Hälsoeffekterna i låg- och medelinkomstländer riskerar att bli förödande om länderna inte omgående får tillgång till vaccin mot covid-19. Medan miljoner vaccindoser redan distribuerats i höginkomstländer, står fattiga länder hittills utan vaccin och har inte kunnat börja vaccinera sjukvårdspersonal eller riskgrupper.
Enligt världshälsoorganisationen WHO har runt 39 miljoner doser vaccin mot covid-19 distribuerats i höginkomstländer. Samtidigt har bara ett låginkomstland i världen, västafrikanska Guinea, tagit emot 25 doser covidvaccin. WHO varnade därför nyligen för att den globala fördelningen av vaccinet kan bli ett ”katastrofalt moraliskt misslyckande”.
Sverige och andra höginkomstländer satsar på en bred samhällsvaccinering under 2021. Samtidigt varnar initiativet People’s Vaccine för att 9 av 10 personer i låginkomstländer riskerar att stå utan vaccin i år.
– Sverige och andra rika länder har trängt sig före i den globala vaccinationskön. De har köpt upp en stor del av vaccindoserna, vilket får konsekvenser världen över. Kanada och Storbritannien har reserverat så många doser att de kan vaccinera samtliga invånare fem gånger om, säger Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare Utan Gränser i Sverige.
Statsminister Stefan Löfven skrev förra året tillsammans med en rad världsledare i Washington Post att ”ingen av oss är säker förrän alla är säkra” och krävde att vaccinet måste fördelas efter folkhälsobehov, inte länders betalningsförmåga.
Pandemin dödar även i fattiga länder – både direkt och indirekt
Även om höginkomstländer hittills har flest registrerade dödsfall i covid-19, har sjukdomen skördat ett stort antal liv även i ett flertal låg- och medelinkomstländer. Just nu sker exempelvis en oroväckande smittspridning i Malawi. Den andra våg som drabbat landet beror sannolikt på mutationen som även hittats i Sydafrika. Dessutom ökar fallen av dödliga sjukdomar som mässling, malaria, hiv, tuberkulos och lunginflammation i många fattiga länder i spåren av restriktioner som försämrat tillgången till sjukvård.
– Mörkertalen kring dödsfall som orsakats både direkt och indirekt av pandemin i dessa länder är troligtvis väldigt stora. Det här är en katastrof som pågår i det fördolda, som bara kommer fortsätta om fattiga länder inte får resurser för att bekämpa pandemin. Där är vaccin ett viktigt verktyg, säger Pieter-Jan van Eggermont.
Våra team ser världen över hur pandemin ytterligare försvagar redan hårt pressade hälso- och sjukvårdssystem. Vårdcentraler har tvingats stänga, på många platser råder personalbrist på grund av att sjukvårdsanställda smittats av covid-19, och människor räds att söka vård på grund av smittan.
Två exempel:
- I Niger såg vi en ökning av antalet malariafall med över 100 procent under förra året. En av orsakerna är att restriktionerna förhindrat förebyggande insatser i stor skala under pandemin.
- Antalet aidspatienter på vårt sjukhus i Kinshasa, Kongo-Kinshasa sjönk med hälften under förra året. Sannolikt har patienterna dött hemma eftersom tillgången till vård försämrats och människor uppmanats att hålla sig borta från sjukhus under pandemin.
Covax haltar
Att de rika länderna köpt majoriteten av vaccindoserna har också försvårat arbetet för Covax, den mekanism som WHO och vaccinalliansen Gavi instiftat för att se till att runt 90 låg- och medelinkomstländer får tillgång till covidvaccin. Målet var att alla deltagande länder samtidigt skulle få vaccin för att kunna vaccinera sjukvårdspersonal samt 20 procent av befolkningen. Hittills har dock inte en enda dos vaccin levererats av Covax.
Förra veckan rapporterades att Covax köpt in doser av Pfizer/BioNTech:s vaccin, men antalet doser motsvarar bara två procent av totalen som företagen väntas sälja, medan höginkomstländer redan säkrat 75 procent.
– Covax behöver få fler vaccindoser. Det är ytterst viktigt att sjukvårdspersonal och riskgrupper I resursfattiga länder snarast får tillgång till vaccin mot covid-19, säger Pieter-Jan van Eggermont.
Orättvis läkemedelsmarknad
Den ojämlika fördelningen av covidvaccin är ett aktuellt exempel på problem som länge funnits på den globala läkemedelsmarknaden, där vinstintressen ofta sätts framför folkhälsobehov. Företagen hävdar att de måste ta ut höga vinster för att kunna forska fram nya läkemedel. Det finns dock alternativa modeller för forskning, utveckling och fördelning av läkemedel och vaccin, som exempelvis patentdelningsmekanismer och öppen delning av forskningsresultat.
– EU och ett flertal länder har stöttat läkemedelsföretag med miljarder i offentliga bidrag, det vill säga skattepengar, för att skynda på framtagningen av covidvaccin. Men det finns ingen insyn i vilka krav som ställts på företagen för att resultaten av forskningen ska göras tillgängliga för alla. Politikerna måste tänka om och sluta skydda företagens vinstintressen, säger Pieter-Jan van Eggermont.
Läkare Utan Gränsers Accesskampanj har i över 20 år verkat för att öka tillgången till läkemedel och vaccin världen över.
