En afghansk pojke får vaccin mot bland annat mässling i ett flyktingläger i Grekland. Foto: Läkare Utan Gränser
Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar, men den kan förebyggas effektivt med vaccinering. I synnerhet små barn som är undernärda löper risk att dö av allvarlig mässling.
Utbredningen av mässling har minskat under lång tid, mycket tack vare ökad vaccinering av barn.
Störst risk att drabbas av svår mässling har framför allt ovaccinerade personer. Undernärda barn, gravida kvinnor, och personer som har ett försvagat immunförsvar löper också en större risk att drabbas.
Dessvärre har många människor inte fått möjligheten att vaccinera sig på grund av att de befinner sig på flykt, att landet är i krig eller har ett svagt hälso- och sjukvårdssystem av andra orsaker.
Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar och orsakas av mässlingsvirus. Omkring 90 procent av personer som saknar immunitet och har nära kontakt med någon som har mässling blir smittade.
På grund av att mässlingsviruset är så smittsamt betraktas ett enda mässlingsfallb som ett utbrott, och vaccinering samt behandling måste påbörjas omedelbart.
Mässling sprids via små droppar från näsa, mun eller svalg när en smittad person hostar, nyser eller andas. En person med mässling kan smitta upp till 18 andra personer. Viruset kan finnas kvar i luften och smitta i upp till två timmar efter att den smittade personen har lämnat rummet.
Symptom inkluderar hög feber, rinnande näsa, hosta, ögonirritation, och vita prickar på munslemhinnorna. Karakteristiskt för mässling är också ett storfläckigt hudutslag som vanligtvis börjar i ansiktet och sprider sig nedåt mot bålen.
Inkubationstiden, alltså tiden från smittotillfället till dess att sjukdomen bryter ut, är cirka tio dagar.
Ett säkert och effektivt vaccin har funnits sedan 1960-talet. I många länder har hälso- och sjukvårdsmyndigheterna infört ett vaccinationsprogram riktat till alla barn, vilket skyddar dem mot en rad olika infektionssjukdomar – varav mässling är en. När 95 procent av en befolkning är vaccinerad mot mässling utgör sjukdomen inte längre ett hot.
Utbrott förekommer fortfarande på grund av ineffektiva eller otillräckliga vaccinationsprogram samt växande skepticism mot vaccin.
Det finns ingen specifik behandling som angriper mässlingsviruset – utan det är symptomen som behandlas. Patienter isoleras och behandlas för vitamin A-brist, ögonrelaterade komplikationer, inflammationer i munhålan (stomatit), luftvägsinfektioner, proteinbrist och uttorkning orsakad av diarré.
Nästan alla dödsfall av mässling sker i låginkomstländer. Dödsfall beror främst på svåra luftvägsinfektioner, som lunginflammation; diarré och stomatit som kan leda till undernäring; och, mer sällan, neurologiska komplikationer som hjärninflammation.
Under 2025 vaccinerade Läkare Utan Gränser 2 106 800 personer i världen mot mässling i samband med utbrott.
Vaccinationskampanjer kan innebära tung logistik, särskilt i avlägsna eller resurssvaga miljöer, eftersom mässlingsvaccinet måste hållas kallt även under transport. Medan hälsoinformatörer sprider information i samhället om möjligheten att vaccinera sig, sätter sjuksköterskor upp vaccinationsstationer under träd eller nära skolor.
Vi vaccinerar också barn mot olika sjukdomar, inklusive mässling, vid sidan av stora vaccinationskampanjer, till exempel när vi vårdar barn för undernäring i någon av våra existerande vårdmottagningar.
Senast uppdaterad augusti 2026.
Vill du veta mer om Läkare Utan Gränsers arbete? Fyll i formuläret för att prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Via På plats får du våra senaste nyheter och de viktigaste berättelserna direkt till din inkorg.
