och asylrätten inte längre garanteras. Som humanitär organisation kan vi inte delta i ett system där vårt arbete och vår närvaro utnyttjas för att underlätta massdeportation till Turkiet. Det gäller Moria och det kan i framtiden även gälla andra ”hotspots”.

Människorna i Moria har ofta flytt undan krig och våld, de har riskerat sina liv i överfulla båtar och hålls nu mot sin vilja kvar i lägret. I tisdags slutade vi transportera dit nyanlända och vi lade ner verksamheten vid vår klinik inne i lägret. Däremot fortsätter vi med övriga insatser på Lesbos, som att ge vård till nyanlända i vårt eget transitcenter Mantamados och på öns norra stränder. Vi kommer också fortsätta med våra mobila kliniker på ön för alla som befinner sig utanför EU:s hotspots.

Vad jag såg där var inga siffror i någon migrationsstatistik utan kvinnor, barn och män 

Läkare Utan Gränser har aldrig varit den enda medicinska organisationen i Morialägret. Andra finns kvar för att ge vård till människorna som befinner sig därinne. Man får inte heller glömma bort det minst sagt märkliga i att humanitära organisationer och frivillignätverk sköter sådant som EU-länderna borde göra. Det är skamligt att vi efter så lång tid fortfarande behövs för att se till att flyktingarnas mest grundläggande medicinska behov tillgodoses.

Jag kom nyligen hem från Aten där jag besökte ett av de flyktingläger där Läkare Utan Gränser arbetar. Vad jag såg där var inga siffror i någon migrationsstatistik utan kvinnor, barn och män som befinner sig i en extremt utsatt situation.

Vi har vid flera tillfällen offentligt fördömt den humanitära kris som EU:s migrationspolitik har skapat på de grekiska öarna. Vi har kritiserat den grekiska regeringen för dess ovilja att förbättra mottagningsvillkoren och EU:s ledare för att prioritera murar istället för att skapa lagliga och säkra vägar till Europa för dessa extremt utsatta människor.

Nu räcker det. Nu avbryter vi insatsen i Moria. Den dagen som vi kan ge humanitärt stöd utifrån behov och inget annat, oberoende av den rådande politiska agendan, den dagen kommer vi att återvända.

Katrin Kisswani, ordförande, Läkare Utan Gränser

Artikeln publicerades på expressen.se den 27 mars 2016.

Aktuellt om Flyktingar i Europa

Khaldoun Al Ali, en palestinier som flytt från Damaskus, Syrien, pratar med en kulturtolken Basel Sief.
Nyheter från fältet

Vi startar ett projekt i Sverige

I vårt humanitära arbete har vi sett stora vårdbehov bland flyktingar i flera EU-länder. Nu har vi startat ett projekt i Sverige som ska ge psykosocialt stöd till de drygt 1000 asylsökande i Götene kommun. 

Haqqi Bahram, 29, var vår tolk i Syrien innan han själv tvingades fly.
Nyheter från fältet

"Det blev bara värre för varje dag som gick"

Haqqi Bahram, 29, var vår tolk i Syrien innan han själv tvingades fly. I augusti förra året tvingades han själv fly sitt hemland, och i september kom han till Sverige.

På Sicilien, Italien, ger vi psykologiskt stöd till flyktingar. Den långa resan till Europa kan vara psykiskt påfrestande.
Nyheter från fältet

Psykologiskt stöd till asylsökande i Sverige

I september startar vi ett projekt kring psykisk hälsa i Götene kommun i form av stödsamtal till asylsökande. Med insatsen vill vi förbättra deras psykiska hälsa och visa hur viktigt det är att ge psykologiskt stöd till människor på flykt.

En familj på flykt till Europa, stängda gränser gör flyktingar allt mer utsatta.
Nyheter från fältet

Flyktingar allt mer utsatta i Serbien

Våldet mot flyktingar har ökat längs Balkanrutten efter att den stängdes i våras. Rutten var en av de få säkra vägarna till Europa för tusentals människor.

I fokus

Athmahlägret i norra Syrien. En pojke får sin brännskada omlagd.

Syrien

Varför arbetar vi i Syrien?

  • Väpnad konflikt 
  • Flyktingar
Människor på flykt undan våld i Kongo-Kinshasa. Läkare Utan Gränser gör ofta insatser i flyktingkriser.

Flyktingar

Vi arbetar världen över för att bistå flyktingar och internflyktingar med allt från psykologisk vård till livsviktig näringsersättning.

Ett av våra räddningsteam närmar sig en flyktingbåt för att ta personerna till räddningsfartyget MY Phoenix.

Medelhavet

Tiotusentals människor flyr från våld och oroligheter i sina hemländer och beger sig iväg på en farlig resa över Medelhavet till Europa.