Mässling

Utbredningen av mässling har minskat under lång tid, mycket tack vare ökad vaccinering av barn. Ett säkert och effektivt vaccin har funnits sedan 1960-talet men utbrott förekommer fortfarande på grund av ineffektiva eller otillräckliga vaccinationsprogram samt växande skepticism mot vaccin i västvärlden.

Störst risk att drabbas av svår mässling har framför allt ovaccinerade personer. Undernärda barn, gravida kvinnor, och personer som har ett försvagat immunförsvar löper också en större risk att drabbas. I många länder har hälso- och sjukvårdsmyndigheterna infört ett vaccinationsprogram riktat till alla barn, vilket skyddar dem mot en rad olika infektionssjukdomar – varav mässling är en. Dessvärre har många människor inte fått möjligheten att vaccinera sig på grund av att de befinner sig på flykt, att landet är i krig eller har ett svagt hälso- och sjukvårdssystem av andra orsaker.

Läkare Utan Gränsers arbete mot mässling

Under 2024 vaccinerade Läkare Utan Gränser 1 318 100 personer i världen mot mässling i samband med utbrott. På grund av att mässlingsviruset är så smittsamt betraktas ett enda mässlingsfall i ett flyktingläger som ett utbrott, och vaccinering samt behandling måste påbörjas omedelbart. 

Vaccinationskampanjer kan innebära tung logistik, särskilt i avlägsna eller resurssvaga miljöer, eftersom mässlingsvaccinet måste hållas kallt även under transport. Medan hälsoinformatörer sprider information i samhället om möjligheten att vaccinera sig, sätter sjuksköterskor upp vaccinationsstationer under träd eller nära skolor.

Vi vaccinerar också barn mot olika sjukdomar, inklusive mässling, vid sidan av stora vaccinationskampanjer, till exempel när vi vårdar barn för undernäring i någon av våra existerande vårdmottagningar. 

Orsak och symptom på mässling

Mässling orsakas av det mycket smittsamma mässlingsviruset. Det är så smittsamt att 90 procent av människor utan immunitet som delar bostadsutrymmen med en smittad person kommer att ådra sig viruset. En sjuk person kan smitta arton stycken och mässling kan smitta upp till två timmar efter att en smittad person lämnat ett rum. Mässling överförs via små droppar från näsa, mun eller svalg hos infekterade personer, genom deras hosta, nysningar och andning.

Tiden från smittotillfälle till dess att sjukdomen bryter ut är cirka tio dagar. Symptom inkluderar hög feber, rinnande näsa, hosta, ögonirritation, och vita prickar på munslemhinnorna. Karakteristiskt för mässling är också ett storfläckigt hudutslag som vanligtvis börjar i ansiktet och sprider sig nedåt mot bålen. 

Behandling mot mässling

Det finns ingen specifik behandling som angriper mässlingsviruset – utan det är symptomen som behandlas. Patienter isoleras och behandlas för vitamin A-brist, ögonrelaterade komplikationer, inflammationer i munhålan (stomatit), luftvägsinfektioner, proteinbrist och uttorkning orsakad av diarré. 

Nästan alla dödsfall av mässling sker i låginkomstländer. Dödsfall beror främst på svåra luftvägsinfektioner, som lunginflammation; diarré och stomatit som kan leda till undernäring; och, mer sällan, neurologiska komplikationer som hjärninflammation. 

Senast uppdaterad 17 april 2026.