Hoppa till huvudinnehåll

Haiti: Tio år efter jordbävningen

Publicerad 9 januari 2020
En man med bandage på huvudet tas hand om av medicinsk personal
I november öppnade vi ett nytt traumacenter i stadsdelen Tabarre i Port-au-Prince, Haiti.
Foto: Leonora Baumann

Ett decennium har gått sedan en förödande jordbävning drabbade Haiti. I en ny rapport lyfter vi fram människor som drabbades av katastrofen då, och hur den försämrade sjukvården i landet drabbar befolkningen i dag.

– Den katastrofala jordbävningen dödade tiotusentals människor, miljoner förlorade sina hem och 60 procent av Haitis redan dysfunktionella sjukvårdssystem förstördes, säger Hassan Issa, ansvarig för vår insats i Haiti.

– Tio år senare har de flesta medicinska humanitära aktörer lämnat landet och mitt i den eskalerande politiska och ekonomiska krisen är Haitis sjukvårdssystem återigen på gränsen till kollaps.

Det var den 12 januari 2010 som en jordbävning med magnituden 7,0 drabbade delar av Haiti. Vi, som redan varit på plats i landet i 19 år, förlorade tolv anställda den dagen och två av de tre sjukhus som organisationen stöttade fick stora skador. Som svar på de akuta och i det närmaste obegränsade medicinska behoven inledde vi en av sina största akutinsatser någonsin. Inom loppet av tio månader gav organisationens medarbetare medicinsk vård till fler än 350 000 människor.

”Media har riktat strålkastarljuset åt ett annat håll”

Tio år senare har de ekonomiska problemen och politiska spänningarna i landet ökat. Samtidigt kämpar vårdinrättningar - inklusive de som drivs av oss - för att tillgodose patienternas behov. Rapporten Haiti Ten Years On belyser de utmaningar som vårdinrättningarna står inför till följd av de politiska och ekonomiska problemen. Krisen förvärrades i samband med en höjning av bränslepriserna i juli 2018. Sedan dess råder brist på läkemedel, syrgas, blod, bränsle och personal, vilket har lett till att sjukvårdsinrättningarna har svårt att tillhandahålla grundläggande vård.

– Det internationella stöd som landet fick, eller blev lovat, efter jordbävningen är nu till stor del borta. Eller så kom det aldrig över huvud taget, säger Sandra Lamarque som också arbetar med vår insats i Haiti.

– Media har riktat strålkastarljuset åt ett annat håll nu, fortsätter hon. Samtidigt har vardagen för de flesta haitier blivit allt osäkrare på grund av rasande inflation, brist på ekonomiska möjligheter och regelbundna våldsutbrott.

Under 2019 drabbades Haiti av landsomfattande protester under flera månader. På nätterna restes barrikader gjorda av brinnande däck, kablar och till och med murar som hindrade ambulanser, sjukvårdspersonal, medicinska förnödenheter och patienter från att ta sig fram.

Svårt för patienterna att ta sig fram

Under 2019 tog vår akutmottagning i Martissant i huvudstaden Port-au-Prince i genomsnitt emot 2 450 patienter per månad. Av dessa hade tio procent skottskador, djupa sår eller andra våldsrelaterade skador. På sjukhuset för brännskador i Drouillard i Port-au-Prince såg man en topp i aktiviteten i september då 141 patienter med svåra brännskador, främst orsakade av olyckor, togs emot. I Delmas där vi  driver en klinik för sexuellt och könsbaserat våld minskade antalet patienter under denna period med ökat våld – det var helt enkelt för svårt för patienterna att ta sig till kliniken.

På landsbygden, som till exempel i Port-à-Piment i södra delen av landet, är krisens effekt på sjukvårdssystemet om möjligt ännu tydligare. Vi har länge stöttat akut- och mödrahälsovården i området. Men att hitta ett sjukhus som är öppet och dit patienter med mer omfattande vårdbehov kan remitteras blir allt svårare. Det största sjukhuset och blodbanken i provinsen stängde i oktober efter att ha plundrats och är fortfarande inte fullt fungerande. Vi transporterar nu regelbundet patienter i kritiskt tillstånd upp till fem timmar till närmaste sjukhus. I norra delen av landet, där vi planerade att öppna två kliniker för sexuellt och könsbaserat våld, fick aktiviteterna pausa på grund av säkerhetsproblem och brist på bränsle.

”Situationen ännu värre än vi trodde”

Som svar på den fördjupade ekonomiska och politiska krisen har vi startat nya projekt för att ta hand om patienter där det haitiska sjukvårdssystemet inte mäktar med. I november öppnade vi på nytt ett traumacenter med 50 bäddar i stadsdelen Tabarre i Port-au-Prince. Under de första fem veckorna tog centret emot 574 patienter. 150 personer hade drabbats av livshotande skador - 57 procent av dessa hade skottskador.

Vi har också förstärkt sitt stöd till myndigheten för folkhälsa och befolkning genom att donera medicinsk utrustning och material, renovera vårdinrättningar och utbilda personal vid Port-au-Prince offentliga sjukhus, samt genom stöd till ett sjukhus i Port Salut i söder och tio vårdcentraler ute i landet.

– Vi visste att vi behövs i Haiti för att bistå med vård av allvarliga och brådskande fall. Men situationen är helt klart ännu värre än vi trodde, säger Hassan Issa. Nu måste även andra aktörer uppmärksamma de aktuella medicinska behoven i Haiti.

En hälsoinformatör från Läkare Utan Gränser talar med en grupp människor i Hong Kong om hur de kan skydda sig mot det nya coronaviruset. Februari 2020.

Tillsammans mot covid-19

Virus känner inga gränser. Det gör inte vårt arbete heller. Med 50 års erfarenhet av kriser och epidemier gör vi nu allt vi kan för att bekämpa det nya coronaviruset.

Var med oss i kampen mot covid-19!
Ge en gåva