Hoppa till huvudinnehåll

Vittnesmål från Libyen

Publicerad 17 juni 2020
En man tar på sig en kavaj.
17-åriga Mustapha från Darfur, Sudan, har varit i Libyen i två år.
Foto: Giulio Piscitelli

Mellan 700 000 och en miljon migranter och flyktingar beräknas bo i Libyen. De allra flesta lever under osäkra levnadsförhållanden och riskerar att godtyckligt låsas in och utsättas för människohandel, exploatering och våld. Liksom resten av befolkningen riskerar de också att utsättas för strider eller attacker. 

På grund av covid-19-pandemin och konflikten i landet innebär rörelsebegränsningar och osäkerhet att människors möjlighet att arbeta och tjäna pengar påverkas ytterligare, liksom möjligheten för organisationer att ge humanitärt stöd.

Det här är fem berättelser från några av de migranter och flyktingar som lever i Libyen.

En man visar upp ett ärr på sin axel.
Muawia visar upp ett ärr på sin axel.
Foto: Giulio Piscitelli

Muawia är 38 år och ursprungligen från Darfur, Sudan. Han har ett ärr på axeln som han säger är från när han kidnappades av kriminella gäng i Libyen. Han flydde från krig i sitt hemland till Libyen för tio år sedan. Han överlever med hjälp av några vänner och ströjobb i Tripoli. Han säger att levnadsvillkoren för migranter och flyktingar är mycket farliga eftersom de ständigt utsätts för rån och våld på gatorna och ofta kidnappas för utpressning.

En flicka sitter på en madrass på golvet.
Laia bor min sin syster och mamma i Libyen.
Foto: Giulio Piscitelli

Laia är bara 13 år gammal. Hon bor i utkanten av Tripoli, Libyen, tillsammans med sin mamma och syster dit de flydde från Sudan 2018.

När de kom till Libyen blev de inlåsta på en hemlig plats tills deras vänner betalade en lösensumma för att släppa dem. Nu överlever de tack vare ekonomisk hjälp från några vänner. Samtidigt lever de i ständig rädsla för att bli kidnappade, våldtagna och torterade för lösensumma.

En man sitter på en madrass på golvet.
Mustapha delar rum med några andra flyktingar i Tripoli.
Foto: Giulio Piscitelli

Mustapha är 17 år och kommer från Darfur, Sudan. Han har varit i Libyen i två år. Han är en av de som överlevde bombningen av Tajoura-förvaret i juli 2019, då 53 människor dog och runt 130 skadades. 

Mustapha säger att han tillbringade två månader i fängelse eftersom han saknade dokument. Han säger att han är registrerad hos FN:s flyktingorgan, UNHCR, för att kunna flytta till en säker plats, men som så många andra i hans situation har han inte fått något svar. Nu delar han ett rum med några andra flyktingar i Tripoli och har inga inkomster förutom det han tjänar på att städa rummen i byggnaden där han bor. Han säger att han vill ta sig till Europa för att få vård eftersom hans högra hand skottskadas i hemlandet Sudan.

En man samlar skrot på en sopptipp i Libyen.
Mohammed samlar metallskrot på soptippen.
Foto: Giulio Piscitelli

Mohammed är från Mali, men har bott i Libyen sedan 2015. Han vill återvända hem igen, men just nu har han inte råd. Han kom till Libyen för att undkomma konflikten i Mali och för att hitta ett jobb för att försörja sin familj. Sedan han kom hit har han arbetat för kommunen, men på grund av den låga lönen samlar han också metallskrot på soptippen för att tjäna mer pengar. Han får en libysk dinar (cirka sju svenska kronor) för varje kilo metallskrot han samlar in.

En man sitter på en säng med sänkt huvud.
Hassan bröt båda fötterna när han försökte fly från ett förvar.
Foto: Giulio Piscitelli

Hassan, en 17-årig flykting från Darfur, kom Sudan till Libyen för ett år sedan. Han säger att han har arresterats och låsts in i förvar. Han bröt båda fötterna när han försökte fly från Tajoura-förvaret och berättar att vakterna slog honom när han blev infångad igen. Sedan den dagen kan han inte ha skor på sig eller arbeta. Han säger att han vill åka till Europa för att få behandling, för i Libyen har han inte tillgång till medicinsk vård.

En hälsoinformatör från Läkare Utan Gränser talar med en grupp människor i Hong Kong om hur de kan skydda sig mot det nya coronaviruset. Februari 2020.

Tillsammans mot covid-19

Virus känner inga gränser. Det gör inte vårt arbete heller. Med 50 års erfarenhet av kriser och epidemier gör vi nu allt vi kan för att bekämpa det nya coronaviruset.

Var med oss i kampen mot covid-19!
Ge en gåva