Mässling är en ytterst smittsam virussjukdom men den kan förebyggas effektivt med vaccinering. I synnerhet små barn som är undernärda löper risk att dö av allvarlig mässling.
Utbredningen av mässling har minskat under lång tid, mycket tack vare ökad vaccinering av barn. Ett säkert och effektivt vaccin har funnits sedan 1960-talet men utbrott förekommer fortfarande på grund av ineffektiva eller otillräckliga vaccinationsprogram.
Inställda vaccinationsinsatser på grund av covidpandemin och en ökande ojämlikhet i tillgången till vaccin anges av Världshälsoorganisationen WHO som några orsaker till att alltför många barn saknar skydd mot mässling och andra sjukdomar som kan förebyggas genom vaccinering.
Oroande utveckling
Det såg ljust ut under en period, de globala dödsfallen av mässling minskade med 73 procent mellan år 2000 och 2018. Men sedan vände det. År 2019 rapporterades den högsta siffran av mässlingsfall på 23 år och dödsfallen hade ökat med 50 procent jämfört med tre år tidigare. Över 200 000 människor dog av mässling under 2019.
Den allvarliga utvecklingen har fortsatt och förvärrats under covidpandemin. Under de två första månaderna av 2022 hade antalet mässlingsfall ökat med 79 procent jämfört med samma period året innan. WHO och UNICEF varnade om att detta är ett oroande tecken på en ökad risk för stora utbrott av sjukdomar, speciellt mässling, som skulle kunna förebyggas med vaccin.
Störst risk att drabbas av svår mässling har framför allt ovaccinerade personer. Undernärda barn, gravida kvinnor, och personer som har ett försvagat immunförsvar löper också en större risk att drabbas. I många länder har hälso- och sjukvårdsmyndigheterna infört ett vaccinationsprogram riktat till alla barn, vilket skyddar dem mot en rad olika infektionssjukdomar – varav mässling är en. Dessvärre har många människor inte fått möjligheten att vaccinera sig på grund av att de befinner sig på flykt, att landet är i krig eller har ett svagt hälso- och sjukvårdssystem av andra orsaker.
Läkare Utan Gränsers arbete mot mässling
De senaste tio åren har vi genomfört mer än 100 vaccinationskampanjer, framför allt i Kongo-Kinshasa, Centralafrikanska republiken, Sudan, Niger, Tchad och Nigeria. Många av dessa kampanjer riktades mot människor som flytt undan våldsamma konflikter. På grund av att mässlingsviruset är så smittsamt betraktas ett enda mässlingsfall i ett flyktingläger som ett utbrott, och vaccinering samt behandling måste påbörjas omedelbart.
Vaccinationskampanjer kan innebära tung logistik, särskilt i avlägsna eller resurssvaga miljöer, eftersom mässlingsvaccinet måste hållas kallt även under transport. Medan hälsoinformatörer sprider information i samhället om möjligheten att vaccinera sig, sätter sjuksköterskor upp vaccinationsstationer under träd eller nära skolor.
Vi vaccinerar också barn mot olika sjukdomar, inklusive mässling, vid sidan av stora vaccinationskampanjer, till exempel när vi vårdar barn för undernäring i någon av våra existerande vårdmottagningar.
Orsak och symptom på mässling
Mässling orsakas av det mycket smittsamma mässlingsviruset. Det är så smittsamt att 90 procent av människor utan immunitet som delar bostadsutrymmen med en smittad person kommer att ådra sig viruset. En sjuk person kan smitta arton stycken och mässling kan smitta upp till två timmar efter att en smittad person lämnat ett rum. Mässling överförs via små droppar från näsa, mun eller svalg hos infekterade personer, genom deras hosta, nysningar och andning.
Tiden från smittotillfälle till dess att sjukdomen bryter ut är cirka tio dagar. Symptom inkluderar hög feber, rinnande näsa, hosta, ögonirritation, och vita prickar på munslemhinnorna. Karakteristiskt för mässling är också ett storfläckigt hudutslag som vanligtvis börjar i ansiktet och sprider sig nedåt mot bålen.
Behandling mot mässling
Det finns ingen specifik behandling som angriper mässlingsviruset – utan det är symptomen som behandlas. Patienter isoleras och behandlas för vitamin A-brist, ögonrelaterade komplikationer, inflammationer i munhålan (stomatit), luftvägsinfektioner, proteinbrist och uttorkning orsakad av diarré.
I höginkomstländer återhämtar sig de flesta som smittats av mässling inom två till tre veckor och dödligheten är låg. Nästan alla dödsfall av mässling (95%) sker i låginkomstländer. Dödsfall beror främst på svåra luftvägsinfektioner, såsom lunginflammation; diarré och stomatit som kan leda till undernäring; och, mer sällan, neurologiska komplikationer såsom hjärninflammation.
Uppdaterad 11 maj 2022.
