Hoppa till huvudinnehåll

Debatt: Därför lämnar vi Morialägret

Publicerad 29 mars 2016

Bildspel

Bildspel i fullskärm
Oktober 2015: Utanför Moria-lägret på Lesbos, Grekland, väntar flyktingar på registrering.

Oktober 2015: Utanför Moria-lägret på Lesbos, Grekland, väntar flyktingar på registrering.

DEBATT | Häromdagen avslutade vi vår verksamhet i Morialägret på Lesbos. Det var ett beslut vi fattade med tungt hjärta. I flera veckor har våra team sett hur förhållandena blivit allt sämre i lägret. Ändå har vi fortsatt vårt medicinska arbete eftersom behovet har funnits. Nu går det inte längre

Spiken i kistan är förra veckans avtal mellan EU och Turkiet, en uppgörelse som påstår sig vara humanitär men som i själva verket har till syfte att förhindra människor från att komma till Europa.

Nu räcker det. Nu avbryter vi insatsen i Moria.

Vi avslutar våra insatser eftersom för att vi inte vill vara delaktiga i EU:s omoraliska och inhumana spel där människor förvandlas till spelpjäser. Vi gör det för att vi, som humanitär organisation, vägrar att bli indragna i en cynisk byteshandel där en syrier ska få tillstånd att bosätta sig i Europa för varje flykting som Grekland skickar tillbaka till Turkiet. För oss är detta inte humanitärt. För oss är det en del av en politisk agenda som inte har någonting att göra med de humanitära principerna som utgör kärnan i vår verksamhet.

Morialägret har förvandlats från ett registreringscenter, en så kallad ”hotspot”, där flyktingar fick möjlighet att söka asyl i Grekland eller ett annat EU-land till en uppsamlingsplats varifrån de ska skickas tillbaka till Turkiet direkt, utan att kunna söka asyl.

Denna förändring innebär att den grundläggande respekten för mänskliga rättigheter

Denna förändring innebär att den grundläggande respekten för mänskliga rättigheter och asylrätten inte längre garanteras. Som humanitär organisation kan vi inte delta i ett system där vårt arbete och vår närvaro utnyttjas för att underlätta massdeportation till Turkiet. Det gäller Moria och det kan i framtiden även gälla andra ”hotspots”.

Människorna i Moria har ofta flytt undan krig och våld, de har riskerat sina liv i överfulla båtar och hålls nu mot sin vilja kvar i lägret. I tisdags slutade vi transportera dit nyanlända och vi lade ner verksamheten vid vår klinik inne i lägret. Däremot fortsätter vi med övriga insatser på Lesbos, som att ge vård till nyanlända i vårt eget transitcenter Mantamados och på öns norra stränder. Vi kommer också fortsätta med våra mobila kliniker på ön för alla som befinner sig utanför EU:s hotspots.

Vad jag såg där var inga siffror i någon migrationsstatistik utan kvinnor, barn och män 

Läkare Utan Gränser har aldrig varit den enda medicinska organisationen i Morialägret. Andra finns kvar för att ge vård till människorna som befinner sig därinne. Man får inte heller glömma bort det minst sagt märkliga i att humanitära organisationer och frivillignätverk sköter sådant som EU-länderna borde göra. Det är skamligt att vi efter så lång tid fortfarande behövs för att se till att flyktingarnas mest grundläggande medicinska behov tillgodoses.

Jag kom nyligen hem från Aten där jag besökte ett av de flyktingläger där Läkare Utan Gränser arbetar. Vad jag såg där var inga siffror i någon migrationsstatistik utan kvinnor, barn och män som befinner sig i en extremt utsatt situation.

Vi har vid flera tillfällen offentligt fördömt den humanitära kris som EU:s migrationspolitik har skapat på de grekiska öarna. Vi har kritiserat den grekiska regeringen för dess ovilja att förbättra mottagningsvillkoren och EU:s ledare för att prioritera murar istället för att skapa lagliga och säkra vägar till Europa för dessa extremt utsatta människor.

Nu räcker det. Nu avbryter vi insatsen i Moria. Den dagen som vi kan ge humanitärt stöd utifrån behov och inget annat, oberoende av den rådande politiska agendan, den dagen kommer vi att återvända.

Katrin Kisswani, ordförande, Läkare Utan Gränser

Artikeln publicerades på expressen.se den 27 mars 2016.

Aktuellt om Flyktingar i Europa

Nyheter från fältet

Djup oro för asylsökande i Grekland

Det psykiska lidandet är utbrett bland asylsökande på Lesbos i Grekland. 80 procent av våra patienterna uppvisar allvarliga psykiska symptom. Samtidigt får de asylsökande på ön allt sämre vård, visar vår rapport.

Flyktinglägret Kara Tepe på den grekiska ön Lesbos.
Nyheter från fältet

Brev från Moria

"Varje gång jag besöker kliniken i staden Mytilene, på ön Lesbos, möter jag något som jag aldrig tidigare sett i mitt arbete för Läkare Utan Gränser. Det bästa sättet att beskriva det är nog att människorna här har förlorat hoppet."
- Declan Barry, barnläkare.

Nästan 5 000 människor har dött på Medelhavet sedan avtalet mellan EU och Turkiet slöts för ett år sedan.
Nyheter från fältet

Flyktingar betalar priset för avtalet mellan EU och Turkiet

På måndag är det ett år sedan EU:s avtal med Turkiet för att ”hejda flyktingströmmen” över Medelhavet trädde i kraft. Vi uppmanar EU och dess medlemsländer att säkerställa ett snabbt slut på det onödiga lidande avtalet lett till.

I fokus

Athmahlägret i norra Syrien. En pojke får sin brännskada omlagd.

Syrien

Varför arbetar vi i Syrien?

  • Väpnad konflikt 
  • Flyktingar
Människor på flykt undan våld i Kongo-Kinshasa. Läkare Utan Gränser gör ofta insatser i flyktingkriser.

Flyktingar

Vi arbetar världen över för att bistå flyktingar och internflyktingar med allt från psykologisk vård till livsviktig näringsersättning.

Personal från Läkare Utan Gränser delar ut flytvästar till nödställda.

Medelhavet

Tiotusentals människor flyr från våld och oroligheter i sina hemländer och beger sig iväg på en farlig resa över Medelhavet till Europa.